På scb.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Publicerad: 2017-10-04
Nr 2017:63

Författare

Petter Wikström

arbetar med inte­grations­statistik på SCB.

010-479 62 62

petter.wikstrom@scb.se

Fakta

I artikeln redovisas uppgifter för flyktingar och skydds­behövande samt anhöriga till dessa som fått uppehålls­tillstånd och sedan mottagits i en kommun år 2000.

Andelen förvärvs­arbetande mäts bland de som var i åldern 20–64 år respektive år. Klassificeringen av förvärvs­arbetande baseras huvud­sakligen på kontroll- och deklarations­uppgifter från Skatteverket. För att klassificeras som förvärvs­arbetande ska personen ha haft en löneinkomst som överstiger ett skattat gräns­belopp eller bedriva aktiv näringsverksamhet.

I artikeln används den högsta utbildningsnivå som uppnåtts det år som andel förvärvs­arbetande mäts.

Registerdata för integration

Genom ett regeringsbeslut år 2009 fick SCB i uppdrag att redovisa register­statistik för att belysa tillståndet och utvecklingen av integrationen på nationell och lokal nivå. Detta redovisas genom indikatorer som årligen publiceras på www.scb.se under temaområdet Integration.

Temaområdet Integration

Flyktingars väg in på svensk arbetsmarknad

Hälften av flyktingarna förvärvsarbetar efter åtta år i Sverige. Män med minst gymnasial utbildning kommer snabbast i arbete medan kvinnor med låg utbildning har lägst förvärvsfrekvens. Det vet vi efter att ha följt förvärvsfrekvensen för flyktingar under 15 år från bosättningen i Sverige.

Bromsterhandlare

Utrikes föddas etablering på arbetsmarknaden är en viktig del av integrationen, och har betydelse både ur ett samhällsperspektiv och ur ett individuellt perspektiv. Flyktingar som bosatt sig i Sverige är en grupp av utrikes födda som ofta inte har någon koppling till arbetsmarknaden då de invandrar. I den här artikeln följer vi flyktingar som mottogs i en kommun år 2000 och ser hur lång tid det tar innan de är etablerade på den svenska arbetsmarknaden.

De två första åren efter att ha fått uppehållstillstånd i Sverige spenderar majoriteten av flyktingarna i någon form av utbildning eller introduktionsprogram. Det kan till exempel handla om att läsa Svenska för invandrare (SFI) eller delta i någon annan utbildning. Det innebär att det dröjer innan de kommer ut på arbetsmarknaden. Bland personer som mottogs i en kommun år 2000 förvärvsarbetade drygt en av tio i slutet av 2001. Andelen som förvärvsarbetar ökar sedan med tiden. Efter fem år hade 43 procent av männen och 26 procent av kvinnorna ett arbete. Män förvärvsarbetar i högre grad än kvinnor och efter sex år hade knappt hälften av männen ett förvärvsarbete. För kvinnor som kommunmottagits år 2000 dröjde det till år 2012 innan hälften förvärvsarbetade.

Fler förvärvsarbetar i högkonjunktur

Andelen som förvärvsarbetar ökar så gott som varje år, med undantag för mellan år 2008 och 2009. För män minskade andelen förvärvsarbetande med fem procentenheter mellan dessa två år. Detta hänger troligen samman med den dåvarande lågkonjunkturen i Sverige. Även förvärvsfrekvensen bland kvinnor gick ned detta år, om än inte i lika stor utsträckning som bland män.

Som nämnts är det en högre andel män som förvärvsarbetar, men skillnaden mellan könen minskar över tid. I slutet av 2015, det vill säga 15 år efter att de mottagits i en kommun, var andelen förvärvsarbetande män och kvinnor 64 respektive 59 procent. Förvärvsfrekvensen för inrikes födda var samma år 83 procent för män och 82 procent för kvinnor.

Utbildningsnivå har många gånger visats ha betydelse för förvärvsfrekvensen och det gäller även för flyktingar. För kvinnor med en gymnasial eller eftergymnasial utbildning tog det sju respektive åtta år innan andelen som förvärvsarbetar nådde 50 procent. Efter 15 år var andelen förvärvsarbetande 67 procent för kvinnor med gymnasial utbildning och 72 procent bland de med eftergymnasial utbildning. Kvinnor med förgymnasial utbildning hade i slutet av 2015 en förvärvsfrekvens på drygt 37 procent, vilket var 21 procentenheter lägre jämfört med inrikes födda kvinnor med samma utbildningsnivå. Motsvarande skillnad för dem med gymnasial eller eftergymnasial utbildning var 16 respektive 15 procentenheter.

Högutbildade jobbar oftare

Även mäns förvärvsfrekvens ser olika ut beroende på utbildningsnivå. Fem år efter mottagningsåret är andelen förvärvsarbetande en tredjedel för personer med förgymnasial utbildning. Bland de med gymnasial eller eftergymnasial utbildning var andelen nästan hälften. I slutet av mätperioden, år 2015, förvärvsarbetade drygt hälften av männen med förgymnasial utbildning. Bland gymnasialt och eftergymnasialt utbildade var andelarna högre, nästan sju av tio var i arbete efter 15 år i Sverige. År 2015 har inrikes födda män med förgymnasial utbildning en förvärvsfrekvens på 71 procent vilket innebär en skillnad på 19 procent­enheter i jämförelse med män som fick uppe­hållstillstånd av asylskäl femton år tidigare. För män med gymnasial eller eftergymnasial utbildning var skillnaden i fövärvsfrekvens drygt 16 procentenheter mellan flyktingar och deras anhöriga och inrikes födda män med samma utbildningsnivå.

Många faktorer spelar in när det gäller förvärvsfrekvensen bland flyktingar. Det handlar till exempel om utbildningsnivå, ålder och kön. Rådande konjunkturläge och i vilken region man bor spelar också roll för möjligheten att börja förvärvsarbeta.

Irak vanligaste födelselandet

Kommunmottagna kvinnor och män efter ålder vid mottagningen år 2000, födelseland och utbildningsnivå år 2015. Procent och antal

KvinnorMän
Ålder vid mottagning år 2000
–19 år4341
20–64 år5457
65– år32
Summa100100
Antal5 6006 200
Födelseland
Irak4651
Jugoslavien1513
Övriga länder4036
Summa100100
Antal5 6006 200
Utbildningsnivå år 2015
för personer i åldern 20-64
Förgymnasial2728
Gymnasial3939
Eftergymnasial3131
Uppgift saknas32
Summa100100
Antal4 2004 900

Nästan 12 000 flyktingar och flyktinganhöriga kommunmottogs år 2000. Nästan hälften av dem var kvinnor. Irak var det vanligaste födelselandet och i slutet av mätperioden, år 2015, var gymnasial utbildning den vanligaste utbildningsnivån bland personer som då var mellan 20 och 64 år.

Andelen förvärvsarbetande ökar med tid i Sverige

Andel förvärvsarbetande män och kvinnor efter tid sedan mottagning och utbildningsnivå. Flyktingar och flyktinganhöriga kommunmottagna under år 2000. Procent

Diagram: Andel förvärvsarbetande kvinnor efter tid sedan mottagning och utbildningsnivå. Flyktingar och flyktinganhöriga kommunmottagna under år 2000. Procent

Diagram: Andel förvärvsarbetande män efter tid sedan mottagning och utbildningsnivå. Flyktingar och flyktinganhöriga kommunmottagna under år 2000. Procent

Andelen kvinnor och män som förvärvsarbetar ökar med tiden i Sverige. 15 år efter mottagandet har kvinnor med eftergymnasial utbildning den högsta förvärvsfrekvensen medan kvinnor med förgymnasial utbildning har den lägsta.

Andelen förvärvsarbetande kvinnor med förgymnasial utbildning var år 2000 för få för att kunna redovisas.

Etiketter