På scb.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Publicerad: 2016-12-12
Nr 2016:83

Författare

Jonas Olofsson

arbetar med demokratistatistik på SCB
010-479 47 18

jonas.olofsson@scb.se

Fakta

Resultaten bygger på 2013 års Undersökningar av levnads­förhållanden. För att mäta politiskt intresse använde vi frågan: ”Hur gör du när ett samtal börjar handla om politik?”
Svarsalternativen var:

1. Jag brukar inte bry mig om att lyssna när folk börjar prata politik.
2. Jag brukar nog lyssna, men jag lägger mig aldrig i diskussionen.
3. Det händer ibland, men inte så ofta, att jag säger vad jag själv tycker.
4. Jag brukar för det mesta vara med i diskussionen och säga min åsikt.

I denna analys tolkas svarsalternativ 1 och 2 som ”deltar inte i politiska diskussioner” och alternativ 4 tolkas som ”deltar ofta i politiska diskussioner”.

Undersökningens urval har stämts av mot röstlängden för att se om svarspersonerna röstade i 2014 års riksdagsval. Totalt ingick cirka 6 800 personer i urvalet som valdeltagandekontrollerades.

Från ord till handling – samtal om politik och röstande hänger ihop

Trots ett generellt högt valdeltagande i Sverige finns det grupper i samhället med ett lägre valdeltagande. Politiskt intresse har visat sig ha betydelse för röstbenägenheten i alla grupper. Särskilt stor betydelse ser det ut att ha för utrikes födda, ensamstående och unga.

Röstkort

Sverige har internationellt sett ett högt valdeltagande. I riksdagsvalet 2014 röstade 86 procent av de röstberättigade. Därmed ökade också valdeltagandet för det tredje riksdagsvalet i följd. Ett högt valdeltagande ses av de flesta som positivt eftersom det är ett tecken på att fler människor vill vara med och påverka samhällsutvecklingen genom politiska val. Nivån på valdeltagandet brukar också användas som en indikator för hur legitimt det parlamentariska systemet är i medborgarnas ögon.

Utrikes födda, ensamstående och unga under 30 år har ett lägre valdeltagande än inrikes födda, sammanboende och äldre.

Att delta i ett val genom att rösta är en aktiv handling men det händer i princip aldrig att en enskild röst fäller avgörandet i ett val. Detta är också allmänt känt och det är därför inte viljan att själv avgöra valet som är drivkraften bakom att människor röstar. På ett individuellt plan är det snarare en känsla av plikt och ett intresse för politik och samhällsfrågor som motiverar röstande.

Vi har tittat närmare på hur politiskt intresse och valdeltagande ser ut i olika grupper. Politiskt intresse har vi i det här fallet mätt genom att fråga hur en person agerar när ett samtal börjar handla om politik. SCB ställer frågan i Undersökningarna av levnadsförhållanden. I det senaste riksdagsvalet skiljde det 14 procentenheter i valdeltagande mellan de som oftast är med och diskuterar politik, av vilka 93 procent röstade, och de som inte diskuterar politik, av vilka 79 procent röstade.

Ett högre valdeltagande brukar betyda ett mer jämlikt valdeltagande eftersom skillnaden i valdeltagande mellan olika befolkningsgrupper tenderar att vara mindre ju fler som röstar. Omvänt uttryckt så är skillnaderna i valdeltagande mellan olika grupper oftast större ju färre som röstar. Detta förhållande konstaterade Herbert Tingsten redan 1937 i the law of dispersion.

Trots att vi har ett högt och stigande valdeltagande i Sverige är det inte lika högt i alla grupper, även om skillnaderna har minskat. Vi vet exempelvis att utrikes födda, ensamstående och unga under 30 år har ett lägre valdeltagande än inrikes födda, sammanboende och äldre. Det lägre valdeltagandet brukar förklaras med att graden av social integration är lägre i dessa grupper. Men hur ser det ut med politiskt intresse i förhållande till valdeltagande i de här grupperna?

Valdeltagandet är högre bland politiskt intresserade

Valdeltagande i riksdagsvalet 2014 efter deltagande i politiska diskussioner. Procent

Diagram Valdeltagande i riksdagsvalet 2014 efter deltagande i politiska diskussioner. Procent

Valdeltagandet var nästan 20 procentenheter högre bland utrikes födda som ofta deltar i politiska diskussioner jämfört med de som inte gör det.

Diagram Valdeltagande i riksdagsvalet 2014 efter deltagande i politiska diskussioner. Procent

Bland personer under 30 år var valdeltagandet 87 procent bland de som ofta deltar i politiska diskussioner och 70 procent bland de som inte deltar i diskussionerna.

Skillnaderna i valdeltagande mellan de som oftast är med och diskuterar politik och de som inte gör det ser ut att bli än större när vi studerar hur det ser ut i de grupper som röstar i mindre utsträckning. Valdeltagandet bland utrikes födda som deltar i politiska diskussioner var 79 procent medan det var betydligt lägre, 60 procent, bland de som inte deltar i politiska diskussioner. Det är alltså en skillnad i valdeltagande på 19 procentenheter. Bland personer födda i Sverige är motsvarande skillnad 12 procentenheter.

För ensamstående utan barn och unga under 30 år skiljer det på motsvarande vis 17 procentenheter mellan de som oftast är med och diskuterar politik och de som låter bli. För sammanboende och de som är 30 år eller äldre är denna skillnad istället 11 respektive 14 procentenheter.

Det verkar alltså som att politiskt intresse, här i form av viljan att delta i politiska diskussioner, spelar större roll för valdeltagandet i grupper som röstar i mindre utsträckning.

14 procentenheter högre var valdeltagandet bland politiskt intresserade.

Men det finns undantag från denna tendens. Om vi tittar på hur röstandet skiljer sig efter utbildningsnivå, visar det sig att 79 procent av de med förgymnasial utbildning röstade i det senaste riksdagsvalet, vilket kan jämföras med 94 procent av de med eftergymnasial utbildning. Skillnaden i valdeltagande mellan de som deltar i samtal om politik och de som låter bli var 12 procentenheter bland de med förgymnasial utbildning och 14 procentenheter bland de med eftergymnasial utbildning. Det är således inte en större skillnad i gruppen med lägre valdeltagande. Det ska i sammanhanget nämnas att gruppen som inte deltar i politiska diskussioner är betydligt större bland de med förgymnasial utbildning än bland de med eftergymnasial utbildning.

Etiketter