På scb.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Publicerad: 2014-09-02
Nr 2014:48

Författare

Richard Öhrvall

arbetar med demo­krati­­statistik på SCB.

010-479 41 58

richard.ohrvall@scb.se

Hundra år av svenskt valdeltagande

Den svenska valstatistiken har en lång historia. År 1872 publicerade SCB för första gången statistik över valresultat. I samband med 1911 års riksdagsval genomfördes för första gången en undersökning av hur valdeltagandet såg ut i olika befolkningsgrupper. Hundra år senare, i samband med 2011 års omval, genomfördes den senaste valdeltagandeundersökningen.

Valkuvert

Sett över dessa hundra år har statistiken utvecklats. Stora landvinningar har ägt rum inom den statistiska metodens område, bland annat har teorierna bakom urvals­undersökningar tagits fram och etablerats. Redovisningarna har blivit mer omfattande och med ny teknik når resultaten ut snabbare och genom fler kanaler.

Från röstsammanräkningen vet vi valdeltagandet ned till den minsta geografiska enhet. Men det gäller valdeltagandet i geografiska områden. Den ger ingen information om hur valdeltagandet ser ut i olika grupper. Det är av den anledningen som SCB sedan 1911 har genomfört valdeltagande­undersökningar – för att visa just hur andelen röstande ser ut i olika grupper.

Rent grundläggande ser valdeltagande­undersökningarna ut på samma sätt som för hundra år sedan – uppgifter om deltagande hämtas från röstlängderna. För samtliga personer som ingår i respektive undersöknings­omgång har det prickats av huruvida de har utnyttjat sin rösträtt eller inte. Det är av två skäl viktigt att understryka att informationen kommer från röstlängderna. Uppgifter om valdeltagande avser faktiskt valdeltagande enligt register. I många andra undersökningar tvingas man att förlita sig på svar från respondenter som kan ge felaktiga uppgifter. Dessa mätproblem finns inte för SCB:s valdeltagande­undersökningar. Användandet av register­uppgifter gör dessutom att det inte finns något bortfall för den mest centrala variabeln – om personerna i urvalet har röstat eller inte. I dessa tider av stadigt ökande bortfall i individ­undersökningar är det en ynnest att få använda material från en undersökning utan bortfall.

Varför är valdeltagande av intresse? En representativ demokrati som den svenska, kännetecknas av att medborgare genom fria och regelbundna val avgör vilka som ska styra. Att rösta i allmänna val kan därför ses som den mest grundläggande formen av politiskt deltagande. Nivån på valdeltagandet brukar ofta betraktas som en indikator på demokratins tillstånd.

Valdeltagandet vid riksdagsvalet 1976 var ”all time high”

Över de senaste hundra åren har det svenska valdeltagandet ökat. I 1911 års riksdagsval röstade 57 procent av de röstberättigade. Det har sedan skett stora förändringar och valdeltagandet har stigit och rösträtten har utvidgats. I 1921 års val fick kvinnor rösta i riksdagsval för första gången och det kan därför betraktas som startpunkten för den svenska demokratin. I valet deltog endast 54 procent av de röstberättigade. Därefter följde en lång period av stigande valdeltagande. Visserligen steg inte andelen röstande i varje enskilt val, men den generella trenden var stigande. Det hittills högsta valdeltagandet uppnåddes i riksdagsvalet 1976, då 91,8 procent av de röstberättigade deltog. Sedan dess har valdeltagandet minskat, framför allt i 1988 och 1998 års val. De senaste två valen har dock inneburit ett trendbrott och andelen röstande har ökat betydligt. I riksdagsvalet 2010 uppgick valdeltagandet till 84,6 procent.

Det finns dock tydliga skillnader i valdeltagande mellan olika grupper. Andelen är betydligt mindre bland ensamstående, lågutbildade, arbetare, arbetslösa och personer utanför arbetskraften. Omvänt är det högre bland sammanboende, högutbildade, tjänstemän och sysselsatta. När det gäller valdeltagande i olika ålders­grupper kan vi konstatera att det är något lägre bland de yngsta och de äldsta. Vi ser även att valdeltagandet är betydligt lägre bland utländska medborgare och utrikes födda.

På senare tid röstar kvinnor i högre grad än män

Skillnaden är visserligen endast en procentenhet, men om vi ser till personer under 60 år är kvinnors valdeltagande klart högre än mäns. Sett ur ett längre tidsperspektiv innebär detta en stor förändring. Under första halvan av 1900-talet röstade män i betydligt högre grad än kvinnor.

Valdeltagandeundersökningarnas långa historia ger goda möjligheter att studera hur valdeltagandet har utvecklats över tid i olika grupper. Dessutom innebär tillgången till stora datamaterial och nya statistiska metoder att det är möjligt att genomföra nya, mer ingående analyser av valdeltagandets mekanismer i dagens svenska demokrati. Det var mot den bakgrunden regeringen gav SCB i uppdrag att analysera valdeltagande i olika befolknings­grupper och över tid och den 6 december 2012 publicerades rapporten Svenskt valdeltagande under hundra år. I uppdraget ingick ytterligare två studier. En av dessa har utgjort underlag för rapporten Ung i demokratin, som också publicerades den 6 december 2012. Den tredje studien om förtroende­valdas representativitet redovisades i början av 2013.

Etiketter