På scb.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Publicerad: 2012-05-24
Nr 2012:59

Författare

Linus Johansson

arbetar med befolk­nings­statistik på SCB.

010-479 66 56

linus.johansson@scb.se

Fakta

Asylsökande

En utländsk medborgare som begärt skydd mot förföljelse i Sverige men vars ansökan fortfarande behandlas av Migrations­verket och/eller Migrations­domstolen.

Flykting

En person som har fått sin asyl­ansökan beviljad av Migrations­verket eller Migrations­domstolen och som därmed har rätt att bosätta sig i landet. Flykting definieras enligt 4 kap. 1 eller 2 § utlännings­lagen (2005:716).

Glesbygdskommun

Kommun med mindre än sju invånare per km2 och mindre än 20 000 invånare.

Glesbygden – första stopp för flyktingar

Under 2000-talet har Sverige tagit emot i genomsnitt 10 000 flyktingar per år. Förhållandevis många av dem hade sitt första boende i en glesbygdskommun.

Flyttfåglar över trädtoppar

Varje år beviljas invandrare uppe­hålls­till­stånd av flykting­skäl och folkbok­förs i Sverige. Vissa har varit här i flera år innan de får ett uppe­hålls­till­stånd, andra får först tillstånd och kommer hit sedan.

Under 2000‑talet har antalet inkomna ansökningar för asyl till Migrations­verket varit omkring 20 000–30 000 per år. De flesta år denna period låg antalet beviljade uppe­hålls­till­stånd på 6 000–12 000, men åren 2006 och 2007 beviljades cirka 20 000. Detta var en effekt av den tillfälliga asyl­lagen som gällde mellan den 15 november 2005 och den 30 mars 2006, och den efter­följande anhörig­invandringen.

Tillfällig asyllag gav fler uppehålls­tillstånd

Antalet beviljade uppehålls­tillstånd för flyktingar 2000‑2010

Stapeldiagram över antalet beviljade uppehålls­tillstånd för flyktingar 2000-2010

Invandringen till Sverige påverkas mycket av vad som händer i omvärlden. Före andra världs­kriget hade Sverige tider av stor utvandring och en ganska liten invandring. Men sedan 1940‑talet har Sverige haft många år med stor invandring, till exempel freds­sökande flyktingar från krigs­drabbade länder runt Sveriges gränser på 1940‑talet och arbets­sugna invandrare från Sydeuropa på 1960‑talet. Sedan 1980‑talet har antalet flyktingar från konflikt­drabbade fattiga länder i tredje världen ökat.

Många flyktingar per invånare i glesbygd

Mottagna flyktingar i absoluta och relativa tal 2010

KommungrupperAntal
mottagna
Folk-
mängd
Antal
mottagna
per 100
invånare
Glesbygdskommuner89229 20510,31
Storstäder, större städer, förorter och pendlingskommuner6 1366 365 6300,1
Övriga kommuner4 8062 757 8890,17
Totalt11 8349 415 5700,13

Glesbygdskommunerna tar emot tre gånger så många flyktingar per invånare som gruppen Storstäder, större städer, förorter och pendlingskommuner gör.

Många av de flyktingar som kom i början på 1980‑talet bosatte sig i stor­stads­områdena (Stockholm, Göteborg, Malmö). Vid denna tidpunkt sjönk också siffrorna för deltagandet på arbets­marknaden för invandrar­gruppen. För att motverka de negativa syssel­sättnings­siffrorna infördes förändringar i mot­tagandet av de nyanlända flyktingarna. I mitten på 1980‑talet intro­ducerades den så kallade Hela Sverige­strategin för att styra bosättningen. Det fanns förväntningar om att det skulle bidra positivt till integrationen att placera flyktingar i mindre kommuner. Kommunerna ansvarade för att tilldela en bostad och flyktingen var sedan hänvisad till bo i kommunen under en intro­duktions­period på omkring 18 månader. Kritik riktades mot den här strategin då de kommuner som kunde erbjuda bostäder inte hade tillräckligt med arbets­tillfällen. År 1994 slopades strategin och flyktingar har sedan dess möjlighet att fritt välja kommun under förutsättning att boende kan ordnas. Mellan 1994 och 2010 ansvarade kommunerna för flykting­mot­tagningen och skrev avtal med Migrations­verket. För varje flykting betalade Migrations­verket ut en ersättning som skulle täcka kommunens kostnader. Från och med december 2010 har staten genom Arbets­förmedlingen åter ansvaret för de nyanländas integration i det svenska samhället.

Få flyktingar kvar i glesbygd

Flyktingar som folkbokfördes 2005 efter typ av boende­kommun 2005 och 2010

KommungrupperKommun
20052010
Glesbygdskommuner20270
Storstäder, större städer, förorter och pendlingskommuner4 4325 045
Övriga kommuner2 7742 029
Ej folkbokförda0408
Totalt7 4087 408

Endast en tredjedel av de flyktingar som bosatte sig i en glesbygds­kommun 2005 bodde kvar i en glesbygdskommun 2010.

De stora kommunerna tar i absoluta tal emot flest flyktingar. Men om man sätter antalet mot­tagna flyktingar i kommunerna i relation till folk­mängden blir bilden en annan. Då är det små gles­bygds­kommuner, oftast i norra Sverige, som tar emot flest flyktingar. Många av dessa kommuner har hög utflyttning och därmed goda möjligheter att erbjuda boende.

Små kommuner toppar

De 10 kommuner som 2010 tog emot flest flyktingar per 100 invånare

KommunAntalFolk-
mängd
Antal
mottagna
per 100
invånare
1Sorsele372 7361,35
2Norsjö534 3041,23
3Dorotea282 8780,97
4Uppvidinge889 2440,95
5Fagersta11812 4430,95
6Vilhelmina677 1350,94
7Lessebo768 1390,93
8Bräcke626 8850,9
9Överkalix273 6110,75
10Ockelbo445 9360,74

Det är kommuner med få invånare som tar emot flest flyktingar i relation till folkmängden. Av de 10 kommunerna i tabellen har endast Fagersta fler än 10 000 invånare. Totalt tog Sverige år 2010 emot 0,13 flyktingar per 100 invånare. Sorsele tog alltså emot tio gånger så många.

När flyktingarna efter några år har lärt sig språket finns det ofta inte jobb i gles­bygds­kommuner och det krävs att de flyttar till större kommuner med bättre arbets­marknad. Av dem som fick uppe­hålls­till­stånd 2005 bodde drygt 60 procent 2010 kvar i den kommun de bosatte sig i 2005. Av dem som bosatte sig i en gles­bygds­kommun bodde endast var tredje kvar. Att flytta från gles­bygds­kommuner är dock på intet sätt något unikt för flyktingar. Också bland ungdomar i gles­bygds­kommuner är det många som flyttar för att kunna studera eller för att få ett arbete.

Etiketter