På scb.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Publicerad: 2016-10-06
Nr 2016:54

Författare

Örjan Hemström

arbetar med demografisk analys på SCB.

010-479 49 97

orjan.hemstrom@scb.se

Fakta

Återstående medellivslängd är ett sammanfattande mått på dödlig­heten i alla åldrar för ett år eller en period. Beräkningen görs i en livslängds­tabell och med en så kallad standard­befolkning som gör att måttet blir jämförbart mellan olika grupper och tidsperioder. Måttet kan också ses som medel­åldern bland avlidna under året. Måttet kan beräknas från vilken ålder som helst. I denna artikel räknas det från 65 års ålder.

Utrikes födda ingår inte i redo­vis­ningen. Eftersom många utrikes födda saknar uppgift om utbild­nings­nivå, samtidigt som befolkningens storlek är överskattad i flera utrikes födda grupper, blir kvaliteten i dödsfalls­beräkningen låg.

Uppgifterna om inkomst avser egen disponibel inkomst. Kvinnor och män delas in i tre olika ålders­grupper och därefter i fyra lika stora grupper (kvartiler) utifrån inkomstnivå.

Gifta lever längre

Livslängden i Sverige ökar stadigt. Det finns dock stora skillnader mellan olika sociala grupper. Gifta lever längre än de som inte är gifta. Högre utbildningsnivå och högre inkomst innebär också flera extra levnadsår. Men givet en viss social grupptillhörighet lever kvinnor längre än män.

Äldre par

Det sker en långsam förskjutning av dödsfallen mot allt högre åldrar, och en minskande andel av dödsfallen inträffar före 65 år. Under perioden 2010–2014 var andelen som avled innan 65 års ålder 7 procent bland kvinnor och 11 procent bland män.

I den här artikeln jämförs antalet återstående levnadsår mellan grupper med olika utbild­nings­nivå, civil­stånd och inkomst för de som uppnått 65 års ålder. Måttet som används är medel­åldern bland avlidna. I redovisningen ingår endast inrikes födda.

Kvinnor lever längre än män, det gäller oberoende av social grupp­tillhörighet. Räknat från 65 års ålder var medel­åldern bland avlidna kvinnor 86 år under perioden 2010–2013. För män var den 83,5 år. Skillnaderna i livslängd är något större mellan grupper med olika utbild­nings­nivå än mellan könen. Medel­åldern bland kvinnor med minst tre års efter­gymnasial utbildning var 88,3 år. För kvinnor med enbart för­gymnasial utbildning var den tre år kortare, 85,3 år. Även bland män var det en skillnad på tre år mellan grupperna med den högsta och lägsta utbild­nings­nivån, 85,7 år jämfört med 82,7 år. Det är inte enbart en skillnad mellan den lägsta och högsta nivån – en högre utbild­nings­nivå innebär fler levnadsår oavsett vilka utbild­nings­nivåer som jämförs.

Citat: Gifta lever längst och de som aldrig gift sig kortast.Livslängd och civilstånd hänger också samman. Gifta lever längst och de som aldrig gift sig kortast. Genom­snitts­åldern bland avlidna gifta var 87,6 år bland kvinnor och 84,8 år bland män. Den var 3–4 år lägre för personer som aldrig gift sig. Skilda hade något högre medel­ålder bland avlidna än de som aldrig gift sig, och änkor och änklingar levde i sin tur något längre än skilda.

Sedan 1980-talet har ökningen i livslängd varit störst bland gifta män. I mitten av 1980-talet hade skilda lägst medel­ålder bland avlidna män. Bland kvinnor hade skilda och de som aldrig gift sig lägst medel­ålder bland avlidna. De som aldrig gift sig har sedan halkat efter de övriga tre grupperna. Idag är medel­åldern bland avlidna män 4 år högre bland gifta än bland de som aldrig gift sig, jämfört med 2,3 års skillnad i början av perioden. Ett liknande mönster syns för kvinnor.

Andelen som är sammanboende har sedan mitten av 1980-talet ökat i alla grupper som inte är gifta. Detta borde ha lett till minskade skillnader mellan gifta och övriga civilstånd, eftersom samman­­boende kan sägas leva under liknande omständigheter som gifta. Men det verkar som om gifta trots detta behåller, eller till och med utökar, sitt försprång i livslängd jämfört med övriga.

Även mellan inkomstgrupper finns betydande skillnader i livslängd. Personer med högst disponibel inkomst hade också högst medel­ålder bland avlidna, 87,3 år bland kvinnor och 85,4 år bland män. Bland män hade gruppen med lägst inkomst den lägsta medel­åldern bland avlidna. Bland kvinnor var det i stället gruppen med näst lägst inkomst som hade kortast livslängd. Detta kan troligen förklaras av att andelen gifta bland kvinnor är störst i gruppen med lägst inkomst. Det var också betydligt mindre skillnader mellan inkomst­grupperna bland kvinnor än bland män. En förklaring är att kvinnor, och särskilt gifta kvinnor, har förvärvs­arbetat i mindre utsträckning än män och därmed generellt har haft låg egen inkomst.

Utbildning, civilstånd och inkomst påverkar livslängden

Medelålder bland avlidna som uppnått 65 års ålder efter kön, utbildningsnivå, civilstånd och egen disponibel inkomst 2010–2013

Män lever kortare än kvinnor oavsett social grupptillhörighet.

Det är alltså skillnad i livslängd för var och en av de sociala faktorer som jämförs här. När flera faktorer analyseras samtidigt visar det sig att alla har betydelse var för sig. Exempelvis har personer med hög utbild­nings­nivå lägre dödlighet om inkomsten är hög än om den är låg. Men hur stor blir skillnaden om sociala faktorer som var för sig innebär hög respektive låg livslängd kombineras? Medel­åldern bland avlidna i gruppen gifta med hög inkomst och minst tre års efter­gymnasial utbildning var 89 år bland kvinnor och 86,5 år bland män. I gruppen med låg inkomst och för­gymnasial utbildning som inte var gifta var medel­åldern bland avlidna 84,1 år bland kvinnor och 79,5 år bland män. Mellan de två grupperna var skillnaden i livslängd således nästan 7 år för män och 5 år för kvinnor.

Gifta har utökat försprånget i livslängd

Medelålder bland avlidna som uppnått 65 års ålder efter kön och civilstånd. Treåriga glidande medelvärden 1987–2014

Trots att andelen sammanboende har ökat bland de ogifta minskar inte skillnaden i livslängd mellan gifta och ogifta, tvärtom drar gifta ifrån övriga grupper.

Gifta, högutbildade med hög inkomst lever längst

Medelålder bland avlidna 2010 i två grupper med olika kombinationer av civilstånd, utbildning och inkomst 2009. Återstående medel­livs­längd från 65 års ålder

Om sociala faktorer kombineras förstärks deras påverkan på livslängden. Gifta hög­utbildade män med hög inkomst lever i genom­snitt sju år längre än ogifta låg­utbildade män med låg inkomst. Andelen män som tillhör någon av dessa två grupper är 12 procent och andelen kvinnor är 8 procent.

Det finns flera förklaringar till de sociala skillnaderna i livslängd och dödlighet. Den högre livs­längden bland gifta beror bland annat på att de ofta har bättre tillgång till socialt stöd i form av en partner och egna barn jämfört med de som inte är gifta, vilket har en reglerande inverkan på livsstilen, såsom mindre risktagande och hälsosammare vanor. Hälsobesvär tidigt i livet, som kan påverka livslängden, kan också leda till att personer aldrig gifter sig. Skilsmässor eller en partners dödsfall kan också ha betydelse för hur länge man lever. Studier har till exempel visat att personer som gifter om sig har något högre dödlighet än personer som hela tiden är gift med samma person.

Citat: 4 år högre är medelåldern bland avlidna för gifta män jämfört med de som aldrig gift sig.

Sambandet mellan utbildnings­nivå och livslängd kan förklaras av att personer med högre utbild­nings­nivå generellt har hälso­sammare levnads­vanor. I exempelvis Folk­hälso­myndig­hetens statistik framgår att andelen som röker dagligen eller som har stilla­sittande fritid är högst för gruppen med för­gymnasial utbildning och lägst för de med efter­gymnasial utbildning. Liknande mönster framkommer i Social­styrelsens uppgifter om livs­stils­relaterade dödsfall som skador och för­giftningar och alkohol­relaterade döds­orsaker. Högre utbildning leder också normalt till jobb med högre inkomster, mer utbildning på arbetstid och hälso­sammare arbetsmiljö än vad som är fallet med en lägre utbild­nings­nivå. Allt detta är faktorer som, via arbetslivet, kan förlänga livet för högutbildade.

Etiketter