På scb.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Publicerad: 2015-03-03
Nr 2015:88

Författare

Louise Sörme

arbetar med miljö­statistik på SCB.

010-479 47 92

louise.sorme@scb.se

Malin Johansson

arbetar med miljö­statistik på SCB.

010-479 41 78

malin.johansson@scb.se

Fakta

I avloppet

Uppgifterna om mängderna mat och dryck som hälls ut i avloppet är baserade på en enkät­undersökning till hushåll i Sverige 2013.

I soporna

Uppgifter om matavfall som sorterats ut eller slängts i soppåsen är bland annat baserade på en studie av hushållens avfall.

Halv miljon ton mat kastas i onödan

Cirka en halv miljon ton ätbar mat och dryck slängs i sopor och hälls ut i avlopp i svenska hushåll varje år. Det innebär att drygt 50 kilo mat och dryck per person kastas i onödan, något som också påverkar miljön.

Barn kastar sopor

Mat och dryck slängs bland annat på arbetsplatser, restauranger och i skolor. Men allra mest mat slängs hemma hos dig och mig. En person slänger i genomsnitt 28 kilo ätbar mat som hamnar i soporna, medan 26 kilo mat och dryck hamnar i avloppet. Det rör sig alltså totalt om 54 kilo per person och år, vilket motsvarar cirka ett kilo i veckan. SCB, som ingår i Svenska Miljö Emission Data (smed), har på uppdrag av Naturvårdsverket dels tagit fram statistik för matavfallet som hamnar i soporna, och dels för det som hamnar i avloppet.

När det gäller ätbar mat som slängs i hushållssoporna rör det sig totalt om 270 000 ton ätbar mat. Exempel på onödigt avfall, eller svinn, är matrester från måltider eller bröd och frukt som går att äta. Det finns naturligtvis också matavfall som inte kan undvikas och som slängs i hemmen, till exempel kaffesump, lökskal och kycklingben. Det ingår inte här.

En halv miljon ton mat och dryck slängs

Antal ton ätbar mat som slängs i svenska hushåll, år 2012 respektive 2013

Illustration: Antal ton ätbar mat som slängs i svenska hushåll, år 2012 respektive 2013

*Baserat på en skattad population där hushåll med matavfallskvarn inte ingår.

Om man jämför med olika delar av samhället som hanterar mat, så är det hushållen som kastar mest i soporna. Förutom kategorierna i figuren nedan slänger även andra aktörer till exempel jordbruket och livsmedelsindustrin en hel del ätbar mat.

Mest matavfall från hushållen

Ätbart matavfall i Sverige efter källa, kilo per person i befolkningen, år 2012

Illustration: Ätbart matavfall i Sverige efter källa, kilo per person i befolkningen, år 2012

Det slängs även 224 000 ton mat och dryck i avloppet som hade kunnat konsumeras. Det framgår av en enkätundersökning bland hushållen, där SCB även ställt detaljerade frågor om vad som slängs och hur mycket. De vanligaste livsmedlen som hamnar i avloppet är kaffe, te och mejeriprodukter. Mat och dryck sköljs exempelvis ner där för att det blir rester från måltider, matlagning eller fikatillfällen. Det är det främsta skälet till att kaffe och te hamnar i avloppet. När det gäller mejeriprodukter kastas de inte bara för att det uppstår rester, lika ofta sker det på grund av att varan har blivit gammal eller har utgånget datum.

Det är skillnad mellan olika slags hushåll i hur mycket mat och dryck som hälls i avloppet per person och år. Hushåll som bara består av en person häller ut mest, 32 kilo per person och år. Större hushåll, de med fem personer häller ut minst, i genomsnitt 15 kilo per person.

Singelhushåll häller ut mest i avloppet per person

Mängd mat och dryck till avlopp (kg/person och år), 1–5-personshushåll, år 2013

Illustration:Mängd mat och dryck till avlopp (kg/person och år), 1–5-personshushåll, år 2013

Vanligast att hälla ut te och kaffe i avloppet

Mat och dryck som hälls ut i avloppet av hushåll, fördelat efter typ, år 2013

Illustration: Mat och dryck som hälls ut i avloppet av hushåll, fördelat efter typ, år 2013

Att slänga mat och dryck som hade kunnat konsumeras i sopor eller avlopp innebär en miljöbelastning. För att exempelvis producera ett bröd krävs det att spannmål odlas, vilket i sin tur kräver att en traktor bereder jord, gödslar, skördar och transporterar. Till allt detta går det åt bränsle. Säden transporteras sedan till ett bageri där bröd bakas i ugn och därefter når det butiken. Från butikerna transporteras brödet hem till dig och mig. Om du inte äter ditt bröd ger allt detta upphov till utsläpp helt i onödan. Genom att slänga mindre ätbar mat i sopor och avlopp kan vi därför bidra till minskad miljöpåverkan.

I Sverige finns ett nationellt etappmål om ökat hushållande av resurser i livsmedelskedjan som ska vara uppnått år 2018. När det gäller fast matavfall handlar det om att minst 50 procent ska sorteras ut från hushåll, storkök, butiker och restauranger och behandlas så att växtnäring kan tas tillvara. Dessutom ska minst 40 procent av matavfallet behandlas så att även energi kan tas tillvara.Citat: Att slänga mat och dryck som hade kunnat konsumeras i sopor eller avlopp innebär en miljöbelastning.

Målet innebär alltså att minst 50 procent av avfallet ska rötas eller komposteras, varav minst 40 procent på ett sådant sätt så att växtnäringen i matavfallet kan tas tillvara.

SCB har tagit fram statistiken över matavfallet som en del av uppföljningen av etappmålet. Uppföljningen 2013 visar att omkring 31 procent av matavfallet från hushåll, restaurang, handel och storkök rötades och komposterades så att näringsämnen togs tillvara. Det är alltså en bit kvar till målet på 50 procent. Motsvarande andel där näringsämnen tas omhand var 21 procent, vilket ska jämföras med målet på 40 procent. Även om de insamlade matavfallsmängderna till biologisk behandling har ökat betydligt under de senare åren så visar detta alltså att Sverige idag är en bra bit ifrån att klara återvinningsmålet för 2018.

Etiketter