På scb.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Publicerad: 2014-04-11
Nr 2014:21

Författare

Niklas Neville

arbetar med konsu­ment­pris­index på SCB.

010-479 45 26

niklas.neville@scb.se

Clara Larsson

arbetar med livs­medels­statistik på SCB.

010-479 64 86

clara.larsson@scb.se

Fakta

KPI

Konsumentprisindex (KPI) är det mest använda måttet för pris­utveck­ling och används bland annat som infla­tions­mått och vid avtals­regler­ing. KPI avser att visa hur konsument­priserna i genom­snitt utveck­lar sig för hela den privata inhemska konsum­tionen, de priser konsum­enterna faktiskt betalar.

Fasta priser

När försäljningsutveck­lingen anges i fasta priser innebär det att värdena är rensade för inflation med hjälp av Konsument­pris­index (KPI) för olika varu­grupper. Detta gör att värdet i fasta priser indirekt mot­svarar volym­utveck­lingen. Observera dock att detta inte är volym­utveck­ling i till exempel kilo eller liter, utan avser försälj­nings­värdet.

Disponibel inkomst

Disponibel inkomst är summan av alla skatte­plikt­iga och skatte­fria inkomster minus skatt och eventuell åter­betal­ning av studie­medel eller utbetal­ning av under­hållsstöd.

Dyrare lax och billigare godis på påskbordet

Maten är en viktig del av påskfirandet. Gravad lax, ägg och sill har sin självklara plats på påskbordet och där ska det naturligtvis också ligga ett påskägg med godis. Vi äter alltmer ägg och godis i Sverige, medan sillen ser ut att minska något i popularitet. Laxen har blivit dyrare medan påskgodiset inte har följt med prisutvecklingen för andra matvaror.

Påskmat

Under 2000-talet har de svenska hushållen fått mer pengar i plånboken. Hus­hållens disponibla inkomst har mellan år 2000 och 2012 ökat med drygt 60 procent räknat i löpande priser. Det är en större ökning än både den totala infla­tionen och livs­medels­priserna, som har stigit med 21 respek­tive 24 procent under samma period.

Sam­tidigt har försälj­ningen av livs­medel och drycker ökat med nästan 29 procent mellan 2000 och 2012, och uppgick år 2012 till 20 170 kronor per capita, räknat i fasta priser.

Hur ser det då ut med hushållens konsumtion av de klassiska mat­varorna som vi äter till påsk och hur mycket dyrare har de blivit? Vi har valt att titta på produkt­erna Gravad/rökt lax, sill, ägg och så godis förstås.

Index över prisutveckling på påskvaror 2000‑2013

Indexutveckling med basår 2000 (index=100)

Linjediagram över index över prisutveckling på påskvaror 2000‑2013

Laxen är den av våra utvalda påskvaror som har stigit mest i pris. Priset på gravad/rökt lax har gått upp med 74 procent sedan år 2000. Även sillen har blivit dyrare och har ökat med 67 procent samtidigt som konsument­pris­index alltså inte har ökat med mer än 21 procent. Det som sticker ut i jämför­elsen är påsk­godiset, som relativt sett blivit billigare. Godis och konfektyr har bara ökat med 17 procent, alltså klart under de allmänna pris­ökningarna.

Försäljningsutveckling för påskens livsmedel i fasta priser, 2000‑2012

Indexutveckling med basår 2000 (index=100)

Linjediagram över försäljningsutveckling för påskens livsmedel i fasta priser, 2000‑2012

Miljömärkt ägg och sill populärt på påskbordet

Vi köper alltmer ägg i Sverige. Konsumtionen av ägg har ökat med hela 46 procent mellan år 2000 och år 2012. Idag äter vi, enligt Jord­bruks­verkets statistik över livs­medels­konsum­tionen, ungefär 12 kilo ägg per person och år. Detta trots att äggen ökat mer i pris än de genom­snitt­liga livs­medels­priserna. Sedan år 2000 har priset på ägg stigit med 46 procent. Det är vanligare att vi väljer ekologiska ägg när vi handlar. Sedan år 2004 har konsum­tionen av ekologiska ägg ökat med 89 procent och idag står de ekologiska äggen för 18 procent av alla ägg som säljs.

Det ökande intresset för miljövänliga produkter visar sig också i konsum­tionen av sill. Dock har sillen tappat något i popular­itet de senaste åren. Mellan år 2008 och 2012 sjönk för­sälj­ningen av sill­konserver med 33 procent. Däremot ökade andelen miljö­klassad, så kallas MSC‑märkt sill, som säljs i handeln. Andelen såld sill med MSC‑märkning har ökat stadigt sedan SCB började mäta detta 2004. Idag är 36 procent av den sill som säljs MSC‑märkt.

Andel ekologiska ägg

Liggande stapeldiagram över andel ekologiska ägg

Mer och billigare godis

Påskgodiset är en av de varor som exponeras allra mest i handeln runt påsk. Vi äter också alltmer godis i Sverige. Den totala försälj­ningen har ökat med nästan 4 miljarder kronor sedan år 2000, räknat i fasta priser. Trots att vi har blivit fler i Sverige under samma period så innebär det att godis­konsum­tionen per person också har ökat. Jämfört med år 2008 äter vi 10 procent mer godis i dag. Varje vecka köper vi godis för närmare 30 kronor per person. I vikt räknat har års­konsum­tionen av godis ökat från 14,8 till 17,3 kilo per person sedan 2008, enligt Jord­bruks­verkets statistik över livs­medels­konsum­tionen. En familj med två vuxna och två barn beräknas alltså till­sammans äta drygt 1,3 kilo godis varje vecka året runt.

Index över prisutveckling för konfektyr, grönsaker och frukt 2000‑2013

Indexutveckling med basår 2000 (index=100)

Linjediagram över index över prisutveckling för konfektyr, grönsaker och frukt 2000‑2013

En av förklaringarna till den ökade konsum­tionen av godis kan vara att priset inte alls har följt med pris­utveck­lingen på andra livs­medel de senaste åren. Under 2000‑talet har priset på godis endast stigit med 17 procent medan till exempel det nyttigare alterna­tivet frukt har stigit med hela 56 procent. Grön­saker däremot har följt ungefär samma pris­utveck­ling som godiset, och inte blivit mer än 16 procent dyrare sedan år 2000. Men det kanske ändå inte är något alternativ, att lägga sallad i påskägget.

Etiketter