På scb.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Publicerad: 2013-03-14
Nr 2013:21

Författare

Philip Andö

arbetar med Under­sök­ning­arna av lev­nads­för­håll­anden på SCB.

010-479 44 23

philip.ando@scb.se

Fakta

De uppgifter som presenteras i denna artikel hämtas från under­sök­ning­arna Statistics on Income and Living Conditions (SILC) respektive Hus­hållens ekonomi (HEK). Det finns vissa skill­nader mellan under­sök­ning­arna. Bland annat inkluderar HEK även kapital­vinst/kapital­förlust och skatte­pliktiga för­måner vid beräk­ning av den dispo­nibla inkomsten och andelen som befinner sig i risk för fattigdom.

Tidigare i år redo­visade SCB statistik kring disponibel inkomst och låg ekonomisk standard (risk för fattigdom) som bygger på undersökningen Hushållens ekonomi.

Fler i Sverige i risk för fattigdom

I Sverige har andelen av befolkningen som har en inkomst under 60 procent av median­inkomsten ökat från 12 till 14 procent de senaste åren. Bland utrikes födda är motsvarande andel ungefär 25 procent.

Ung person väntar på perrong medan ett tunnelbanetåg rusar förbi

EU:s definition av risk för fattigdom med hänsyn till inkomst innebär att en person har en inkomst efter skatt som understiger 60 procent av landets medianinkomst. I vissa sammanhang används också begreppen relativ fattigdom eller låg ekonomisk standard för att beskriva samma sak. Personer som löper risk för fattigdom antas inte ha tillräckliga ekonomiska resurser för att kunna leva på en nivå som anses godtagbar i samhället.

I Sverige har andelen av befolkningen som har en inkomst under 60 procent av medianinkomsten ökat de senaste åren. År 2008 var det ca 12 procent av befolkningen som hade en inkomst under gränsen för risk för fattigdom. Tre år senare hade andelen ökat till 14 procent.

Under perioden 2008‑2011 ökade samtidigt den disponibla medianinkomsten i Sverige, vilket innebär att gränsen för risk för fattigdom har höjts, räknat i kronor. Hushållen som 2008 hade en inkomst runt 60 procent av medianinkomsten och som inte har fått högre inkomster under perioden, har därmed hamnat under den relativa fattigdomsgränsen.

Lägre inkomstnivå för utrikes födda

Hur vanligt det är att leva med relativt låga inkomster skiljer sig åt mellan olika grupper. Det kan vi se om vi jämför medianinkomsten mellan exempelvis inrikes och utrikes födda. Bland de inrikes födda var medianinkomsten år 2011 efter skatt 223 000 kronor. Det är ungefär 50 000 kronor mer än motsvarande inkomst för utrikes födda.

Bland de utrikes födda är det framför allt de som är födda i ett land utanför Europa som har relativt låga inkomster. I denna grupp var medianinkomsten efter skatt cirka 152 000 kronor år 2011. Motsvarande inkomst bland dem som är födda utanför Sverige, men inom Norden eller EU, var högre och uppgick till närmare 200 000 respektive 180 000 kronor.

Skillnaderna i inkomst inom gruppen utrikes födda är ungefär lika stor som den är mellan hela gruppen utrikes födda och inrikes födda.

Disponibel inkomst (inkomst efter skatt) per konsumtionsenhet för personer efter födelseland år 2011. Medianvärden i tusentals kronor i 2011 års priser.

Stapeldiagram över disponibel inkomst (inkomst efter skatt) per konsumtionsenhet för personer efter födelseland år 2011. Medianvärden i tusentals kronor i 2011 års priser.

Källa: SCB, Hushållens ekonomi (HEK)

Födda utanför EU överrepresenterade

Diagrammet nedan visar hur andelen med risk för fattigdom har utvecklats mellan 2008 och 2011 redovisat efter födelseland. Under den tiden har andelen ökat i alla grupper utom för dem som är födda i ett annat EU‑land, där den istället har minskat.

Den största andelen med riskför fattigdom 2011 finns i gruppen födda utanför EU, där nästan var tredje har en inkomst under 60 procent av medianinkomsten. Det är mer än en dubbelt så stor andel jämfört med gruppen inrikes födda, där vi hittar den lägsta andelen med risk för fattigdom.

Andelen i risk för fattigdom bland dem som är födda i ett annat land inom EU är inte särskilt mycket högre än för inrikes födda. Före 2011 fanns det under några år en skillnad, men de senaste åren har de två grupperna närmat sig varandra.

När hela gruppen utrikes födda studeras framgår det att ungefär var fjärde person har en inkomst som innebär risk för fattigdom, vilket är en ökning jämfört med 2010 men i nivå med 2008.

Andel i procent av hela befolkningen som har en inkomst under 60 procent av medianinkomsten i Sverige, åren 2008‑2011

Linjediagram över andel i procent av hela befolkningen som har en inkomst under 60 procent av medianinkomsten i Sverige, åren 2008‑2011

Källa: Eurostat, Statistics on Income and Living Conditions (SILC)

Arbetslösa och personer med låg utbildningsnivå är överrepresenterade i gruppen med inkomster under 60 procent av medianinkomsten. År 2011 hade var femte utrikes född ingen högre utbildning än grundskola. Motsvarande andel var 12 procent bland dem som är födda i Sverige. Utbildningsnivån varierar emellertid en del inom gruppen utrikesfödda.

Det finns också skillnader mellan inrikes födda och utrikes födda när det gäller andelen som förvärvsarbetar. År 2011 uppgick andelen förvärvsarbetande till 84 procent bland inrikes födda, medan motsvarade andel bland utrikes födda var 57 procent. Andelen förvärvsarbetande bland dem som är födda inom EU motsvarar drygt 60 procent medan mindre än 50 procent av de som är födda i Afrika eller Asien hade ett arbete att gå till 2011.

Sverige närmar sig övriga EU-länder

Sverige har de senaste åren närmat sig övriga EU‑länder vad gäller andelen med risk för fattigdom. I merparten av länderna i Europa har förekomsten av risk för fattigdom legat på en stabil nivå under åren 2008‑2011. I diagrammet nedan jämförs utvecklingen i Sverige med utvecklingen i de tre folkrikaste EU‑länderna, Grekland som har drabbats hårt av eurokrisen samt EU‑snittet.

Andelen av hela befolkningen med risk för fattigdom i Sverige och ett par utvalda länder åren 2008‑2011

Linjediagram över andelen av hela befolkningen med risk för fattigdom i Sverige och ett par utvalda länder åren 2008‑2011

Källa: Eurostat, Statistics on Income and Living Conditions (SILC)

För ett antal år sedan tillhörde Sverige ett av de länder i Västeuropa som hade lägst disponibel inkomst per hushåll. Men under åren 2008‑2011 ökade den generella inkomstnivån, och 2011 var medianinkomsten bland svenska hushåll högre än i flertalet länder som tidigare låg före Sverige på inkomstlistan.

Andelen hushåll som lever i risk för fattigdom har samtidigt ökat i Sverige. En delförklaring till att andelen hushåll med riskför fattigdom ökar är att inkomsterna efter skatt har ökat, vilket har lett till att gränsen för risk för fattigdom har förflyttats uppåt år 2011 jämfört med tidigare.

Disponibel inkomst per konsumtionsenhet i respektive land. Medianvärden i tusentals kronor och i 2011 års priser.

Stapeldiagram över disponibel inkomst per konsumtionsenhet i respektive land. Medianvärden i tusentals kronor och i 2011 års priser.

Källa: Eurostat, Statistics on Income and Living Conditions (SILC)

Etiketter