På scb.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Publicerad: 2012-05-24
Nr 2012:71

Författare

Anna Nyman

arbetar med social välfärds­statistik på SCB.

08-506 945 94

anna.nyman@scb.se

Lovisa Sköld

arbetar med ekonomisk välfärds­statistik på SCB.

019-17 64 74

lovisa.skold@scb.se

Fakta

Ekonomisk utsatthet – var går gränsen?

För att en familj på två vuxna och två barn 2008 med EU:s mått skulle riskera att vara ekonomiskt utsatt skulle de ha en dispo­nibel inkomst som var lägre än 284 000 kronor per år, vilket motsvarar 23 700 per månad. För en vuxen med ett barn gick gränsen vid 176 000 kronor, eller 14 700 kronor per månad.

För att en familj på två vuxna med två barn, 13 och 17 år, 2008 skulle ha låg inkomst­standard skulle de ha en dispo­nibel inkomst under 228 000 kronor per år, eller 19 000 kronor per månad, enligt beräk­ningarna gjorda för artikeln.

För en ensam­stående förälder med ett barn på 5 år gick gränsen vid 135 000 kronor per år eller 11 300 kronor per månad, utan barn­omsorgen inräknad.

Beräk­ning­arna är gjorda för familjer boende i en kommun med fler än 75 000 invånare som inte till­hör Stor‑Stock­holm eller Stor‑Göte­borg.

Att mäta ekonomisk utsatthet

Den disponibla inkomsten är summan av alla skatte­pliktiga och skatte­fria in­komster inklu­sive bidrag minus skatter. För att kunna jäm­föra olika hus­hålls ekonomiska standard rela­teras den dispo­nibla inkomsten till för­sörj­nings­bördan. Ett enkelt sätt vore att ställa den dispo­nibla inkomsten i relation till antalet personer i familjen. Måttet för­finas dock genom att varje person ges en vikt som bygger på beräk­nad konsumtion. Denna vikt kan sägas ut­göra det antal konsum­tions­enheter som en person repre­senterar. Hus­hålls­med­lemmarnas vikter (konsum­tions­enheter) summeras och den dispo­nibla inkomsten divi­deras med denna summa. På så sätt erhålls måttet dispo­nibel inkomst per konsum­tions­enhet.

Konsumtions­enhets­skala:

Ensamboende1,00
Sammanboende par1,51
Ytterligare vuxen0,60
Första barnet 0‑19 år0,52
Andra och påföljande barn 0‑19 år0,42

Ett samman­boende par med två barn består av 1,51+0,52+0,42 = 2,45 konsum­tions­enheter. Om detta hus­håll har en dispo­nibel inkomst på 490 000 kronor har de därför en dispo­nibel inkomst på 490 000 kronor/2,45 konsum­tions­enheter = 200 000 kronor per konsum­tions­enhet. Detta mått är det­samma för alla personer som ingår i hus­hållet.

EU:s mått på risk för ekonomisk ut­satt­het innebär att alla individer som har en dispo­nibel inkomst per konsum­tions­enhet som är lägre än 60 procent av median­värdet för samtliga individer hamnar under EU:s relativa mått på risk för ekonomisk ut­satt­het.

Låg inkomst­standard har ett hus­håll där in­komsterna inte räcker till att betala för boende och de nöd­vänd­igaste levnads­omkost­naderna. Personliga kostnader, gemen­samma kostnader och kostnad för hem­för­säk­ring och hus­hålls­el utgår från Konsument­verkets beräk­ningar av skäliga levnads­kostnader 2008. Utgiften för boendet är i beräk­ningarna en mini­minivå för bostads­kostnader för en familj av en viss storlek och i en viss region. Dess­utom ingår norm för fack­avgift och avgift till arbets­lös­hets­kassa och resor till och från arbetet samt hus­hållets verkliga kostnader för barn­omsorg.

De ekonomiskt utsatta barnen i Sverige blir fler – eller färre

Mätt med EU:s relativa mått ökar antalet barn i Sverige som riskerar att vara ekonomiskt utsatta. Med den fasta nivå för låg inkomst­standard som ibland används i Sverige minskar däremot antalet ekonomiskt utsatta barn.

Ung man på trappa

Ordet fattig används ofta i beskrivningar av de personer i samhället som har lägst ekonomisk standard. Rubriker som ”Andelen fattiga ökar” eller ”Allt fler lever under fattig­doms­strecket” är inte ovanliga. Mer korrekt är att säga att dessa personer riskerar att vara ekonomiskt utsatta.

Ekonomisk utsatthet kan mätas på olika sätt. EU har ett officiellt mått som är relativt. Detta mått innebär, lite förenklat, att den som har en disponibel inkomst som är lägre än 60 procent av median­inkomsten i landet riskerar ekonomisk utsatthet. I Sverige har denna andel ökat under 2000‑talet från drygt 8 procent av befolkningen till drygt 13 procent. Också bland barn har andelen ökat under 2000‑talet; från 11 procent till 15 procent. EU:s mått är relevant eftersom ett barns levnads­villkor till stor del avgörs av barnets ekonomiska standard i förhållande till den ekonomiska standarden för andra barn i landet.

Två mått med motsatt utveckling

Andelen barn 0–17 år som lever i hushåll med låg inkomst­standard respektive hushåll med en disponibel inkomst per konsum­tions­­enhet under 60 procent av medianen, åren 1999–2008

Linjediagram över andelen barn 0–17 år som lever i hushåll med låg inkomst­standard respektive hushåll med en disponibel inkomst per konsum­tions­­enhet under 60 procent av medianen, åren 1999–2008

Källa: Hushållens ekonomi (HEK), SCB

Att allt fler barn relativt sett är ekonomiskt utsatta beror dock inte på att hushållen som har de lägsta inkomsterna har fått minskade inkomster. De disponibla inkomsterna har ökat också i de lägre inkomst­skikten. Förklaringen till att andelen ekonomiskt utsatta enligt EU:s definition ändå har ökat är att inkomst­ökningarna har varit större i de högre inkomst­skikten. Därmed har inkomst­spridningen ökat och fler har hamnat under nivån 60 procent av median­inkomsten.

Om man istället vill använda ett absolut mått väljer man en fast nivå för ekonomisk utsatthet, en nivå som inte påverkas av hur den ekonomiska standarden utvecklas i befolkningen. Ett sådant mått är låg inkomst­standard. I motsats till EU:s relativa mått har utvecklingen för det fasta måttet under 2000‑talet gått mot att färre barn lever med en låg inkomst­standard.

Ungefär 280 000 barn, eller 15 procent av barnen i Sverige, levde år 2008 i en familj som enligt EU:s definition riskerade att vara ekonomiskt utsatt. Denna risk varierar mellan olika typer av familjer. Exempelvis är vart tredje barn till ensam­stående föräldrar ekonomiskt utsatt jämfört med vart tionde barn till samman­boende föräldrar. Störst risk att vara ekonomiskt utsatta är barn vars föräldrar saknar arbete. En svag anknytning till arbets­marknaden är också en förklaring till att nästan vartannat barn med utländsk bakgrund är ekonomiskt utsatt medan det bland barn med svensk bakgrund är vart tionde barn.

I genomsnitt består barn­familjernas disponibla inkomst till 74 procent av löne‑ och företagar­inkomster, det vill säga av inkomster från eget arbete. För de hushåll som riskerar ekonomisk utsatthet är endast 40 procent av den disponibla inkomsten löne‑ och företagar­inkomst. Bostads­stöd och ekonomiskt bistånd står i genomsnitt för 2 procent av den disponibla inkomsten i barn­hushållen, men för nästan en femtedel av den disponibla inkomsten i ekonomiskt utsatta barn­hushåll.

Vissa barn lever i familjer med så låg inkomst att de får behovs­prövade bidrag, det vill säga ekonomiskt bistånd och bostads­bidrag. Utan dessa bidrag skulle andelen ekonomiskt utsatta barn vara större. Om man räknar bort de behovs­prövade bidragen från den disponibla inkomsten, och samtidigt behåller nivån för ekonomisk utsatthet, hamnar ytterligare 36 000 barn i den grupp som enligt EU:s definition riskerar att vara ekonomiskt utsatta. Det motsvarar två procent av alla barn. De behovs­prövade bidragen har alltså större betydelse i de typer av hushåll där en större andel av barnen riskerar ekonomisk utsatthet.

Barn med utländsk bakgrund riskerar ekonomisk utsatthet

Andelen barn 0–17 år i olika typer av hushåll som riskerar att vara ekonomiskt utsatta med respektive utan behovs­prövade bidrag, år 2008, procent

Med
bidrag
Utan
bidrag
Samtliga barn1517
Barn till sammanboende föräldrar1112
Barn till ensamstående föräldrar3241
Barn med minst en förälder över 30 år1416
Barn med föräldrar under 30 år2938
Barn med utländsk bakgrund4547
Barn med svensk bakgrund1012
Barn i familjer med många barn*3542
Barn i familjer med få barn1011
Barn till förälder med eftergymnasial utbildning1012
Barn till förälder med gymnasial utbildning1720
Barn till förälder med förgymnasial utbildning5160
Barn i familjer där ingen förälder arbetar heltid5866
Barn i familjer där någon förälder arbetar heltid77

* Många barn betyder att ensamstående föräldrar har fler än ett barn och sammanboende föräldrar har fler än två barn.

Källa: Hushållens ekonomi (HEK), SCB

Ur SCB:s ”Undersökningarna av barns levnads­förhållanden”

De flesta uppgifter som rör barns eller barn­familjers ekonomi hämtas från register eller från under­sökningar där de vuxna i hushållet har fått svara på hur familjens ekonomi ser ut. Det är också viktigt att undersöka hur barn själva upp­lever sina ekonomiska förutsättningar. Barn mellan 10 och 18 år har i Under­sökningarna av barns levnads­förhållanden fått svara på frågor som rör deras ekonomiska förut­sättningar. En fråga mäter barns tillgång på kontanter. Barnen får svara på om de skulle kunna skaffa 100 kronor till i morgon om de behövde det, till exempel för att gå på bio. Det är fler äldre barn än yngre som uppger att de kan skaffa 100 kronor om de skulle behöva det.

Barnen har även fått svara på om det under det senaste halvåret har hänt att de inte kunnat köpa något som de vill ha och som många jämn­åriga har, eller om det hänt att de inte kunnat följa med på något som kompisarna skulle göra, för att de inte haft råd. Att inte ha råd att köpa något som många jämnåriga har är för de yngre barnen ungefär lika vanligt bland flickor som bland pojkar. Bland de äldre barnen har det förändrats, så att fler flickor än pojkar uppger att de inte har råd att köpa något som många av deras jämnåriga har. Mönstret är ungefär detsamma för barn som uppger att det hänt att de inte haft råd att följa med på något som kompisarna skulle göra. Bland de yngre barnen finns inga skillnader mellan flickor och pojkar, men bland äldre barn uppger flickor i större utsträckning än pojkar att de inte haft råd att följa med när vännerna skulle göra något.

Kan skaffa 100 kronor till i morgon

Barn 10–18 år, 2008/09

Stapeldiagram över andel barn som kan skaffa 100 kronor till i morgon

Har inte haft råd att köpa något de vill ha och som många jämnåriga har

Barn 10–18 år, 2008/09

Stapeldiagram över andel barn som inte har haft råd att köpa något de vill ha och som många jämnåriga har

Har inte haft råd att följa med på något som kompisarna skulle göra

Barn 10–18 år, 2008/09

Stapeldiagram över andel barn som inte har haft råd att följa med på något som kompisarna skulle göra

Etiketter