På scb.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Publicerad: 2014-09-29
Nr 2014:55

Författare

Lena Bernhardtz

arbetar med jämställd­hets­statistik på SCB.

010-479 65 27

Fakta

På tal om kvinnor och män

Omslag: På tal om kvinnor och män 2014

SCB:s fickbok ”På tal om kvinnor och män – Lathund om jäm­ställd­het” inne­håller statistik om hur kvinnors och mäns situa­tion ser ut på en rad omr­åden i sam­hället. Den kom u

t för första gången 1984 och väckte stor upp­­märk­­samhet efter­som det var första gången som jämställd­heten synlig­gjordes med hjälp av lättill­gänglig statistik.

Mer statistik om jämställdhet hittar du på SCB:s jämställd­hets­portal. Där kan du även ladda ner eller beställa fick­boken. Årets upplaga inne­håller även jämför­elser med 80-­talet eller tidigast möjliga år för att belysa 30-års­jubileet.

Gapet mellan kvinnors och mäns arbetstid består

Under 70- och 80-talen skedde stora förändringar för kvinnors ekonomiska förut­sätt­ningar, då andelen kvinnor på arbets­marknaden ökade kraftigt. Men sedan 90-tals­krisen har utveck­lingen tappat fart, och fort­farande finns det betydande skill­nader mellan kvinnors och mäns arbetstid.

Kvinna pussar ett barn - man arbetar ute

Ett av de jämställdhetspolitiska målen är att både kvinnor och män ska vara ekonomiskt själv­ständiga livet ut. Men trots att det har hänt mycket på jäm­ställd­hets­området om man ser tillbaka några decennier, så är kvinnors förut­sätt­ningar fortfarande sämre än mäns. År 2012 hade kvinnor 80 procent av mäns inkomst i åldern 20–64 år, något som också återspeglar sig i framtida pensioner. En stor anledning till inkomst­skillnaderna är att kvinnor och män har olika yrken och löner, men också hur mycket man arbetar under året spelar en avgörande roll.

Det är nu 30 år sedan SCB började ge ut statistik på jäm­ställd­hets­området i form av fickboken ”På tal om kvinnor och män – Lathund om jämställdhet”. Årets upplaga innehåller en till­baka­blick på tiden som gått.

Det var framför allt på 70- och 80-talen som stora förändringar skedde när det gäller kvinnors förut­sätt­ningar till ekonomisk själv­ständig­het. Då ökade andelen sysselsatta kvinnor från 59 till 84 procent, vilket samman­föll med den utbyggda barn­omsorgen i Sverige. Framförallt började fler kvinnor arbeta lång deltid, det vill säga 20–34 timmar i veckan. Samtidigt minskade andelen som varken arbetade eller sökte jobb. I kontrast till detta har andelen män på arbets­marknaden varit relativt konstant under den här perioden, och de har också i huvudsak arbetat heltid. Under 90-tals­krisen minskade syssel­sätt­ningen bland både kvinnor och män i samband med att arbetslösheten steg kraftigt. Sedan skedde en åter­hämtning i ekonomin och fler kom ut på arbets­marknaden igen.

Citat: Förra året arbetade 30 procent av kvinnorna deltid.

Andelen deltidsarbetande kvinnor har minskat sedan 1980-talet, men är fortfarande hög. Förra året arbetade 30 procent av kvinnorna deltid, vilket är en minskning från 45 procent om man jämför med 1987. Männen har dock börjat arbeta deltid i något större utsträckning och andelen deltids­arbetande män ökade från 6 till 11 procent under samma period.

Det kan finnas flera skäl till att man arbetar deltid, men i SCB:s Arbets­krafts­under­sök­ning­arna (AKU) uppger både kvinnor och män att den främsta anled­ningen är att de inte har fått ett heltids­arbete, ett svar som också har ökat över tid. Drygt 200 000 kvinnor och nästan 80 000 män uppgav detta skäl under 2013. Dessutom är vård av barn en stor anledning till att just kvinnor arbetar deltid. Nästan 140 000 kvinnor och 18 000 män arbetade deltid 2013 av det skälet.

Kvinnors och mäns ekonomiska förutsättningar börjar skilja sig åt tidigt. Vid 20 års ålder har kvinnor och män ungefär samma inkomst, men redan efter några år händer något. Männen kommer snabbare ut på arbets­marknaden och börjar tjäna pengar, delvis på grund av att kvinnor utbildar sig i högre utsträckning än män. Och trots att fler kvinnor har högre utbildning arbetar många av dem i yrken med låga löner. Det återspeglas i att kvinnor hade 86 procent av mäns lön om man räknar samman samtliga sektorer på arbets­marknaden under 2012.

Skillnaderna i kvinnors och mäns inkomster förstärks ytterligare av hur de fördelar ansvaret för sina gemen­samma barn. De ersatta dagarna för föräldra­­ledighet täcker nämligen inte fullt ut inkomst­bortf­allet som uppstår när man är borta från jobbet. Under förra året tog mammorna ut 75 procent av dagarna i föräldra­försäk­ringen och papporna 25 procent.

Föräldraförsäkringen infördes 1974 och gav såväl mammor som pappor möjlighet att vara borta från jobbet för att ta hand om sina barn. År 1985 tog mammorna ut 94 procent av dagarna, och papporna resterande 6 procent. Tio år senare reserverades en månad till papporna och 2002 ytterligare en månad. Det fick direkt en effekt på deras uttag, och andelen pappor som inte tog ut några dagar alls minskade kraftigt. År 1994, året innan den första pappa­månaden infördes, var andelen män som inte tog ut några dagar alls 55 procent. Påföljande år hade andelen sjunkit till 25 procent.

Totalt har föräldraförsäkringen 480 dagar, där 60 dagar är reserverade för mamman respektive pappan. De flesta dagarna tas ut under barnets första två år. 2010 hade kvinnor i genomsnitt tagit ut 281 dagar under barnets två första år och männen 59 dagar.

Svag ökning av heltidsarbetande kvinnor under 2000-talet

Kvinnor i åldern 20–64 år efter arbetskraftstillhörighet och vanligen arbetad tid 1970–2013

Ytdiagram över kvinnor i åldern 20–64 år efter arbetskraftstillhörighet och vanligen arbetad tid 1970–2013

Heltid fortfarande norm bland män

Män i åldern 20–64 år efter arbetskraftstillhörighet och vanligen arbetad tid 1970–2013

Ytdiagram över män i åldern 20–64 år efter arbetskraftstillhörighet och vanligen arbetad tid 1970–2013

Kvinnors deltidsarbete har minskat sedan 1980-talet

Sysselsatta som arbetar deltid 1987, 2000 och 2013, andel av alla i gruppen

Stapeldiagram över sysselsatta som arbetar deltid 1987, 2000 och 2013, andel av alla i gruppen

Långt kvar till jämställd föräldraledighet

Ersatta dagar med föräldrapenning 1974–2013

Linjediagram över ersatta dagar med föräldrapenning 1974–2013

Etiketter