På scb.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Publicerad: 2016-10-06
Nr 2016:60

Författare

Malin Forsberg

arbetar med utbildnings­statistik på SCB.

010-479 69 61

malin.forsberg@scb.se

Robert Hansson

arbetar med utbildnings­statistik på SCB.

010-479 65 23

robert.hansson@scb.se

Fakta

Uppgifter om deltagare i folkhögskolan samlas in löpande av SCB, delvis på uppdrag av Folkbildningsrådet.

Uppgifterna om arbete är baserade på Registerbaserad aktivitetsstatistik (RAKS), som beskriver en persons försörjning och anknytning till arbetsmarknaden. Personer med anställning räknas som etablerade om deras förvärvsinkomst är högre än 60 procent av medianinkomsten för en grupp med samma kön och ålder.

Folkhögskolan en väg till högre studier

Under 2015 deltog över 100 000 personer i kurser på folkhögskolan. Bland dem som uppnått grundläggande behörighet till högskolestudier genom folkhögskolekurser har knappt hälften börjat på högskolan inom tre år.

En man studerar

På Sveriges 154 folkhögskolor arrangeras flera typer av kurser, som kan pågå allt ifrån en dag till tre år. Flest personer går korta kurser, som hade 57 000 deltagare 2015. Dessa kurser varar 1–14 dagar och har ofta konstnärlig eller estetisk inriktning. Näst flest deltagare, 26 000, gick särskilda kurser. Dessa innebär fördjupade studier inom ett visst område, exempelvis musik, media, teater eller turism. Vissa särskilda kurser leder också till yrken som fritids­ledare, journalist eller kantor. För personer som saknar eller behöver komplettera en gymnasie­utbildning finns allmänna kurser. Ett syfte med dessa är att deltagarna ska uppnå grund­läggande behörighet till högskole­studier eller yrkes­högskola. Vissa folk­högskolor erbjuder också allmänna kurser på grund­skolenivå. Längden på allmänna kurser varierar mellan ett och tre år beroende på förkunskaperna hos deltagarna. Allmänna kurser hade nästan 18 000 deltagare 2015.

Citat: 103 000 personer gick någon folkhögskolekurs 2015.Det finns också studiemotiverande kurser som riktar sig bland annat till arbets­sökande och etablerings­kurser för personer som nyligen invandrat till Sverige, och som syftar till att öka möjlig­heterna för deltagarna att få ett arbete eller underlätta fortsatta studier. Ett mindre antal personer går påbyggnads­utbild­ningar till tidigare utbildning.

Ungefär sex av tio deltagare på folkhögskolekurserna är kvinnor. På etablerings­kurser för nyanlända invandrare och studie­motiverande kurser är dock männen något fler än kvinnorna. Det är tydlig skillnad i tidigare utbild­nings­nivå bland deltagare på olika slags kurser, vilket har att göra med kursernas syfte och innehåll. En stor andel av personerna som läser allmän kurs, som främst syftar till att komplettera en gymnasie­utbildning, har tidigare högst för­gymnasial utbildning eller oavslutad gymnasie­utbild­ning. På korta kurser och särskilda kurser har de flesta deltagare minst gymnasial utbildning.

Cirka två av tio deltagare på folkhögskolan 2015 hade utländsk bakgrund, vilket speglar befolkningens sammansättning i stort i detta avseende. Men det är skillnad mellan olika kurstyper. På allmänna kurser hade fyra av tio utländsk bakgrund, och på korta kurser en av tio.

Mer än hälften av deltagarna går korta kurser

Deltagare i folkhögskolans kurser 2015 efter kön och svensk/utländsk bakgrund

KurstypAntal
deltagare
därav (%)
KvinnorMänSvensk
bakgrund
Utländsk
bakgrund
Allmän kurs17 90055456040
Särskild kurs26 10065358317
Kort kurs57 40059418713
Studiemotiverande kurs3 30042585644
Påbyggnadsutbildning20059418911
Etableringskurs för
nyanlända invandrare
2 00047530100
Totalt106 9005941 7921

En person som deltar i flera kurser räknas flera gånger. Antalet unika personer som deltog i folkhög­skole­kurser 2015 var 103 000.

Olika utbildningsbakgrund bland deltagarna beroende på kurs

Deltagare i folkhögskolans kurser 2015 efter tidigare utbildningsnivå. Procent

På vissa kurstyper är det vanligt att deltagarna har högst grundskola eller motsvarande utbildning. Bland deltagarna på korta kurser och särskilda kurser har många efter­gymnasial utbildning.

Hälften är etablerade på arbetsmarknaden efter tre år

Personer som fått behörighet till högskolestudier på folkhögskolan 2011 fördelade efter anknytning till arbetsmarknaden 2014. Procent

Bland de som är svagt etablerade på arbetsmarknaden eller inte har ett jobb är det många som studerar.

Ett viktigt uppdrag för folkhög­skolorna är att vara ett alternativ till den vanliga gymnasie­skolan och komvux för personer som vill erhålla grund­läggande behörighet för högskole­studier. Det kan därför vara intressant att se hur det går för dem som har fått sådan behörighet på en allmän kurs i folkhög­skolan. Nästan 1 900 personer uppnådde behörighet 2011. Nedan redovisas vad de gjorde tre år senare, 2014.

Nära hälften, 46 procent, av personerna som fick behörighet påbörjade en högskole­utbild­ning någon gång mellan 2011 och 2014, en något större andel kvinnor än män. Det kan jämföras med att två av tre som gick ut gymnasie­skolans högskole­förberedande program med behörighet 2011 har varit registrerade på högskolan under samma period. Det ska nämnas att genom­snitts­åldern i folkhög­skole­gruppen var 26 år 2011, alltså betydligt äldre än avgångs­eleverna i gymnasie­skolan. Bland dem i gruppen som fick behörighet på folkhög­skola 2011 studerade 37 procent höst­terminen 2014 i någon utbild­nings­form.

När det gäller arbetsmarknadsstatus var hälften etablerade på arbets­marknaden som anställda eller företagare 2014. Övriga var antingen anställda men svagt etablerade på arbets­marknaden, eller arbetade inte alls. Bland dessa var studie­del­tagandet relativt högt. Nästan sex av tio bland de svagt etablerade och fyra av tio bland dem utan arbete studerade.

Genom att delta i en allmän kurs på folkhögskola och på så sätt skaffa sig behörighet till högskole­studier har alltså många kunnat påbörja en högskole­­utbild­ning, och en relativt stor andel är etablerade på arbets­marknaden eller studerar efter tre år.

Etiketter