På scb.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Publicerad: 2015-03-03
Nr 2015:97

Författare

Thomas Helgeson

arbetar med välfärds­statistik på SCB.

010-479 44 34

thomas.helgeson@scb.se

Fakta

Begrepp – risk för fattigdom eller social utestängning

Indikatorn risk för fattigdom eller social utestängning består av tre delindikatorer:

  • Risk för fattigdom: Ett relativt mått på inkomstfattigdom. Definieras som att leva på en disponibel inkomst som understiger 60 procent av medianinkomsten i landet.
  • Allvarlig materiell fattigdom: Den som inte har råd med fyra eller fler av följande poster lever enligt definitionen i allvarlig materiell fattigdom: kan betala oförutsedda utgifter, har råd med en veckas semester per år, har råd med en måltid med kött, kyckling eller fisk varannan dag, har tillräcklig uppvärmning av bostaden, har kapitalvaror som tvättmaskin, färg-TV, telefon eller bil samt kan betala skulder.
  • Låg arbetsintensitet: Hushåll där hushållsmedlemmarna i arbetsför ålder arbetat mindre än 20 procent av möjlig arbetad tid.

Det övergripande måttet, Risk för fattigdom eller social utestängning, inkluderar alla individer som ingår i åtminstone en av grupperna.

EU – var fjärde är fattig i glesbygd

Det är vanligare att människor är utsatta för risk för fattigdom eller social utestängning i glesbefolkade områden i EU jämfört med tätare befolkade områden. Men variationen mellan länderna är stor och det finns länder där risken är högre i städerna.

Par går hand i hand förbi försäljare på gatan

EU har som mål att minska fattigdomen i Europa till år 2020. För att följa upp målet använder man ett övergripande mått bestående av tre indikatorer för att mäta vad de definierar som risk för fattigdom eller social utestängning. Den första, risk för fattigdom, beskriver vilka inkomster människor har i relation till andra. Den andra indikatorn, allvarlig materiell fattigdom, försöker fånga brister i materiell standard. Det tredje måttet, låg arbetsintensitet, tar fasta på personer som ingår i hushåll där de som är i arbetsför ålder har arbetat mindre än 20 procent av möjlig arbetstid. Personer som ingår i någon av de här grupperna anses leva i fattigdom eller social utestängning.

CitatEnligt denna definition levde nästan var fjärde EU-invånare, eller 123 miljoner personer, i risk för fattigdom eller social utestängning 2013. För Sverige var motsvarande andel 15 procent eller drygt 1,4 miljoner personer.

Det är vanligare att unga, kvinnor, lågutbildade och arbetslösa lever i risk för fattigdom eller social utestängning. Men förutom dessa så kallade socioekonomiska faktorer finns också skillnader när man jämför den del av befolkningen som bor i städer med den del av befolkningen som inte gör det.

När man tittar på hur stor andel av befolkningen som bor i städer eller glesbefolkade områden brukar man använda sig av begreppet urbaniseringsgrad. EU använder tre nivåer av urbaniseringsgrad för officiell statistik: storstad, mindre stad eller förort och glest befolkade områden. Av EU:s befolk­ning bor 42 procent i storstäder, 27 pro­cent i mindre städer ­eller förorter och 31 procent i glest befolkade områden. För Sverige är dessa andelar 40, 31 respektive 29 procent.

Var fjärde i glesbygd riskerar fattigdom eller social utestängning

Risk för fattigdom eller social utestängning i EU28 efter urbaniseringsgrad, antal och andel, år 2013

Diagram: Var fjärde i glesbygd riskerar fattigdom eller social utestängning Risk för fattigdom eller social utestängning i EU28 efter urbaniseringsgrad, antal och andel, år 2013

Ser man till antalet personer som lever i risk för fattigdom eller social utestängning bor 52 miljoner i storstäder, 33 miljoner i mindre städer eller förorter och 38 miljoner i glest befolkade områden.

Invånare i EU:s glest befolkade områden är i större utsträckning än invånare i mindre städer och förorter samt storstäder utsatta för risk för fattigdom eller social utestängning. År 2013 tillhörde 27 procent av befolkningen i glest befolkade områden den här gruppen. I mindre städer och förorter var andelen 22 procent och i storstäder 24 procent.

Små skillnader i Sverige

Risk för fattigdom eller social utestängning i ett urval av länder, efter urbaniseringsgrad, år 2013. Procent

Citat: Små skillnader i Sverige

Hur stor andel det rör sig om varierar dock kraftigt mellan de olika länderna. I en stor grupp länder i södra och östra Europa (Bulgarien, Rumänien, Estland, Lettland, Litauen, Grekland, Spanien, Italien, Portugal, Cypern, Kroatien, Ungern, Polen, och Slovakien) är risken för fattigdom eller social utestängning högre bland befolkningen i glest befolkade områden, i vissa fall markant högre. I Bulgarien och Rumänien lever mer än hälften av invånarna i glest befolkade områden i risk för fattigdom eller social utestängning. De är också här skillnaden mellan glest befolkade områden och storstäder är störst, drygt 20 procentenheter.

Det motsatta mönstret finns i en grupp länder i västra Europa (Danmark, Tyskland, Frankrike, Nederländerna, Österrike och Storbritannien). I dessa länder är risken för fattigdom eller social utestängning högre i storstäder. Mest markant är detta i Storbritannien och Österrike, men även i Danmark. Därmed skiljer sig Danmark från övriga nordiska länder som redovisar små skillnader i risk för fattigdom eller social utestängning mellan storstäder och glest befolkade områden.

Etiketter