På scb.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Publicerad: 2016-10-06
Nr 2016:62

Författare

Krister Näsén

arbetar med Arbets­krafts­undersök­ningarna (AKU) på SCB.

010-479 49 08

krister.nasen@scb.se

Fakta

Artikeln bygger på uppgifter från Arbets­krafts­under­sök­ningarna, AKU. För att klassas som sysselsatt krävs att en person arbetat minst en timme under en viss given referens­vecka. Även personer som har ett arbete men som är från­varande, exempel­vis på grund av semester, sjukdom eller föräldra­ledighet, räknas som sysselsatta.

Faktiskt arbetad tid är den tid en person har arbetat under referens­veckan inklusive frånvaro och övertid.

Uppgifterna avser personer 20–64 år, och gäller det första kvartalet 2016 om inget annat anges. Mammor/pappor med hemma­boende barn avser kvinnor/män som har barn boende i sitt hushåll, oavsett om detta är personens egna barn eller inte.

Högre sysselsättning för pappor än mammor

Pappor har en högre sysselsättning än mammor, men skillnaden varierar mellan grupper med olika utbildningsnivå. Störst skillnad mellan mammor och pappor finns bland personer med förgymnasial utbildning.

Barn och kvinna bryter arm

Kvinnor har generellt en lägre sysselsättningsgrad än män. Under första kvartalet 2016 arbetade nära 82 procent av männen i åldern 20–64 år vilket kan jämföras med drygt 78 procent av kvinnorna i samma ålder. Men andelen sysselsatta varierar mellan olika grupper.

Att ha hemmaboende barn är något som kan ha betydelse för om och hur mycket en person arbetar. Pappor med hemmaboende barn under sju år hade första kvartalet 2016 en syssel­sätt­nings­grad på 91 procent, jämfört med 80 procent bland mammor med barn i samma ålder. Skillnaden mellan mammor och pappor var alltså 11 procent­enheter, jämfört med knappt 4 procent­enheter mellan kvinnor och män generellt.

Sysselsättningen varierar även mellan olika grupper av mammor och pappor, mycket beroende av vilken utbild­nings­nivå de har. Hur gamla barnen är kan också ha betydelse, därför jämför vi föräldrar med yngre barn (yngsta barnet under sju år) och äldre barn (yngsta barnet sju år eller äldre). Vi börjar titta på mammor och pappor med barn under sju år som har efter­gymnasial, gymnasial respektive för­gymnasial utbildning.

Lägst sysselsättning bland mammor med för­gymnasial utbildning

Sysselsättningsgrad efter utbildningsnivå för föräldrar i åldern 20–64 år med hemmaboende barn under sju år, kvartal 1 2016. Procent

Mammor med hemmaboende barn under sju år har lägre syssel­sätt­nings­grad än pappor. Skillnaden är särskilt stor mellan mammor och pappor med för­gymnasial utbildning.

Högre sysselsättning för mammor med äldre barn

Sysselsättningsgrad efter utbildningsnivå för föräldrar i åldern 20–64 år med hemmaboende barn sju år och äldre, kvartal 1 2016. Procent

Pappor med hemmaboende barn som är sju år eller äldre har ungefär samma syssel­sätt­nings­grad som pappor med yngre barn. Däremot är syssel­sätt­ningen högre för mammor med äldre barn jämfört med mammor med yngre barn.

Högst syssel­sätt­ning har föräldrar med en efter­gymnasial utbildning. Av pappor med en efter­gymnasial utbildning och hemma­boende barn under sju år var 93 procent syssel­satta. Bland mammor med barn i denna ålder var andelen syssel­satta 87 procent. Det innebär en skillnad på 6 procent­enheter mellan mammor och pappor i denna grupp.

Citat: Skillnaderna mellan mammor och pappor är mindre för föräldrar med äldre barn än för föräldrar med yngre barn.

Pappor med en gymnasieutbildning har nästan lika hög syssel­­sätt­­ning som pappor med en efter­­gymnasial utbildning. Däremot har gymnasie­­utbildade mammor en betydligt lägre syssel­­sätt­ning än mammor med en högre utbildning. Skillnaden mellan gymnasie­­utbildade mammor och pappor var 13 procent­­enheter. Det innebär att skillnaden i syssel­sätt­­nings­­grad är större mellan gymnasie­­utbildade mammor och pappor med barn under sju år än bland föräldrar med efter­­gymnasial utbildning.

Mammor och pappor med en förgymnasial utbildning har lägre syssel­sätt­ning, det gäller särskilt för mammor. 35 procent av mammorna med en för­­gymnasial utbildning och hemma­­boende barn under sju år var syssel­­satta, jämfört med 78 procent av papporna i samma grupp. Det motsvarar en skillnad på 43 procent­­enheter. Det är den grupp där skillnaden i syssel­sätt­­ning mellan mammor och pappor är störst.

Om vi istället tittar på föräldrar som har hemma­boende barn som är sju år eller äldre har dessa pappor ungefär samma syssel­­sätt­­nings­­grad som pappor med yngre barn. Däremot har mammor med hemma­­boende barn som är sju år eller äldre en högre syssel­­sätt­nings­­grad än mammor med yngre barn. Detta innebär att skillnaderna mellan mammor och pappor är mindre för föräldrar med äldre barn än för föräldrar med yngre barn. Exempelvis var skillnaden mellan efter­­gymnasialt utbildade mammor och pappor med äldre barn 4 procent­enheter, jämfört med 6 procent­­enheter för efter­­gymnasialt utbildade med yngre barn. På motsvarande sätt var skillnaden i syssel­­sätt­­ning mellan mammor och pappor med för­gymnasial utbildning 35 procent­­enheter bland dem med äldre barn, jämfört med 43 procent­enheter bland dem med yngre barn.

Att föräldrar med högre utbildning har högre sysselsättning och att pappor har högre syssel­sätt­ning än mammor gäller alltså oavsett barnens ålder, men skillnaden mellan mammor och pappor är mindre bland föräldrar med äldre barn. Skillnaden i syssel­sätt­nings­grad mellan mammor och pappor är större bland personer med för­gymnasial utbildning än bland föräldrar med högre utbild­ningsnivå.

Under de senaste åren har sysselsättningen bland förgymnasialt utbildade personer minskat. Den största minskningen har skett bland mammor, vilket gjort att skillnaden mellan mammor och pappor har blivit större i denna grupp. Den nedåtgående trenden i andelen syssel­satta bland för­gymnasialt utbildade gäller för både inrikes och utrikes födda, även om syssel­sätt­nings­graden är lägre bland utrikes födda.

Minskad sysselsättning bland föräldrar med förgymnasial utbildning

Sysselsättningsgrad för förgymnasialt utbildade föräldrar i åldern 20–64 år med hemmaboende barn, kvartal 2 2005–kvartal 1 2016. Procent

Sysselsättningen bland förgymnasialt utbildade har minskat under de senaste åren. Minskningen har varit större bland mammor än bland pappor, vilket gjort att skillnaden mellan könen blivit större.

En annan viktig aspekt är hur mycket de som faktiskt är sysselsatta arbetar, alltså hur mycket en person i genomsnitt arbetar under en vecka med all form av övertid och frånvaro, såsom sjuk- och föräldra­ledighet, inkluderat.

När det gäller arbetstid är det inga större skillnader mellan personer med olika utbild­nings­nivå, däremot finns skillnader mellan mammor och pappor. Pappor med hemma­boende barn under sju år arbetade under första kvartalet 2016 i genom­snitt 33 timmar per vecka medan mammor med barn i denna ålder arbetade 23 timmar. Skillnaden mellan mammors och pappors arbetstid var alltså 10 timmar per vecka. Bland föräldrar med äldre barn var den genom­snittliga arbetstiden 34 timmar per vecka för pappor och 27 timmar per vecka för mammor. Det är alltså främst bland mammor som arbetstiden är längre för dem med äldre barn, och därmed blir skillnaden mellan mammors och pappors arbetstid mindre för dem med äldre barn än för dem med yngre barn. En del­förklaring till att mammor, och då framförallt mammor till yngre barn, har en kortare arbetstid än pappor är att de tar ut föräldra­ledighet i större utsträckning.

Under de senaste tio åren har mammors arbetstid ökat medan pappors arbetstid inte har förändrats, den har snarare minskat en aning för pappor med yngre barn. Skillnaden mellan mammors och pappors arbetstid är därmed mindre idag jämfört med för tio år sedan.

Etiketter
 

Välfärd

Omslag Välfärd 3, 2015

Artikeln har publi­cerats i tid­skriften Välfärd.

Välfärd 3/2016

Lästips

I rapporten Mäns och kvinnors arbets­marknad åren 2001–2016 beskrivs mäns och kvinnors arbets­krafts­del­tagande, syssel­sätt­nings­grad och arbets­löshet för personer med olika utbild­nings­nivå och ålder, för inrikes och utrikes födda samt personer med/utan hemma­­boende barn.