På scb.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Publicerad: 2012-06-29
Nr 2012:92

Författare

Thomas Bjurenvall

är redaktör för tidskriften SCB‑Indikatorer.

08-506 945 74

fornamn.efternamn@scb.se

Bostadsbyggandet lågt under lång tid

Bostadsbyggandet i Sverige rasade i början på 1990-talet och har sedan dess legat kvar på en låg nivå. Under 2011 färdigställdes bara cirka 20 000 bostäder och den senaste statistiken från SCB pekar på att byggandet i år blir ännu lägre. Under första kvartalet påbörjades nybyggandet av 4 850 bostäder, vilket är en minskning med 35 procent jämfört med första kvartalet i fjol.

Bostadsbrist i många kommuner

Enligt bostadsförsörjningslagen är det kommunerna som ansvarar för bostadsförsörjningen och för att skapa förutsättningar för alla att leva i goda bostäder. Boverket genomför därför varje år en enkät där landets kommuner ger sin syn på utvecklingen på bostadsmarknaden. 2012 års enkät visar att 135 kommuner (46 %) redovisar brist på bostäder. Sedan 2011 har nio kommuner tillkommit och trenden att fler och fler kommuner upplever bostadsbrist håller därmed i sig. Med undantag för 2009 och 2010 (då efterfrågan på bostäder var lägre i spåren av finanskrisen) har antalet kommuner med bostadsbrist ökat stadigt sedan slutet av 1990-talet.

I slutet av 1980-talet var bostadsbristen än mer utbredd än den är nu och nästan alla kommuner upplevde att efterfrågan var större än utbudet. Kombinationen av högt bostadsbyggande och den ekonomiska krisen som slog till i början av 1990-talet gjorde dock att bostadsbristen nästan helt försvann. Från 1992 till 1998 hade cirka 200 av landets 290 kommuner istället överskott på bostäder. Under de följande 10 åren sjönk dock antalet kommuner med överskott på bostäder drastiskt och har sedan 2008 legat runt 50 stycken (17 %).

Unga hårdast drabbade

Enligt Boverket bor 65 % av Sveriges befolkning i kommuner som redovisar bostadsbrist, det innebär dock inte att alla dessa berörs av bristen. De som påverkas är de som måsta byta bostad samt framförallt de som ska etablera sig på bostadsmarknaden. I kombination med den utbredda bristen på hyresrätter innebär detta att den hårdast drabbade gruppen är ungdomar. Drygt häften av landets kommuner uppger brist på bostäder för ungdomar vilket klart överstiger de som har generell bostadsbrist. Även bland de kommuner som har balans eller överskott på bostäder finns det brist på hyreslägenheter, framförallt små lägenheter som unga människor som ska flytta hemifrån ofta efterfrågar.

Svårigheterna för unga att hitta en bostad är störst i storstadsregionerna och i de större högskoleorterna som både har en generell bostadsbrist och är regioner dit många unga flyttar. Allra störst är problemet i Storstockholm där 23 av 26 kommuner rapporterar brist på bostäder för ungdomar.

Stora svängningar i bostadsbyggandet senaste 50 åren

Under de senaste åren har antalet byggda bostäder i Sverige legat runt 20 000 per år, en historiskt sett låg nivå som under de senaste 50 åren endast underskridits under några år på 1990-talet. Några decennier tidigare låg byggandet på en helt annan nivå. På grund av den akuta bostadsbrist som rådde i Sverige på 1950-talet och början av 1960-talet beslutade riksdagen 1965 om det så kallade Miljonprogrammet som innebar att en miljon bostäder skulle uppföras på 10 år.

Redan innan detta beslut togs var bostadsbyggandet högt med nästan 90 000 byggda bostäder 1964, men i samband med miljonprogrammets införande ökade byggandet till en ännu högre nivå. Under perioden 1967-1972 byggdes årligen över 100 000 bostäder i Sverige. Därefter sjönk bostadsbyggandet successivt under en lång period och var i mitten av 1980-talet nere under 30 000 bostäder per år.

Avregleringen av kreditmarknaden 1985 i kombination med de generösa statliga räntesubventionerna gjorde att de finansiella förutsättningarna för att bygga blev mycket gynnsamma. Tillsammans med goda inkomstökningar gjorde detta att byggandet ökade kraftigt från 1987 fram till toppåret 1991 då 67 000 bostäder färdigställdes. Skattereformen som genomfördes 1991 innebar dock att byggkostnaderna steg och i kombination med kraftigt minskad efterfrågan (orsakad av konjunkturnedgången) gjorde detta att bostadsbyggandet störtdök.

Under åren 1995-2000 låg byggandet på runt 12 000 bostäder per år och först 2001 började det öka igen. Bostadsbyggandet steg sedan successivt fram till högkonjunkturen 2006-2008 då runt 30 000 bostäder byggdes per år. I spåren av finanskrisen sjönk byggandet kraftigt 2009 till runt 20 000 bostäder och har fram till i fjol legat kvar runt denna nivå. I år ser bostadsbyggandet ut att minska, enligt SCB:s senaste statistik påbörjades nybyggandet av cirka 4 850 bostäder under årets första kvartal, vilket är en minskning med 35 % jämfört med första kvartalet i fjol.

Antal färdigställda bostäder i Sverige

Tusental
Linjediagram över antal färdigställda bostäder i Sverige

Svenskt byggande lågt i europeiskt perspektiv

Efter raset på 1990-talet var det svenska bostadsbyggandet år 2000 lägst i EU med endast 1,4 lägenheter per 1 000 invånare, långt under EU-snittet på runt 5 (European Housing Statistics 2001). Det kan jämföras med nivån 1990 då det byggdes 6,8 lägenheter per 1 000 invånare i Sverige vilket var strax över genomsnittet i EU. Bostadsbyggandet har visserligen ökat något sedan dess men är fortsatt lågt jämfört med våra grannländer. Till och med under åren 2006-2008 då det svenska bostadsbyggandet nådde den hittills högst nivån under 2000-talet intog Sverige jumboplatsen i Norden.

Internationell statistik om antal byggda bostäder är svårtillgänglig och därför används här bostadsinvesteringar som andel av BNP för att göra jämförelser med andra europeiska länder. Av de länder där denna statistik finns tillgänglig ligger Sverige i bottenskiktet med en andel som under de senaste åren pendlat mellan 3 och 4 %.

Intressant är en jämförelse med Finland, som precis som Sverige drabbades av en djup lågkonjunktur i början av 1990-talet. Även i Finland sjönk bostadsinvesteringarna kraftigt i samband med detta men har därefter återhämtats och ligger nu på ungefär samma nivå som på 1980-talet. De svenska bostadsinvesteringarna har istället ökat mycket långsamt och har fortfarande en bra bit kvar till den tidigare nivån. Noterbart är att bostadsinvesteringarna som andel av BNP i Norge är betydligt högre än i övriga jämförda länder.

Bostadsinvesteringar som andel av BNP

Procent, löpande priser
Linjediagram över bostadsinvesteringar som andel av BNP

Det låga byggande hotar ekonomin

Den goda ekonomiska utvecklingen under andra hälften av 1990-talet samt sänkta bostadsräntor gjorde att efterfrågan på bostäder ökade. Eftersom byggandet låg kvar på en historiskt låg nivå ledde detta till kraftigt ökade bostadspriser. Från 1996 till 2001 steg SCB:s fastighetsprisindex för småhus med över 50 %, och trots att byggandet därefter ökade fortsatte priserna att stiga kraftigt fram till 2007.

Efter en liten dämpning i samband med finanskrisen tog prisuppgången fart ordentligt igen 2010 men dämpades rejält 2011 då priserna i stort sett låg stilla. Under de senaste 15 åren har bostadspriserna nästan tredubblats och flera utländska bedömare, bland annat EU-kommissionen, har uttalat oro för hushållens ökade skuldsättning och varnar för en bubbla på den svenska bostadsmarknaden.

Förutom en eventuell bostadsbubbla, som om den brast skulle kunna få mycket allvarliga konsekvenser, hotar det låga byggandet ekonomin även på andra sätt. Allt fler röster höjs om att bostadsbristen är ett hot mot tillväxten genom att bristen på bostäder, framförallt hyresrätter, minskar människors rörlighet. När det är svårare att flytta till en ny ort för att ta ett jobb får företagen svårt att rekrytera personal och näringslivets möjligheter att växa minskar.

Förutom lägre tillväxt leder arbetskraftens minskade rörlighet till en sämre fungerande arbetsmarknad - samtidigt som arbetslöshet råder på vissa orter kan det råda brist på arbetskraft på andra orter. Då det på många högskoleorter råder brist på studentbostäder finns också risken att unga väljer bort vissa utbildningar på grund av svårigheten att hitta en bostad. Arbetsförmedlingen har också pekat ut bostadsbristen som ett betydande hinder för nyanlända invandrare att etablera sig på arbetsmarknaden.

Etiketter