På scb.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Publicerad: 2017-04-19
Nr 2017:25

Författare

Fredrik W. Andersson

arbetar med ekonomisk statistik på SCB.

010-479 62 61

fredrik.andersson@scb.se

Daniel Lennartsson

arbetar med nationalräkenskaperna på SCB.

010-479 64 29

daniel.lennartsson@scb.se

Fakta

Beräkningsmodellen som används i denna artikel bygger på en artikel om löner och bärkraft.

Med löner avses löner och sociala avgifter.

Förädlingsvärdet definieras som produktionsvärdet minus förbrukningsvärdet. Förbrukningsvärdet är kostnader för varor och tjänster.

Företagens vinster ökar på lönernas bekostnad

Under perioden 1950–1980 ökade lönerna i Sverige på bekostnad av företagens vinster. Men under perioden 1980–2014 vände utvecklingen till ägarnas fördel. Förloppet har sett liknande ut i resten av världen.

En hand tar fram sedlar ur en plånbok

För snart 80 år sedan slöts det berömda Saltsjöbadsavtalet mellan arbetsmarknadens parter. Den svenska modellen gick ut på att parterna samarbetade och ambitionen var att svenska företag skulle förbli konkurrenskraftiga genom att löneökningarna begränsades till summan av produktivitets- och prisökningarna. Löneökningarna skulle med andra ord bli precis så stora att företagen orkade bära dem utan att deras konkurrenskraft försämrades. Detta kallas för företagens bärkraft.

Lönernas andel minskar – vinsternas andel ökar

För att studera företagens bärkraft och, i förlängningen, förhållandet till de anställdas löner måste vi följa utvecklingen av förädlingsvärdet och produktiviteten. Förädlingsvärdet kan beskrivas som det värde som företagen bidrar med till bruttonationalprodukten (BNP).

Förädlingsvärdet kan delas upp i en löne- och en vinstandel.

Förädlingsvärdets vinst- respektive löneandel, hela ekonomin 1950–2014, procentDiagram över förädlingsvärdets vinst- respektive löneandel, hela ekonomin 1950-2014, procent

Källa: SCB, nationalräkenskaperna

Lönernas andel av förädlingsvärdet hade en uppåtgående trend från 1950 till mitten av 1970-talet. Löneandelen var 1950 cirka 60 procent och uppgick 1978 till 76 procent. Sedan dess har löneandelen haft en nedåtgående trend. År 2014 var den cirka 70 procent. Vinsternas andel av förädlingsvärdet har haft motsatt utveckling. Vinstandelen var nedåtgående från 1950 till mitten av 1970-talet medan den varit uppåtgående 1978–2014.

Produktivitetens utveckling starkast 1950–1980

Produktiviteten beskriver hur effektiv produktionen är. Det kan mätas genom att man tittar på hur mycket som produceras under en arbetad timme.

Produktivitetsutvecklingen för hela ekonomin 1950–2014, procent

Diagram över produktivitetsutvecklingen för hela ekonomin 1950-2014, procent

Källa: SCB, nationalräkenskaperna

Produktiviteten i den svenska ekonomin ökade med i genomsnitt 2,4 procent per år 1950–2014. Den har varit starkast inom de varuproducerande branscherna där produktiviteten ökat med i genomsnitt 3,5 procent per år.

Utvecklingen var som kraftigast under den första halvan av perioden, mellan 1950 och 1980. Då ökade produktiviteten med i genomsnitt 3,3 procent per år. 1980-talet präglades av en låg produktivitetsökning – endast 0,8 procent per år. I vågorna av digitaliseringen har produktiviteten växlat upp igen och ökningen uppgick till i genomsnitt 2,2 procent per år mellan 1990 och 2014.

Bärkraften ökade mer än lönerna 1980–2014

Mellan 1950 och 1990 ökade bärkraften med i genomsnitt 9,4 procent per år. Under senare år har dock bärkraften bromsat in. Från 1990 till 2014 ökade den med i genomsnitt 3,9 procent årligen. Det har också varit en tydlig förskjutning i vad som påverkar bärkraftens utveckling. Mellan 1950–1990 stod förädlingsvärdepriserna, det vill säga prisförändringar ur producenternas perspektiv, för störst påverkan, med ett marginellt undantag för 1960-talet. Från 1990 och framåt är det istället produktivitetsutvecklingen som haft störst påverkan på bärkraften.

Bärkraftsförändringen efter period. Genomsnittlig årlig utveckling i procent

1951–
1960
1961–
1970
1971–
1980
1981–
1990
1991–
2000
2001–
2014
1951–
2014
Produktivitet2,84,52,30,82,61,42,3
Förädlingsvärdepris4,94,210,07,62,41,74,9
Bärkraft7,88,912,68,45,03,17,3
Nominell löneökning8,79,613,18,24,43,27,5
Differens0,90,70,5-0,2-0,60,10,2

Källa: SCB, egna beräkningar

Under hela den studerade perioden har bärkraften ökat med 7,3 procent i genomsnitt per år medan de nominella löneökningarna ökat med 7,5 procent. Med nominell lön avses den faktiska summan som den anställde får per timma.

Sett över hela perioden har förädlingsvärdet fördelats i stort sett lika mellan arbetstagarna och företagsägarna, med en liten årlig fördel för löntagarna. Förhållandet har dock varierat under olika tidsperioder. Åren 1950 till 1980 steg de nominella löneökningarna mer än bärkraften – i genomsnitt med mer än 0,7 procent per år. Detta var också en stark period för de fackliga organisationerna. Från 1980–2014 har däremot bärkraften stigit med i genomsnitt 0,3 procentenheter mer än de nominella löneökningarna.

Internationell utveckling

Även i resten av världen har löneandelen av förädlingsvärdet minskat från 1970 till 2014. År 1970 var löneandelen 63 procent och 2014 var den 54 procent. Trenden är densamma i alla världsdelar.

Löneandel i procent av förädlingsvärdet, 1950–2014, för hela världen och efter världsdelar

Diagram över löneandel i procent av förädlingsvärdet, 1950-2014, för hela världen och efter världsdelar

Källa: Penn world tables

Samtidigt har produktiviteten i världen i genomsnitt ökat med 1,7 procent per år. Om 1980-talet kännetecknades av en låg produktivitetsökning, i genomsnitt 0,7 procent per år, präglades perioden 2000–2014 av en historiskt hög produktivitet. Då var ökningen hela 2,2 procent per år. Den senaste perioden har också utmärkts av ökad frihandel och globalt samarbete.

Under samma tid ser vi att reallönerna inte riktigt har hängt med produktivitetsutvecklingen. Med reallöner avses löneutvecklingen med hänsyn tagen till inflationen.

Reallöneökningarna för hela tidsperioden var 1,4 procent årligen, vilket kan jämföras med 1,7 procent årligen för Sverige. Globalt sett var reallöneökningarna 0,3 procentenheter lägre än produktivitetsökningarna. En liknande skillnad går egentligen att se för alla årtionden. Löntagarna har inte riktigt fått ut den bärkraft som produktiviteten bidragit med.

Reala löneökningar och produktivitet, årlig förändring i procent

1970–
1980
1980–
1990
1990–
2000
2000–
2014
1970–
2014
Produktivitet 2,00,71,82,21,7
Reallöneökning
(producentperspektiv)
1,60,7 1,5 1,6 1,4
Differens-0,40,0-0,3 -0,6-0,3
Svensk reallöneökning2,80,61,91,51,7

Källa: Penn world tables och SCB, egna beräkningar

Etiketter