På scb.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Publicerad: 2017-06-09
Nr 2017:32

Författare

Jonas Olofsson

arbetar med demokratistatistik på SCB

010 – 479 47 18

jonas.olofsson@scb.se

Jessicka Rosén

arbetar med demokratistatistik på SCB

010 – 479 41 44

jessicka.rosen@scb.se

Fakta

Som underlag till artikeln har i huvudsak Undersökningen om nominerade och valda använts. Statistiken bygger på de uppgifter som Valmyndigheten sammanställer i samband med de allmänna valen. När olika typer av förtroendeuppdrag studeras utgör Undersökningen om förtroendevalda i kommuner och landsting källa.

I diagrammen ingår generationer födda tidigare än 1920 tillsammans med 20-talisterna.

Flest 50-talister i kommunfullmäktige

Generationen födda på 1940-talet har länge dominerat svensk politik, men det har skett en generationsväxling. Idag är de största grupperna i kommunfullmäktige personer födda på 1950- och 1960-talen.

Klubba

Ålderssammansättningen i Sveriges riksdag och kommunfullmäktige kännetecknas av två olika tendenser. Över tid har representanterna i kommunfullmäktige blivit äldre samtidigt som riksdagsleda­möterna har blivit yngre. Mellan valen 1982 och 2014 har medelåldern i kommunfullmäktige ökat med fyra år, till 51 år, medan medelåldern i riksdagen har minskat med fem år, till 45 år. Medelåldern bland de röstberättigade har under samma period ökat från 48 år till 50 år, en utveckling som alltså mer påminner om den i kommunfullmäktige än i riksdagen.

Äldre kommunfullmäktige och yngre riksdag

Medelålder bland valda till riksdag och kommunfullmäktige samt bland röstberättigade, valåren 1982–2014

Diagram Medelålder bland valda till riksdag och kommunfullmäktige samt bland röstberättigade, valåren 1982–2014

Medelåldern i Sveriges riksdag har minskat sedan början av 1980-talet medan den har ökat bland ledamöter i kommunfullmäktige.

En allt äldre kommunfullmäktige har, lite tillspetsat, ofta förklarats med att 40-talisterna har stannat kvar i politiken och därmed gjort det svårare för yngre politiker att ta plats. Mellan 1988 och 2006 års val var det också så att 40-talisterna dominerande i kommunfullmäktige. Toppnoteringen kom 1994 då fyra av tio ledamöter i kommunfullmäktige var födda på 1940-talet. 2006 års val var det sista då flest invalda var 40-talister.

Inte längre flest 40-talister i kommunfullmäktige

Andel födda olika årtionden bland valda till kommunfullmäktige, valåren 1982–2014

Diagram Andel födda olika årtionden bland valda till kommunfullmäktige, valåren 1982–2014

Politiker födda på 1940-talet har under en lång period utgjort den största generationen i kommunfullmäktige. Efter de senaste årens val har andelen 40-talister minskat och yngre generationer har tagit plats inom politiken.

Få 40-talister bland kommunstyrelsens ordförande

Andel födda olika årtionden bland kommunstyrelsens ordförande, kommunstyrelsens ledamöter och ordförande i kommunala nämnder, 2015
Diagram Andel födda olika årtionden bland kommunstyrelsens ordförande, kommunstyrelsens ledamöter och ordförande i kommunala nämnder, 2015

År 2015 var det få 40-talister som var ordföranden i kommunstyrelser – majoriteten av ordförandena var födda på antingen 1950- eller 1960-talet. 40-talisterna var mer närvarande som ledamöter i kommunstyrelser eller som ordföranden i kommunala nämnder.

Efter 2014 års val utgjorde 50-talisterna 25 procent av samtliga invalda i fullmäktige och blev därmed, för andra valet i följd, den största generationen av de folkvalda kommunpolitikerna. Vid samma tidpunkt var 15 procent av de röstberättigade födda på 1950-talet. Efter samma val var 18 procent av kommunernas ledamöter födda på 1940­talet.

Att nära två av tio av kommunpolitiker tillhör en generation som alla, vid slutet av mandatperioden, kommer ha uppnått den ålder då de flesta slutar arbeta ger ett visst fog till påståendet att 40-talisterna hänger kvar i kommunpolitiken på ett annat sätt än tidigare generationer. När 30-talisterna var i ungefär samma ålder, vid valet 2002, motsvarade de en av tio valda kommunpolitiker.

Fördelningen av olika uppdrag är också av intresse när ålderssammansättningen i den lokala politiken studeras. Det gäller exempelvis hur de tyngre förtroendeuppdragen fördelar sig mellan olika generationer. I den absoluta toppen är det numera glest med 40-talister. Av kommunstyrelsernas ordförande år 2015 var 4 procent födda på 1940-talet. Majoriteten, nästan 70 procent, av ordförandena var födda på 1950- och 60-talen.

Ser vi vidare till kommunstyrelsernas ledamöter var drygt hälften av dessa födda på 1950- och 60-talet. Andelen 40-talister var lika stor som bland fullmäktigeledamöterna totalt sett, nästan 20 procent. Studerar vi istället ålderssammansättningen bland de personer som hade en ordförandepost i kommunala nämnder hade 50-talister knappt 30 procent och 40-talisterna 25 procent av dessa poster.

Generationsskiftet i riksdagen har gått snabbare än i kommunfullmäktige. Föryngringen av riksdagsledamöterna har skett i samtliga partier. I 1998 års val var nära varannan riksdagsledamot född på 1940-talet, och 40-talisterna var än mer dominanta i riksdagspolitiken än i kommunpolitiken. Efter 2014 års val utgjorde personer födda på 1960-talet generationen med störst representation i riksdagen, nästan 30 procent, medan 2 procent var födda på 1940-talet.

Sammansättningen av riksdag och kommunfullmäktige kan även studeras utifrån representationen av kvinnor respektive män inom olika generationer. Efter valet 2014 var andelen kvinnor 44 procent inom både riksdagen och kommunfullmäktige. För riksdagen var det en något minskad andel kvinnor jämfört med föregående tre mandatperioder. För kommunfullmäktige gäller istället motsatsen, där har andelen kvinnor ökat.

Könsfördelningen är jämnare bland kommunfullmäktiges yngre representanter. Bland ledamöter födda under 1960–1990-talen var andelen kvinnor nästan 50 procent efter valet 2014. Motsvarande andel för ledamöter födda under 1930–1950-talen var knappt 40 procent. Inför valet 1994 införde Socialdemokraterna varvade listor och därmed ”varannan damernas”, en term som lånats in från folkparkernas dansbanor. I samma års val till kommunfullmäktige ökade andelen invalda kvinnor med 7 procentenheter till 41 procent. Ökningen av andelen kvinnor var som störst bland 70-talisterna medan det för de mer etablerade 30- och 40-talisterna endast skedde en mindre ökning.

Flest 60-talister i riksdagen

Andel födda olika årtionden bland valda till riksdagen, valåren 1982–2014Diagram Andel födda olika årtionden bland valda till riksdagen, valåren 1982–2014

Efter valen år 1988 och 1998 var nästan hälften av riksdagens ledamöter födda på 1930- respektive 1940-talen. Efter de senaste valen utgör ingen generation en lika stor del av riksdagen som tidigare generationer har gjort.

Bland valda till riksdagen är det efter valet 2014 tvärtom en större andel kvinnor bland de äldre generationerna. För 70- och 90-talisterna är andelen kvinnor i respektive generation knappt 40 procent. Jämnast könsfördelning hittar vi hos 50-talisterna av vilka 48 procent är kvinnor.

Generationer som uppnår den ålder då flest slutar arbeta försvinner vanligen snabbare från riksdag än från fullmäktige. 40-talisterna har länge dominerat den svenska politiken, både på lokal- och riksnivå, men är nu nästan helt frånvarande i riksdagen. Efter det senaste valet är könsfördelningen bland kommunfullmäktiges yngre generationer jämnare än bland de äldre. I riksdagen är tendensen den motsatta. Om detta i sin tur får konsekvenser för jämställdheten i våra valda församlingar, i takt med att äldre generationer ger plats för yngre, återstår att se.

Etiketter