På scb.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Publicerad: 2013-05-27
Nr 2013:43

Författare

Lotta Persson

arbetar som demograf på SCB:s prognos­institut.

010-479 42 11

lotta.persson@scb.se

Fakta

Om studien

Barnafödandet för utrikes födda innan invandring skattas genom barnen som finns i Sverige men som är födda före invandringstillfället. Barn som utrikes födda har före invandringen men som inte följer med till Sverige finns inte i SCB:s register. Det är svårt att uppskatta hur vanligt det är att barn inte invandrar med sina föräldrar, men man kan anta att det är vanligare bland de som är äldre då de invandrar. Barnen har då ofta uppnått vuxen ålder när föräldrarna invandrar och stannar därför i större utsträckning kvar i ursprungslandet. Det är också möjligt att barn har avlidit före invandringen.

Får utrikes födda fler barn?

Utrikes födda kvinnor har en högre frukt­samhet än inrikes födda kvinnor. Åtminstone gäller det när de är på plats i Sverige. Innan invand­ringen har de emellertid fått färre barn än inrikes födda kvinnor.

Mamma matar bebis i barnvagn

En vanlig uppfattning är att utrikes födda får betydligt fler barn än inrikes födda, men kanske är skillnaderna mellan inrikes och utrikes födda inte så stora. Utrikes födda som har varit i Sverige sedan barndomen har i stort sett samma fruktsamhetstal som inrikes födda. Perioden 2000‑2011 var fruktsamhetstalet för utrikes födda som invandrade till Sverige innan de fyllt 17 år 1,76 barn per kvinna. För inrikes födda var fruktsamhetstalet 1,73 barn per kvinna.

Utrikes födda kvinnor har en hög fruktsamhet direkt efter att de invandrat till Sverige, men därefter minskar fruktsamheten successivt. Att fruktsamhetstalen är extra höga de första åren i Sverige beror sannolikt på att många kvinnors invandring är knutet till familjebildning, och att de kommer till Sverige för att återförenas med sin familj eller för att bilda familj.

Om man däremot tittar på hur många barn kvinnorna har innan de invandrar, så har de färre barn än inrikes födda i motsvarande åldrar. Åtminstone gäller det de som invandrar i åldrarna över 25 år. Exempelvis hade kvinnor som invandrade vid 30 års ålder 0,7 barn i genomsnitt vid tidpunkten för invandring. Motsvarande antal bland 30‑åriga inrikes födda var 0,9 barn. Eftersom många kommer till Sverige för att bilda familj eller återförenas med sin familj kan det vara så att de "skjuter upp" barnafödandet tills de är på plats i Sverige. Att de ligger efter med barnafödandet vid tidpunkten för invandring kan också vara en orsak till den höga fruktsamheten efter invandringen.

Citat: 2,17 barn per kvinna var fruktsamhetstalet för utrikes födda 2012.Barnafödandet innan invandringen till Sverige har uppskattats genom att beräkna genomsnittligt antal barn som utrikes födda har vid tidpunkten för invandring. Dessa barn har liksom mamman invandrat till Sverige. Denna uppskattning ger dock inte en fullständig bild av barnafödandet eftersom en del kvinnor kan ha fått barn innan invandringen som vi inte känner till. Barnen kan vara kvar i ursprungslandet eller ha avlidit. I en del av mödrarnas födelseländer är barnadödligheten stor. Det är därför svårt att säga hur många barn vi inte har kunskap om. Enligt denna grova beräkning är det emellertid tydligt att utrikes födda "ligger efter" med sitt barnafödande vid tidpunkten för invandring.

Utrikes födda har alltså relativt få barn vid invandringen medan barnafödandet är relativt högt efter invandring. För att göra bilden mer fullständig tittar vi på barnen som föds både före och efter invandring. Kvinnor födda 1970 får utgöra ett exempel. Utrikes födda kvinnor födda detta år hade år 2011, vid 41 års ålder, i genomsnitt 2,02 barn. Motsvarande antal bland Sverigefödda kvinnor var 1,92. När vi räknar på detta sätt hade utrikes födda kvinnor i genomsnitt 0,10 barn mer än inrikes födda kvinnor. Bland kvinnor födda 1975 har skillnaderna mellan inrikes och utrikes födda minskat ytterligare. Vi måste dock återigen ha i åtanke att siffrorna kan vara underskattade på grund av eventuella barn som de utrikes födda kvinnorna inte har med sig till Sverige.

En vanlig uppfattning är nog att skillnaderna mellan utrikes och inrikes födda är större, vilket kan bero på att måttet som barnafödandet ofta mäts med är det summerade fruktsamhetstalet. År 2012 var fruktsamhetstalet för utrikes födda 2,17 barn per kvinna medan det för inrikes födda var 1,87. Det ger en skillnad mellan inrikes och utrikes födda på 0,3 barn per kvinna. Detta mått baseras endast på barnafödandet som sker i Sverige – när utrikes födda har relativt hög fruktsamhet.

Utrikes födda har hög fruktsamhet åren efter invandringen …

Summerade fruktsamhetstal för utrikes födda efter tid i Sverige. Perioden 2000‑2011

Linjediagram över summerade fruktsamhetstal för utrikes födda efter tid i Sverige. Perioden 2000‑2011

Det summerade fruktsamhetstalet är ett mått som anger det antal barn en fiktiv kvinna skulle få under hela sin reproduktiva period om benägenheten i olika åldrar att få barn förblev densamma som under det år för vilket beräkningen görs.

… men ett relativt lågt barnafödande innan invandring

Genomsnittligt antal barn efter ålder*. Perioden 2000‑2011. Utrikes födda vid tidpunkten för invandring jämfört med Sverigefödda.

Linjediagram över genomsnittligt antal barn efter ålder, 2000‑2011. Utrikes födda vid tidpunkten för invandring jämfört med Sverigefödda.

* Exklusive barn som inte invandrat.

Utrikes födda har vid tidpunkten för invandring färre barn än inrikes födda i åldrarna över 25 år.

Små skillnader när hänsyn tas till barnafödandet före och efter invandring

Genomsnittligt antal barn efter ålder*. Kvinnor födda 1970

Linjediagram över genomsnittligt antal barn efter ålder, kvinnor födda 1970

* Exklusive barn som inte invandrat.

Etiketter