På scb.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Publicerad: 2013-10-02
Nr 2013:70

Författare

John Svanäng

arbetar med finans­marknads­statistik på SCB.

010-479 48 85

john.svanang@scb.se

Pernilla Lindblad

arbetar med finans­marknads­statistik på SCB.

010-479 48 86

pernilla.lindblad@scb.se

Företagens finansieringsmöjligheter

Upplåningen för svenska icke-finansiella företag har varierat över tiden. Beroende på hur kredittillgången från bankerna sett ut har företag haft olika lätt att få lån. Låneutvecklingen har historiskt följt konjunkturen men med en viss eftersläpning.

Detalj av datorskärm

Statistiken visar även att en stor del av före­tagens lån tas utan säkerhet, att lånen tas med lång löptid men att ränte­bind­nings­tiden på lånen är kort. Före­tagen kan även finansiera sig på annat sätt än genom banklån, exempelvis genom att emittera värde­papper eller ta koncernlån.

I Riksbankens finansmarknads­statistik som produceras av SCB redovisas bankers och andra monetära finans­instituts (MFI:s)1 utlåning till icke‑finans­iella företag (hädanefter: företag).

Utlåningen, mätt som årlig till­växt­takt, har sedan 2006 varit volatil. I december 2007 var till­växt­takten som högst, och uppmättes till 17,6 procent. Därefter visade den en nedåt­gående trend i över två års tid till följd av finanskrisen.

Tillväxttakten sjönk fram till februari 2010 då den uppgick till ‑4,7 procent. Sedan dess har till­växt­takten åter­hämtat sig men har det senaste året legat relativt stilla. Totalt uppgick före­tagens upplåning till 1 885 miljarder vid utgången av augusti 2013.

MFI:s utlåning till icke‑finansiella företag

Linjediagram över MFI:s utlåning till icke-finansiella företag

Lån utan säkerhet vanliga

Utlåningen till företag kan delas upp på vilken typ av säkerhet som lånen har. En samman­ställ­ning visar att den största delen av lånen har säkerhet i fler­bostads­hus, medan lån utan säkerhet, så kallade blanco­krediter är den näst vanligaste låne­typen. Vidare syns det tydligt att blanco­krediter har varierat betydligt mycket mer än andra lånetyper.

Från januari 2006 till och med februari 2009 stod blanco­krediter för 48 procent av den totala ökningen av före­tagens upp­låning. Från februari 2009 och fram till september 2010 var det blanco­krediterna som stod för i stort sett hela minsk­ningen av utlåningen till företag.

En anledning till att det sett ut på det här viset skulle kunna vara att bankerna under finans­krisens värsta period var tvungna att kräva lån med högre säkerhet i sin portfölj.

Även total utlåning minskade under denna period. Detta skulle kunna bero på olika saker; antingen att före­tagen inte behövde ta lika mycket lån vid denna tidpunkt, sökte finans­iering på annat håll eller hade svårt att få finansiering.

Ett troligt scenario är att de större före­tagen sökte finans­iering på annat håll medan mindre företag hade finans­ierings­svårig­heter. Att vissa företag hade finans­ierings­svårig­heter är något som bekräftas av Riksbankens företags­intervjuer.

MFI:s utlåning till icke‑finansiella företag fördelat på säkerhet

Ytdiagram över MFI:s utlåning till icke-finansiella företag fördelat på säkerhet

Utlåningen påverkas av konjunkturen

Vad statistiken visar är att före­tagens upplåning i hög grad är känslig för rådande konjunk­tur­läge samt att före­tagen kan ha behov av andra finans­ierings­möjlig­heter än upplåning.

Från 2006 fram till idag visar statistiken att utvecklingen för till­växt­takten på företags­utlån­ingen följer konjunk­turen med viss efter­släpning. Konjunk­tur­institutets barometer­indikator, som är en samman­väg­ning av före­tagens och hushållens syn på konjunktur­läget, började exempelvis sjunka i mitten av 2007 medan till­växt­takten på utlåningen visade sina första tendenser på att sjunka i början av 2008.

En liknande utveckling syns vid en jämförelse mellan invester­ingar och till­växt­takten, där invester­ingarna reagerar på föränd­ringar i konjunk­turen innan till­växt­takten gör det. Samtidigt som barometer­indikatorn sjönk, i mitten av 2007, minskade också invester­ingarna medan till­växt­takten då fortfarande steg.

Det här skulle kunna peka på att investeringar är det som bolagen minskar på i första hand vid kon­junktur­nedgångar, vilket leder till lägre efter­frågan på krediter och så småningom resulterar i en minskad till­växt­takt. På mot­svar­ande sätt fungerar invester­ingar lite som ett draglok inför konjunktur­uppgångar.

MFI:s utlåning till hushåll och icke‑finansiella företag, årlig till­växt­takt, justerat för omklass­ificer­ingar samt köpta och sålda lån, %

Linjediagram över MFI:s utlåning till hushåll och icke-finansiella företag, årlig till­växt­takt, justerat för omklass­ificer­ingar samt köpta och sålda lån, %

Företagens lån har ofta lång löptid men kort ränte­bind­ningstid

En av anledningarna till att till­växt­takten reagerar senare än konjunk­turen är före­tagens lånestruktur.

Företagens lånestruktur kan ses från två olika infalls­vinklar. Dels kan före­tagens lån beskrivas utifrån dess löptid, vilket avser längden på det avtal som lånet är taget med. Dels kan den beskrivas utifrån lånets ränte­bind­nings­tid, vilket avser den tid före­taget har bundit räntan på det tagna lånet innan de måste förhandla om en ny ränta.

SCB:s balansstatistik, som baseras på en urvals­under­sökning bland icke‑finansiella företag, visar att före­tagen i regel har större utestående låne­belopp med längre löp­tider än med kortare löptider.

Längre löptider definieras här som löptid över ett år medan kortare löptider är under ett år. Att före­tagen tenderar att ha fler långa lån är en förklaring till varför till­växt­takten reagerar senare än barometer­indikatorn. Det här kommer sig av att före­tagens förvänt­ningar på konjunkturen hinner förändras innan löptiden för ett avtalat lån hunnit löpa ut.

Från 2006 och framåt har andelen långa lån varierat mellan 80 och 90 procent av total upplåning exklusive koncernlån.

En annan finansieringsmöjlighet för före­tagen är nämligen att ta upp koncern­lån från utlandet. Koncern­lånen har under hela den undersökta perioden fram till tredje kvartalet 2012 varit strax över 40 procent av total upplåning. Sedan slutet av 2012 har dock koncern­lånen minskat, vilket delvis kan förklaras av en ny reglering gällande bolags­skatten som infördes vid årsskiftet 2012/2013.

Företagens lånestruktur

Stapeldiagram över företagens lånestruktur

Sett till räntebindningstiden visar det sig att majoriteten av lånen har en kort räntebindningstid. Andelen lån med räntebindningstid upp till och med 1 år har ökat stadigt sedan 2006 med undantag för de två senaste åren då trenden varit att fler lån har tagits med en räntebindningstid på mellan 1 och 5 år. Vid utgången av augusti 2013 var andelen lån med räntebindningstiden mellan 1 och 5 år cirka 21 procent, vilket kan jämföras med oktober 2010 då andelen var dryga 15 procent.

Ursprunglig räntebindningstid, icke‑finansiella företag

Ytdiagram över ursprunglig räntebindningstid, icke-finansiella företag

Företag emitterar främst obligationer

Som ett komplement till bankupplåning är det många bolag som ger ut (emitterar) värde­papper för att få till­gång till kapital. Den som köper det utställda värde­pappret lånar då ut pengar till före­taget med löfte om att det ska åter­betalas med ränta vid en viss tidpunkt. Före­tagen kan ge ut antingen certifikat, som är värde­papper med löptid till och med ett år, eller obligationer, som är värde­papper med löptid över ett år. Marknaden för företags emitterade värde­papper har generellt sett ökat sedan 2006.

Obligationer utgör den största andelen av före­tagens emitterade värde­papper och står för cirka 80‑90 procent av samtliga emitterade värde­papper från 2006 och framåt. Fördel­ningen mellan före­tagens emitterade obligationer och certifikat har inte varierat särskilt mycket under denna period. I den svenska värde­pappers­data­basen (SVDB) som lanserades i mars 2013 kan man se att mycket av det som totalt emitteras är i utländsk valuta, nästan 60 procent. Bolagen ser ut att vara beroende av utländsk finans­iering och påverkas följ­akt­ligen också i större grad av konjunkturen i olika länder utanför Sverige.

1 Begreppet MFI innefattar exempelvis banker och bostadsinstitut.

Etiketter