På scb.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Publicerad: 2017-12-11
Nr 2017:85

Kontakt

Paula Kossack

arbetar med utbildningsstatistik på SCB

010-479 60 05

paula.kossack@scb.se

Fakta

Vi har följt ungdomar som har gått ut årskurs 9 i svensk grundskola men som inte hade börjat gymnasieskolan inom två år. Vi har följt dem från förväntat startår och fyra år framåt. De tre årskullar som skulle ha påbörjat gymnasieskolan 2009, 2010 och 2011 är sammanslagna och redovisas som en grupp.

Uppgifter om huvudsaklig inkomstkälla hämtas från den registerbaserade aktivitetsstatistiken (RAKS). Vi har enbart tittat på huvudsaklig inkomstkälla vilket innebär att varje person endast har en typ av inkomstkälla i analysen. I redovisningen av inkomstkälla ingår endast ungdomar som är folkbokförda i Sverige respektive år.

Typ av inkomst redovisas här efter följande kategorier: förvärvsarbete, studier, sjuk- eller aktivitetsersättning, vård av barn/närstående, ekonomiskt bistånd och arbetsmarknadspolitisk åtgärd.

Sjuk- eller aktivitetsersättning är ersättning för personer som troligen aldrig eller inte under minst ett år kommer att kunna arbeta heltid på grund av sjukdom, skada eller funktionsnedsättning. Det är möjligt att erhålla ersättningen från 19 års ålder. De ungdomar som har ekonomiskt bistånd som huvudsaklig inkomstkälla, bor i ett hushåll med ekonomiskt bistånd och ungdomen inte har en egen inkomstkälla som är större än deras andel av det ekonomiska biståndet efter att det är fördelat på hushållsmedlemmarna.

Svensk bakgrund har den som är född i Sverige och som har minst en förälder som också är född i Sverige. Utländsk bakgrund har den som är född utomlands eller som är född i Sverige med två föräldrar födda utomlands.

Hur försörjer sig unga utan gymnasieutbildning?

Varje år är det ungefär en halv procent av de ungdomar som slutar årskurs 9 som inte påbörjar gymnasiet. Av dem som inte påbörjat gymnasiet har 37 procent förvärvs­arbete som huvudsaklig inkomstkälla året efter att de skulle ha avslutat sina studier.

Unga kockar

Andelen unga i Sverige som inte påbörjar gymnasieskolan är liten, cirka en halv procent av de som avslutar årskurs 9. Vi har följt tre årskullar unga som inte påbörjat gymnasiet från året då de skulle ha påbörjat gymnasiet till året efter att de skulle ha kunnat avsluta sina studier för att se hur de försörjer sig. Med hjälp av registerstatistik kan vi titta på deras huvudsakliga inkomstkälla.

Under åren 2009–2011 var det 2 400 ungdomar som hade avslutat årskurs 9 i svensk grundskola som inte påbörjade gymnasieskolan. Av dessa ungdomar är drygt 40 procent kvinnor och knappt 60 procent män. 60 procent av ungdomarna har svensk bakgrund och 40 procent har utländsk bakgrund. Det är dubbelt så stor andel med utländsk bakgrund i den här gruppen jämfört med samtliga elever som avslutade årskurs 9 de aktuella åren.

Fler män förvärvsarbetar

Förvärvsarbete var den enskilt vanligaste inkomstkällan bland ungdomarna ett år efter att de skulle ha avslutat sin gymnasieutbildning, 37 procent hade detta som största inkomstkälla. Det var vanligare bland män än kvinnor, 30 procent av kvinnorna och 41 procent av männen fick sina huvudsakliga inkomster från förvärvsarbete.  Andelen som fick sin huvudsakliga inkomst från förvärvsarbete ökade med tiden.

Sjuk- eller aktivitetsersättning var den näst vanligaste inkomstkällan bland ungdomarna året efter att de skulle ha avslutat gymnasiestudierna. Eftersom det är möjligt att erhålla sjuk- eller aktivitets­ersättning först vid 19 års ålder så är det under den senare delen av perioden det är en möjlig inkomstkälla för ungdomarna. Vid periodens slut hade 19 procent av männen respektive kvinnorna sjuk- eller aktivitetsersättning som huvudinkomst.

Andra utblidningar än gymnasium

En grupp ungdomar studerade och fick sin huvudsakliga inkomst i form av studiestöd. Det kan till exempel handla om studier inom den kommunala vuxenutbildningen eller inom folkhögskolan. Andelen som hade studiestöd som huvudsaklig inkomstkälla var som högst året efter att de skulle ha påbörjat gymnasieskolan, då 26 procent hade det som största inkomstkälla. Därefter sjunker andelen och året efter att de skulle ha gått ut gymnasiet hade 13 procent studiestöd som sin huvudsakliga inkomstkälla.

Från tredje året och framåt i undersökningsperioden hade 8 procent av kvinnorna vård av barn eller närstående som största inkomstkälla. Den andelen är obefintlig bland männen.

Många ungdomar lämnar inga avtryck i registren över inkomster under den tid de skulle ha gått i gymnasieskolan. Det kan bero på att ungdomarna försörjs av sina föräldrar. Det är även möjligt att personer har flyttat utomlands trots att de är folkbokförda i Sverige. Andelen unga utan uppgift om huvudsaklig inkomstkälla minskar med tiden, från 41 procent i början av perioden till 11 procent året efter att ungdomarna skulle gått ut gymnasieskolan.

Många hade flyttat från Sverige året då de skulle ha börjat gymnasiet. Av alla ungdomar var det 18 procent som inte längre var folkbokförda i Sverige. Året efter att ungdomarna skulle ha slutat gymnasiet hade 24 procent av kvinnorna och 17 procent av männen flyttat från Sverige. Det var vanligare bland personer med utländsk bakgrund, bland dem var 27 procent inte längre folkbokförda i Sverige jämfört med 6 procent av de med svensk bakgrund. De som inte är folkbokförda ingår inte i redovisningen av huvudsaklig inkomstkälla.

Var femte har sjuk- eller aktivitetsersättning som huvudsaklig inkomstkälla

De fyra vanligaste huvudsakliga inkomstkällorna för ungdomar som avslutat årskurs 9 i svensk grundskola och inte påbörjat gymnasieskolan. Från året då de skulle ha börjat gymnasiet och fyra år framåt. Procent

Diagram

Året efter att ungdomarna skulle ha avslutat gymnasiet har 19 procent av ungdomarna sjuk- eller aktivitetsersättning som största inkomstkälla. Sjuk- eller aktivitetsersättning är möjligt att få först det år man fyller 19, vilket innebär att det är först i slutet av perioden det är en möjlig inkomstkälla för ungdomarna.

Vanligast med arbete som huvudsaklig inkomstkälla

Andel ungdomar efter huvudsaklig inkomstkälla, året efter att de skulle ha avslutat gymnasiet. Procent

Huvudsaklig inkomstkällaAndelAndel
kvinnormän
Förvärvsarbete3041
Sjuk- eller aktivitetsersättning1919
Studier1412
Ekonomiskt bistånd1312
Vård av barn/närstående80
Arbetsmarknadspolitisk åtgärd45
Uppgift saknas1110
Totalt100100

Av männen hade 41 procent förvärvsarbete som huvud­saklig inkomstkälla året efter att de skulle ha avslutat gymnasieskolan medan motsvarande andel bland kvinnor var 30 procent.

Etiketter