På scb.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Publicerad: 2014-10-15
Nr 2014:61

Författare

Stina-Kajsa Andersson

har gjort examens­arbete på SCB inom GIS och statistisk kluster­analys.

andersson.stina.kajsa@gmail.com

Kontaktpersoner på SCB

Porträtt Karin Hedeklint

Tätorter

Karin Hedeklint
010-479 45 14
karin.hedeklint@scb.se



Porträtt Stefan Svanström

GIS

Stefan Svanström
010-479 45 58
stefan.svanstrom
@scb.se

Fakta

Om studien

Studien är ett examensarbete inom GIS och statistisk klusteranalys.

Data har hämtats från SCB:s tätorts­­avgräns­­ningar med till­­hörande statistik och från SCB:s företags­­register, samt från andra myndig­­heter.

Data samman­­­ställdes med stöd av geografiska informa­­tions­­system (GIS). Kluster­­analys tillämpades för att gruppera tätorterna utifrån servicegrad.

I klusteranalysen har hänsyn tagits till var och en av service­­funk­­tionerna utan inbördes viktning.

De tätorter som enligt studien har en hög service­­grad har höga värden för många av de utvalda service­­funk­tion­erna, exempel­vis livs­­medels­­butiker per 1 000 invånare och apotek per 1 000 invånare.

Tätorter med lägst service­­grad saknar helt service­­funk­tioner. För att läsa mer om metoden se examens­arbetet:

Definitioner

En tätort är ett område med minst 200 invånare där avståndet mellan husen är som mest 200 meter och där andelen fritids­bostäder inte är mer än 50 procent. Tätorts­indel­ningen beräknas vart femte år av SCB. Denna studie utgår från den senaste tätorts­indel­ningen som gjordes 2010.

I studien räknades följande service­funktioner som offentlig service: för­skolor, grund­skolor, gymnasie­skolor, universitet, bibliotek, öppen vård, sluten vård, tand­läkare, vård­boende/äldre­boende, apotek, polis­stationer, brand­stationer, arbets­förmed­lingar, stats- och kommun­ledning samt rese­centrum.

Följande räknades som kommersiell service: livs­medels­butiker, övriga butiker, system­bolag, bensin­stationer, bio­grafer/teatrar/konsert­hus, museum, sport­hallar/idrotts­platser/gym, frisör­salonger, restau­ranger/barer samt hotell/vandrarhem.

Merparten av statistiken som berör servicefunktioner avser 2013.

Hög servicegrad i centralorter och turistorter med liten folkmängd

Tillgången till offentlig service som skolor och sjukhus eller till kommersiell service som butiker och restauranger varierar mellan olika tätorter i Sverige. Flest service­funktioner finns natur­ligtvis i stora tätorter där många bor. Men satt i relation till antalet invånare är det turist­orter och central­orter på lands­bygden med få invånare som har den högsta service­graden.

Gågata i småstad

Den som reser runt i Sverige kan tydligt se hur olika utbudet av service kan vara. I vissa orter finns kanske bara en livsmedelsbutik och en pizzeria, medan andra har både skola, vårdcentral och ett brett utbud av kommersiell service trots att invånarantalet är ungefär detsamma. Med hjälp av data från SCB:s tätortsstatistik och företagsregister, samt från andra myndigheter har en ny studie kunnat mäta servicegraden i Sveriges 1 956 tätorter. Då utkristalliseras ett mönster, där vissa typer av tätorter har hög respektive låg servicegrad. Med servicegrad avses antalet offentliga såväl som kommersiella servicefunktioner per 1 000 invånare.

Centralorter har ofta väl utbyggd offentlig service

När Sveriges tätorter grupperas utifrån servicegrad återfinns 34 stycken med särskilt hög servicegrad, enligt den klusteranalys som gjorts i studien. Majoriteten av dem är enskilda kommuners huvudorter, så kallade centralorter, med relativt låg folkmängd. Österbymo i Östergötland och Storfors i Värmland är exempel på sådana tätorter. Centralorter tillhandahåller alltid en viss nivå av offentlig service och är befolkningen liten i en tätort är det färre personer som delar på varje servicefunktion, vilket ger en hög servicegrad.

Tätorter med hög servicegrad enligt studiens klusteranalys

Bergsjö, Bjurholm, Bräcke, Charlottenberg, Dorotea, Funäsdalen, Färgelanda, Gäddede, Hammarstrand, Hoting, Högsby, Idre, Junsele, Järpen, Krokom, Nordmaling, Norsjö, Nossebro, Pajala, Sorsele, Storfors, Storuman, Svenstavik, Sälen, Tanumshede, Tärnaby, Ullared, Vansbro, Vindeln, Åsele, Älvdalen, Österbymo, Överkalix, Övertorneå

Turism och pendling ger hög servicegrad

Men alla tätorter med hög servicegrad är inte centralorter. Till exempel återfinns skidorterna Idre, Sälen och Tärnaby bland de tätorter som har högst servicegrad. De rankar sig högst när hänsyn tas till både offentlig och kommersiell service. De har en god kommersiell service för att klara av turistsäsongen men även, trots ett lågt antal folkbokförda, en utbyggd offentlig service. Samma gäller för tätorten Ullared som har en folkmängd på 791 personer, men så många som 19 butiker. Ett annat mönster man kan se hos tätorter med hög servicegrad är att de har en stor andel förvärvsarbetande i förhållande till folkbokförda, vilket tyder på att de är tätorter som många pendlar in till.

Avfolkningsorter bland de med hög servicegrad

Ett par andra tätorter som återfinns bland de med högst servicegrad, då hänsyn tas till både offentlig och kommersiell service, är Hoting och Gäddede, båda i Jämtlands län. De har en hög servicegrad även när beräkningen görs på endast den offentliga servicen. I dessa två tätorter har befolkningsmängden nästan halverats de senaste 30–40 åren. Deras höga servicegrad kan förklaras av att en stor del av den offentliga servicen fortfarande finns kvar, trots en kraftig befolkningsminskning. Gäddede ligger dessutom endast fem kilometer från den norska gränsen. Gränshandeln utgör här en bidragande faktor. Eftersom det är billigare att handla i Sverige än i Norge korsar många norrmän gränsen för att handla i Gäddede och på så vis hålls tätortens handel igång.

Storstäderna har inte högst servicegrad

Ingen av tätorterna med högst servicegrad har en befolkningsmängd på över 2 600 invånare. Undersöker man dock de tätorter som har en folkmängd över 10 000 invånare, har de storstadsnära tätorterna lägst servicegrad. Exempel på sådana tätorter är Västerhaninge och Jordbro, båda i närheten av Stockholm, samt Oxie, i närheten av Malmö. Högst servicegrad bland tätorterna med över 10 000 invånare har de som inte ligger i närheten av någon större stad. Mora och Arvika är exempel på sådana tätorter. Sveriges tre största tätorter, Stockholm, Göteborg och Malmö, urskiljer sig inte märkbart i servicegrad. De har samma servicegrad som många mindre tätorter.

Tätorter med få eller inga servicefunktioner

Många tätorter passerar precis kravet för att vara en tätort, minst 200 invånare och max 200 meter mellan husen, och bland dessa är det vanligt med få eller inga servicefunktioner alls. Många av dessa är så kallade ”sovstäder”. Totalt är det över 460 tätorter i landet som har tre eller färre servicefunktioner. Invånarantalet för dessa pendlar mellan 200 till strax över 1 000 personer men enbart 42 av dessa orter har ett invånarantal över 500 personer.

Omnämnda orter i artikeln

Sverigekarta över tätorter med hög servicegrad enligt studiens klusteranalys

Etiketter