På scb.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Publicerad: 2016-06-08
Nr 2016:28

Författare

Mikaela Järnbert

arbetar med demokrati­statistik på SCB.

010-479 42 43

mikaela.jarnbert@scb.se

Johan Wilén

arbetar med demokrati­statistik på SCB.

010-479 45 16

johan.wilen@scb.se

Fakta

Enkätundersökning

Undersökningen har genomförts vid två till­fällen under mandat­perioden 2010–2014 bland ledamöter i kommun­fullmäktige. Studien omfattade ett urval om 2 995 personer som valdes in i full­mäktige 2010 och som inte lämnat politiken vid under­sök­nings­till­fällena, och samtliga 2 404 personer som valdes in i vid kommun­full­mäktig­valen 2010 och som hoppat av uppdraget innan mandat­periodens slut.

Djupintervjustudie

I enkäten tillfrågades ­under­sök­nings­personerna om att delta i en intervju­­studie för att särskilt belysa hur personer med funktions­nedsätt­ning uppfattar villkoren i politiken. Under hösten 2015 genomfördes sju intervjuer. Urvalet är inte repre­senta­tivt i statistisk mening, men för att få en så bred bild som möjligt har valet av intervju­personer gjorts utifrån ålder, kön, typ av funktions­ned­sätt­ning samt om man lämnat sitt uppdrag i förtid eller inte.

Funktionsnedsättning

Personerna i enkät- och intervju­studien har själva angett eventuella funktions­ned­sätt­ningar. Med funktions­ned­sätt­ning avses exempelvis nedsatt syn eller hörsel, tal- eller röst­problem, rörelse­hinder, allergi eller någon form av psykisk funktions­ned­sätt­ning. Även diabetes, hjärt-lung­problem, mag-tarm­sjukdom, psoriasis, epilepsi, dyslexi och liknande räknas här som funktions­ned­sättningar.

Demokrati på olika villkor

Personer med funktionsnedsättning är underrepresenterade i lokalpolitiken i förhållande till den röstberättigade befolkningen. I intervjuer med folkvalda som har en funktionsnedsättning framkommer att det finns hinder för att delta på lika villkor i politiken.

Kvinna som läser på laptop

Citat: 20% av de folkvalda i kommunfullmäktige har en funktionsnedsättning.SCB:s studie om folkvaldas villkor i politiken visar att andelen personer med självupplevd funktions­ned­sätt­ning i kommun­politiken är lägre än motsvarande andel i befolkningen. 20 procent av de folkvalda i kommun­full­mäktige mandat­perioden 2010–2014 hade en funktions­ned­sätt­ning jämfört med 26 procent av befolkningen 2012. Studien omfattar dels en enkät­under­sökning riktad till ledamöter i kommun­full­mäktige, dels djup­intervjuer med folkvalda som har en funktions­nedsättning.

Av enkätundersökningen framgår att ungefär hälften av de folkvalda har gått med i ett politiskt parti på eget initiativ och hälften har blivit rekryterade. Det går inte att konstatera några skillnader i varför och hur man engagerar sig politiskt utifrån om man har en funktionsnedsättning eller inte, vilket även bekräftas av djupintervjuerna. Ingen av de intervjuade har engagerat sig i politiken främst med anledning av sin funktionsnedsättning. Flera av de intervjuade har dock under sin tid som folkvalda engagerat sig i frågor som är relaterade till funktionsnedsättningar, men det har inte varit deras huvudfokus.

I nomineringsprocessen inför val är det främst partierna som tar initiativet genom att tillfråga personer om att kandidera. Studien visar att 25 procent av de folkvalda anser att det egna partiet i hög grad arbetar aktivt med rekrytering från underrepresenterade grupper, exempelvis personer som har en funktionsnedsättning.

Aktiv rekrytering i kommunpolitiken

Andel av de folkvalda i kommunfullmäktige som anser att det egna partiet aktivt arbetar med rekrytering från underrepresenterade grupper. Procent

Diagram Andel av de folkvalda i kommunfullmäktige som anser att det egna partiet aktivt arbetar med rekrytering från underrepresenterade grupper. Procent

25 procent av de folkvalda i kommunerna tycker att det egna partiet i hög grad arbetar för att rekrytera personer från underrepresenterade grupper.

Men trots partiernas medvetenhet om att arbeta aktivt med rekrytering finns det hinder för personer med funktionsnedsättning att delta aktivt i partipolitiken, vilket framkommer i djupintervjuerna. Bland annat uppmärksammas att partiernas lokaler ofta inte är anpassade för olika funktionsnedsättningar, vilket gör att det kan vara svårt att delta i parti­möten. Kan man inte gå på partimöten är det också svårt att bli nominerad och vald. Det verkar även vara svårare för personer med en funktionsnedsättning att hamna på de valbara platserna på partiernas listor. Enligt intervjuerna kan det politiska uppdraget innebära en stor arbetsbörda och någon menar att det är ”ett tuffare klimat i toppen”, vilket sammantaget kan vara orsaker till att det inte finns så många med funktionsnedsättning på högre poster. Delvis kan det även bero på naturliga begränsningar hos individen själv. Personer med funktionsnedsättning verkar alltså både ha svårare att bli nominerade och att därefter faktiskt bli valda eftersom de mer sällan är på valbar plats.

Väl inne i kommunpolitiken är bra arbetsmiljö en förutsättning för att kunna utföra arbetet på ett bra sätt. Kommunernas sammanträdeslokaler upplevs ha bra tillgänglighet bland de folkvalda, färre än en av tio är missnöjda enligt enkätundersökningen. Däremot finns det ett visst missnöje med innemiljön och den tekniska utrustningen. Ledamöter med funktionsnedsättning är mer missnöjda med detta. Skillnaden mellan de båda grupperna finns bland de som har lämnat sitt uppdrag under pågående mandatperiod.

Kommunen underlättar arbetet för de folkvalda

Erbjudande från kommunen för att underlätta arbetet för de folkvalda i kommunfullmäktigvalen. Andel som får detta i procent

Diagram Erbjudande från kommunen för att underlätta arbetet för de folkvalda i kommunfullmäktigvalen. Andel som får detta i procent

Majoriteten av de folkvalda tycker att kommunen tillhandahåller tekniska hjälpmedel och handlingar i rätt format, men få erbjuds möjlighet att delta på sammanträden på distans.

Enligt djupintervjuerna är inte alla lokaler tillräckligt anpassade för personer som har en funktionsnedsättning. Även om det till exempel finns hiss kan man ibland behöva ta långa omvägar för att nå den. Det kan även saknas sandade gångbanor mellan parkering och kommunhus, eller hörslingor. Ofta finns hörslingor i möteslokaler, men samtal under kafferaster och liknande kan vara svåra att delta i och dessa samtal kan vara nog så viktiga för att kunna delta på lika villkor.

Djupintervjuerna ger bilden av att man som folkvald i allmänhet får relativt bra stöd av kommunen när det gäller till exempel tolk, ledsagare och olika ersättningar. De senaste årtiondena har även nya tekniska hjälpmedel, som exempelvis surfplattor med uppläsningsstöd och hörslingor, förbättrat möjligheterna för personer med funktionsnedsättning att delta i politiken. I enkätundersökningen har 83 procent av ledamöterna i kommunfullmäktige svarat att man får handlingar i det format som passar bäst. Något färre har erbjudits tekniska hjälpmedel som dator, telefon och läsplatta. Ett problem som nämns i intervjuerna är dock att man ofta får informationsmaterial ”i klump” och har relativt kort tid att sätta sig in i detta, vilket kan upplevas som extra problematiskt om man har en funktionsnedsättning.

Sammanfattningsvis visar studien att det inte är någon större skillnad i synen på det politiska uppdraget mellan personer med och utan funktionsnedsättning. Det finns en positiv inställning till uppdraget och man är i stort nöjd med hur demokratin fungerar, både lokalt och på riksnivå. I intervjuerna med folkvalda som har en funktionsnedsättning framträder dock ett tydligt önskemål om att förbättra möjligheten att delta i politiken på lika villkor. Framförallt finns behov av en öppnare dialog om funktionsnedsättning inom politiken, och att få såväl kollegor som de i beslutande ställning att förstå problemställningen. Gör man det finns det egentligen redan reglerat vad som kan och bör göras.

Etiketter