På scb.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Publicerad: 2015-07-02
Nr 2015:141

Författare/Kontaktpersoner

Charlotta Olofsson

praktikant på SCB.

Johannes Holmberg

är redaktör för tid­skriften SCB-indikatorer.

010-479 45 11

johannes.holmberg@scb.se

Thomas Bjurenvall

arbetar med analys av ekonomisk statistik på SCB.

010-479 45 74

fornamn.efternamn@scb.se

Bostadsbyggandet ökar kraftigt

Bostäder spelar en central roll för rörligheten på arbets­marknaden och för Sveriges ekonomiska tillväxt. Bostads­byggandet ökar nu kraftigt efter att ha legat på en låg nivå under och efter finans­krisen. Trots det anger fler kommuner än tidigare att det råder bostads­brist, framför­allt i storstads­regionerna. Det beror till stor del på att befolkningen ökat i snabbare takt än antalet bostäder.

Byggkran

Under 1990-talet sjönk bostadsbyggandet kraftigt i Sverige till följd av ökade byggkostnader i kombination med en minskad efterfrågan orsakad av den ekonomiska kris som då drabbade Sverige. Efter att ha nått bottennivån på knappa 11 500 färdigställda bostäder 1998 ökade bostads­byggandet stegvis ända fram till 2008, varefter byggandet återigen rasade till följd av finanskrisen. År 2010 färdigställdes under 20 000 bostäder, vilket kan jämföras med över 30 000 bostäder årligen några år tidigare.

Antal färdigställda bostäder

Tusental, per år

Linjediagram över antal färdigställda bostäder

Sedan 2010 syns dock en ökande trend för bostads­byggandet. Efter en svag ökning 2011 steg antalet färdigställda bostäder med 30 procent 2012 och med 12 procent 2013. 2014 stannade uppgången av men trenden för tidsperioden 2010–2014 visar trots det på ett kraftigt ökat byggande i Sverige.

Även om antalet färdigställda bostäder planade ut i fjol så visar påbörjande­statistiken en fortsatt positiv trend. Antalet påbörjade bostäder mer än fördubblades från första kvartalet 2009 till första kvartalet 2015. Mellan första kvartalet 2012 och motsvarande kvartal 2015 ökade antalet påbörjade bostäder med cirka 43 procent. Även om påbörjandet svänger en del från kvartal till kvartal så syns en tydlig positiv trend de senaste åren, vilket indikerar att utplaningen för färdigställda bostäder 2014 var tillfällig.

Antal påbörjade bostäder

Tusental, per kvartal

Linjediagram över antal påbörjade bostäder

Storstadsregionerna står för stor del av byggandet

Stor-Stockholm stod för 37 procent av landets totala påbörjade nybyggnation år 2014, medan 11 respektive 8 procent av alla nya bostäder påbörjades i Stor-Göteborg respektive Stor-Malmö. Under perioden 2009–2014 stod storstads­regionerna totalt sett för över hälften av alla nya påbörjade bostäder.

Den största ökningen av nybyggnation under tidsperioden 2009–2014 ser vi i Stor-Stockholm, där antal nya bostäder steg med hela 146 procent. I riket exklusive storstads­områden ökade nybyggnationen med 72 procent vilket visar att den uppåtgående trenden gäller hela landet men att det är storstads­regionerna som är den främsta drivkraften för uppgången.

Bostadsinvesteringarna låga i ett internationellt perspektiv

Sverige har länge haft ett lågt bostadsbyggande jämfört med andra länder. Det är svårt att få tag på jämförande data över bostads­byggandet i andra länder men genom att titta på bostads­investeringar som andel av BNP kan vi sätta Sveriges bostads­byggande i ett internationellt perspektiv. Denna andel har i Sverige pendlat mellan 3 och 4 procent de senaste åren och låg 2014 på 4,1 procent. Trots uppgången var det under EU-genom­snittet på 4,6 procent. Högst andel bland EU-länderna hade Tyskland (6,0 procent) och lägst andel hade Grekland (1,0 procent). Även om Sveriges bostads­­investeringar ligger något under EU-genom­snittet, så har investeringarna ökat över den undersökta tidsperioden, till skillnad från i de flesta övriga länder. En jämförelse mellan de nordiska länderna för åren 1995–2014 visar att Sverige har haft lägst bostads­investeringar i förhållande till BNP under i stort sett hela tidsperioden, med undantag för något kvartal. Trenden visar dock att Sverige närmar sig sina nordiska grannar.

Bostadsinvesteringar

Andel av BNP, procent

Linjediagram över bostadsinvesteringar

Källa: Eurostat

Bostadsbristen består trots ökat byggande

Det långvarigt låga bostadsbyggandet har i kombination med en hög befolknings­tillväxt inneburit en allt större bostadsbrist. Enligt Boverkets enkät om läget på bostads­marknaden 2015 anger 63 procent av landets 290 kommuner att det råder ett underskott på bostäder. Andelen som uppger balans på bostads­marknaden har fortsatt att minska sedan 2014 års enkät och nästan alla kommuner som har balans på bostadsmarknaden har färre än 75 000 invånare och saknar högskola. Ungefär 82 procent av Sveriges befolkning bor i kommuner som angett ett underskott på bostäder och att det är framför allt i centralorten det råder brist. I 91 procent av kommunerna bedöms det finnas behov av nyproduktion under de kommande åren, och de kommuner som inte upplever detta behov har ofta en negativ befolkningsutveckling.

Trots ett ökat bostadsbyggande så fortsätter alltså bostads­bristen att stiga och anledningen till det är att befolkningen växer i en högre takt än bostads­beståndet. Från början på 90-talet fram till mitten på 00-talet ökade bostads­byggandet i snabbare takt än befolknings­ökningen, med undantag för 1994. De senaste tio åren har dock antal byggda bostäder ökat i betydligt lägre grad än befolkningen, med undantag för 2013.

Tillväxt i antal bostäder och befolkning

Procentuell förändring jämfört med föregående år

Stapeldiagram över tillväxt i antal bostäder och befolkning

Boverkets prognos över bostadsbehovet fram till år 2025 visar att störst behov finns i de tre storstads­regionerna (Malmö, Göteborg och Stockholm). På grund av befolknings­­utveck­lingen bedöms behovet vara som störst inom den närmaste tiden och sedan successivt minska. Prognosen gjordes 2012 och då bedömdes att behovet fram till 2025 var drygt 50 000 bostäder årligen under periodens första halva och sedan knappt 30 000 per år under periodens andra halva. Eftersom nyproduktionen sedan 2012 har understigit byggbehoven och befolknings­prognosen kraftigt har skrivits upp framöver, så är den nya uppskattningen att behovet är 71 000 bostäder per år fram till 2020. Således kommer det framöver finnas ett behov av byggnadsvolymer som Sverige inte varit i närheten av sedan början på 90-talet.

Bostadsinvesteringar stöttar BNP-tillväxten

Sveriges ekonomi är förhållandevis liten och beroende av utrikeshandel. Till följd av en dämpad konjunktur­utveckling i omvärlden har exporten utvecklats svagt de senaste åren och den inhemska efterfrågan har fått hålla uppe ekonomin. Investeringar, i synnerhet i bostäder, har därför spelat en betydande roll för den svenska tillväxten.

Första kvartalet 2015 var BNP-tillväxten i årstakt 2,5 procent och de fasta brutto­invester­ingarna bidrog med en betydande del. Bland de fasta brutto­invester­ingarna var det posten bostads­invester­ingar som ökade mest (19 procent). Detta är i linje med förra årets utveckling och de ökade bostads­invester­ingarna har varit betydelsefulla för att hålla uppe Sveriges BNP-tillväxt i tider då netto­exporten gett ett negativt bidrag.

Förutom direkta effekter på ekonomin i form av investeringar så är bostads­byggande på längre sikt av avgörande betydelse för arbets­mark­nadens funktion, och indirekt för hela ekonomin, eftersom rörlighet är nödvändigt för att match­ningen mellan arbetsgivare och arbetstagare ska fungera. Bostadsbristen hämmar rörligheten och bidrar därmed till att arbets­marknaden begränsas; det blir svårt för företagen att rekrytera rätt kompetens och syssel­sätt­ningen hålls på en lägre nivå än den potentiella.

Etiketter