På scb.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Publicerad: 2014-04-02
Nr 2014:18

Författare

Daniel Lennartsson

arbetar med eko­nom­isk statistik på SCB.

019-17 64 29
0703-69 64 29

daniel.lennartsson@scb.se

Hushållens konsumtion driver Sveriges ekonomi

Hushållens konsumtion har under de senaste åren varit motorn i den svenska ekonomin med ett stort bidrag till BNP-till­växten. Detalj­handelns andel av den totala hus­hålls­konsum­tionen har däremot minskat till förmån för annan konsum­tion under de senaste decennierna. En jäm­förelse mellan syssel­sätt­nings­data och statistik över hus­hållens konsum­tion visar också på ett starkt samband. Ökad hus­hålls­konsum­tion ser ut att leda till ökad syssel­sätt­ning i framtiden.

Kvinna tittar på kläder

Sedan hösten 2013 publicerar SCB Hushållens konsumtions­indikator, HUKO. Den nya indikatorn mäter varje månad konsumtionen av varor och tjänster bland de svenska hushållen och utgör ett viktigt underlag till national­räken­skaperna. Hushållens konsumtions­indikator har tagits fram efter önskemål från flera användare av ekonomisk statistik. Genom att HUKO publiceras varje månad och med kortare efter­släpning än national­räken­skaperna som publiceras 60 dagar efter utgånget kvartal, blir det möjligt att göra bättre och mer aktuella prognoser för både BNP och hushålls­konsumtionen.

Bostad och energi påverkar mest

HUKO tas fram med hjälp av underlag från omsättnings­statistik för tjänste­sektorn, konsument­prisindex, energi­statistik, färdig­ställda lägenheter och småhus, sortiments­undersök­ningen av detalj­handeln och undersök­ningen företagens ekonomi.

Det som påverkar HUKO i störst utsträckning är bostad, elektricitet, gas och uppvärmning, som står för 27 procent. Dagligvaru­handeln står för 20 procent och transporter och motor­fordons­handel står för 15 procent.

HUKO täcker dock inte hela hushållens konsumtion. Vid en jämförelse mot national­räken­skaperna täcks cirka 92 procent av hushållens konsumtion exklusive utlands­poster. Det som saknas är utgifter för vård och omsorg, finansiella tjänster, försäk­rings­tjänster, narkotika, utbild­nings­tjänster och svenskars konsumtion i utlandet samt avdrag för utlänningars inköp i Sverige.

Den inhemska konsumtionen motorn i ekonomin

Sedan finanskrisens utbrott hösten 2008 har den inhemska konsumtionen drivit den svenska ekonomin. Mätt i årstakt har BNP i genomsnitt vuxit med 1,1 procent från fjärde kvartalet 2008 till och med fjärde kvartalet 2013. Hushålls­konsumtionen har bidragit med 0,8 procent­enheter till denna ökning. Drygt två tredje­delar av den totala BNP-till­växten kommer alltså från hushålls­konsumtionen. Detta innebär att bidraget till tillväxten är större än hushålls­konsum­tionens andel av totala BNP i löpande priser som är 47 procent. Men även den offentliga konsumtionen har gett ett starkt bidrag till BNP-utveck­lingen under denna period. Det visar att det är den inhemska konsumtionen som har hållit uppe den svenska ekonomin.

Bidrag till förändring i BNP

Procentenheter

Stapeldiagram över bidrag till förändring i BNP

Detaljhandelns betydelse har minskat

Detaljhandeln utgör en stor del av hushållens konsumtion. Historiskt har dess betydelse dock varit större än den är idag. I mitten på 1950-talet stod detaljhandeln för cirka 54 procent av hushålls­konsumtionen. Från mitten av 1960-talet och under de två följande decennierna låg andelen ganska konstant på cirka 45 procent. Sedan kom en markant nedgång och från början av 1990-talet har detalj­handelns andel av hushålls­konsumtionen varierat mellan 35-38 procent. Trenden var svagt uppåtgående från 1997 till 2009 då detalj­handelns andel av konsumtionen var 38,7 procent. Efter det har andelen minskat fyra år i rad och var 2013 nere i 36,6 procent.

Detaljhandelns andel av hushållens konsumtion

Procent

Linjediagram över detaljhandelns andel av hushållens konsumtion

Nationalräkenskapernas konsumtionsstatistik, som från 1980 finns uppdelat på ändamål, visar att det är många olika varugrupper som vuxit i takt med att detalj­handelns andel har minskat. Men det är bostads­konsumtionens andel som ökat mest. Hushållens utgifter för bostad och energi ökade mellan 1980-1993 från 24 procent till drygt 31 procent av hushållens konsumtion, vilket till stor del förklarar nedgången för detalj­handeln under denna period. Sedan dess har andelen sjunkit något igen, och under perioden 2000-2013 har den legat stabilt mellan 26-28 procent av hushålls­konsumtionen. Ökningen är trots allt drygt 3 procent­enheter sedan 1980. Under samma period har hälso- och sjukvård ökat andelen med 2 procentenheter medan kommunikation och hotell och restaurang ökat nästan lika mycket vardera.

Nedgången för detaljhandelns betydelse för svensk ekonomi ses även då man studerar dess andel av totala BNP. År 1956 stod detalj­handelns försäljning för cirka 33 procent av BNP. Motsvarande andel idag är endast 17 procent.

Analytiker använder ofta data över detaljhandelns försäljning för att förutspå utvecklingen för hushålls­konsumtionen. I diagrammet nedan kan vi se utveck­lingen för detalj­handelns försäljning och hushålls­konsumtionen enligt HUKO. Korrelationen mellan seriernas utveck­lingstal uppgår till 0,76. Innan finanskrisen utvecklade sig detalj­handeln mycket starkare än hushållens konsumtion och var den bidragande orsaken till de starka utveck­lingstalen. I genomsnitt var öknings­takten på årsbasis för detalj­handeln cirka 5 procent medan motsvande tal för hushålls­konsumtionen var cirka 2 procent. Efter finanskrisens utbrott har utveck­lingen för detalj­handeln och hushålls­konsumtionen i större utsträckning följts åt.

Detaljhandel och hushållskonsumtion

Volymutveckling i procent, årstakt

Linjediagram över detaljhandel och hushållskonsumtion

HUKO som sysselsättningsprognos

I nedanstående diagram görs en jämförelse mellan hushållens konsumtions­utveckling och syssel­sättnings­utveckling enligt Arbets­krafts­undersök­ningarna, AKU. Studerar man dessa serier okorrigerade är korrelationen mellan serierna 0,49, vilket betyder att sambandet inte är särskilt starkt. Tids­förskjuter man istället syssel­sätt­nings­siffrorna åtta månader bakåt uppnår man en korrelation på 0,87. Det betyder att sambandet är relativt starkt mellan serierna och innebär att en ökande konsumtion idag leder till ökad syssel­sätt­ning om åtta månader. Utifrån HUKO:s utfall kunde man därför förvänta sig att syssel­sätt­ningens trend skulle vika i januari 2014. Detta blev också utfallet när AKU publicerades. Om sambandet visar sig lika starkt även framöver kommer syssel­sätt­nings­trenden fortsätta att vika, då öknings­takten i HUKO avtagit de senaste månaderna.

HUKO jämfört med sysselsättning

Procentuell utveckling jämfört med föregående år, trend
HUKO (vänster axel), Sysselsättning laggad åtta månader (höger axel)

Linjediagram över HUKO jämfört med sysselsättning

Ett annat sätt att undersöka korrelationen mellan konsumtionen och syssel­sätt­ningen visas i nedan­stående diagram. När konsumtionen ökar med två procent ökar syssel­sätt­ningen i genomsnitt med en procent. Med hjälp av det sambandet skulle man kunna göra en beräkning av det femte jobb­skatte­avdragets effekt på syssel­sätt­ningen. Det femte jobbs­katte­avdraget antas minska hushållens skatter med 12 miljarder kronor. Det motsvarar cirka 0,7 procent av hushållens konsumtion. Om hela skatte­minskningen skulle omvandlas till konsumtion kan man därmed säga att det skulle ha en syssel­sätt­nings­effekt på 0,3-0,4 procent.

HUKO plottad mot sysselsättning

Procentuell utveckling jämfört med föregående år, trend (månadsdata)
HUKO (X-axel) Sysselsättning laggad åtta månader (Y-axel)

Plottduagram över HUKO och sysselsättning

Etiketter