På scb.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Publicerad: 2012-12-04
Nr 2012:118

Författare

Philip Andö

arbetar med Under­sök­ning­arna av lev­nads­för­håll­anden på SCB.

010-479 44 23

philip.ando@scb.se

Fakta

Materiell fattigdom definieras som att inte har råd med minst tre av följande nio varor och tjänster:

  • hyran eller amorteringar/ränta på lån
  • kostnaden för att ha tillräckligt varmt i bostaden
  • en oväntad utgift (motsvarar 1/12 av beloppet som utgör gränsvärdet för risken att hamna i fattigdom)
  • kostnaden för att äta kött, fisk eller likvärdig proteinbaserad måltid åtminstone varannan dag
  • en veckas semester på annan ort
  • kostnaden för en bil
  • kostnaden för en tvättmaskin
  • kostnaden för en färg‑tv
  • kostnaden för en telefon (fast eller mobil).

Högre inkomster men fler i risk för fattigdom

Den materiella fattigdomen i Sverige är lägst i hela EU. Även med ett relativt mått ligger fattigdomen i Sverige under genomsnittet i EU. Andelen som lever i risk för fattigdom har dock ökat i Sverige mellan 2005 och 2010.

Närbild på kläder som hänger på en klädställning

Citat: 17,5 procent lever under allvarlig materiell fattigdom i EU.Alla EU-länder mäter årligen utvecklingen av den dispo­nibla inkomsten och andelen personer som befinner sig i risk för fattig­dom respektive i materiell fattig­dom med under­sök­ningen SILC (Statistics on Income and living conditions). I risk för fattig­dom befinner sig de personer som har en dispo­nibel inkomst som är lägre än 60 pro­cent av landets median­inkomst. Materiell fattig­dom är att inte ha råd med flera av de varor eller tjänster som anses nöd­vändiga för de flesta hus­håll.

Inkomst­utveck­lingen och de två fattig­doms­måtten används som indikatorer på hur levnads­stand­arden utvecklas i Europas länder. Vid en jäm­förelse mellan 2005 och 2010 för EU som helhet har den dispo­nibla inkomsten ökat medan situationen i stort sett är oförändrad vad gäller risk för fattig­dom respektive före­komsten av materiell fattig­dom. Jämför man däremot länderna är det stora skillnader i utveckling mellan åren.

Disponibel inkomst i Sverige ökade mer än EU-snitt

Disponibel medianinkomst per konsumtionsenhet, omräknat till 2010 års priser i euro. Ett urval av länder samt EU 27, åren 2005 och 2010

Stapeldiagram över disponibel medianinkomst per konsumtionsenhet, omräknat till 2010 års priser i euro. Ett urval av länder samt EU 27, åren 2005 och 2010

I Sverige ökade den disponibla inkomsten med 25 procent mellan 2005 och 2010. I Tyskland var ökningen ungefär hälften så stor medan brittiska hushåll i stort sett inte hade någon inkomst­ökning.

Det stora flertalet i Sverige hade bättre ekonomisk standard 2010 än 2005. Median­värdet ökade mer i Sverige än i de stora länderna inom EU. År 2005 var Sverige ett av de länder i västra och norra delen av Europa som hade lägst median­inkomst efter skatt, men år 2010 hade Sverige passerat flera länder, bland annat Tyskland och Stor­britannien.

I Sverige ökade andelen som befinner sig i risk för fattig­dom mellan 2005 och 2010. I EU däremot var andelen oförändrad. Trots denna utveckling är andelen som befinner sig i risk för fattig­dom fortfarande lägre i Sverige jämfört med EU‑genom­snittet.

Ökad risk för fattigdom för arbetslösa i Sverige

Andelen sysselsatta respektive arbetslösa som befinner sig i risk för fattig­dom. Sverige och EU‑27 åren 2005‑2010

Linjediagram över andelen sysselsatta respektive arbetslösa som befinner sig i risk för fattig­dom. Sverige och EU‑27 åren 2005‑2010.

År 2005 låg ungefär var fjärde arbetslös i Sverige under gränsen för risk för fattigdom. År 2010 var det var tredje. Också i EU ökade andelen, dock inte lika mycket.

En grupp som inkomstmässigt halkade efter i Sverige mellan 2005 och 2010 var de arbets­lösa. Andelen arbets­lösa som befinner sig under gränsen för risk för fattig­dom ökade med cirka 50 pro­cent under denna period. Det var en betydligt större ökning än för EU‑27. Trots den kraftiga ökningen i denna grupp i Sverige är andelen fortfarande lägre än i EU totalt. Anledningen till den ökade andelen bland de arbetslösa i Sverige är dels att de hade något lägre dispo­nibel inkomst 2010 än 2005, dels att jobb­skatte­avdraget har inne­burit en relativt stor ökning av den dispo­nibla inkomsten för dem som är syssel­satta. Median­inkomsten, som man jämför med i detta mått, har alltså blivit högre.

Sverige har Eu:s lägsta materiella fattigdom

Andelen personer som klassas som materiellt fattiga. Ett urval av länder samt EU 27, åren 2005 och 2010

Stapeldiagram över andelen personer som klassas som materiellt fattiga. Ett urval av länder samt EU 27, åren 2005 och 2010.

Medan andelen materiellt fattiga minskade mellan 2005 och 2010 i Sverige och i EU ökade andelen till exempel i Italien.

Ungefär 4 av 100 personer i Sverige befann sig i materiell fattigdom 2010. Inget annat land har lika liten andel. Sverige har också den lägsta andelen barn och ung­domar som lever i hushåll som är materiellt fattiga bland samtliga länder i EU. Andelen materiellt fattiga har minskat mellan 2005 och 2010 både i Sverige och i EU.

Etiketter