På scb.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Publicerad: 2013-04-03
Nr 2013:27

Författare

Johannes Holmberg

är skribent i tid­skrift­erna SCB‑Indika­torer och Sveriges Ekonomi.

010-479 45 11

johannes.holmberg@scb.se

Hushållens skulder på en hög nivå

De svenska hushållens skuld­sätt­ning har ökat under en lång tid. Skuld­ökningen gäller fram­för­allt bolåne­skulder som drivits på av en frikostig utlåning från banker och bostads­institut. På senare år har dock utlån­ings­till­växten mattats och hus­hållens skuld­kvot har stabili­serats. I en inter­nationell jäm­för­else hamnar Sverige högt när det gäller hus­hållens skuld­börda även om ett par länder har högre skuld­kvoter. Fram­för­allt Riks­banken fäster stor vikt vid utveck­lingen av hus­hållens skulder och varnar för riskerna som en hög skuld­sättning för med sig.

Till salu-stylt framför ett flerbostadshus

Skuldkvoten, definierad som hushållens låneskulder som andel av den årliga disponibla inkomsten efter skatt, har stigit från runt 100 procent vid slutet av 1990‑talet till 165 procent 2012. Skuldkvoten har dock inte ökat de senaste åren utan verkar ha stabiliserats på denna nivå. Det innebär alltså att skulderna nu ökar i stort sett i samma takt som de disponibla inkomsterna. Det ska poängteras att även helt skuldfria hushåll räknas med i statistiken vilket innebär att bland de hushåll som har skulder är skuldsättningen i många fall betydligt högre än snittet.

En jämförelse med övriga europeiska länder visar att de svenska hushållens skuldsättning är hög men att vi inte är "värst i klassen". Högst skuldkvot har vårt södra grannland Danmark där skulderna var närmare 270 procent av den disponibla inkomsten 2011. Eurostat publicerar skuldkvoten definierat som hushållens låneskulder som andel av disponibel bruttoinkomst. Även i Norge är skuldkvoten högre än i Sverige liksom i Nederländerna och Irland. Finska hushåll har däremot lägre skulder än de svenska men utvecklingen har ändå varit snarlik den svenska under det senaste decenniet med kraftigt ökade skulder. Det enda land i Europa som går emot strömmen är Tyskland där skuldkvoten minskat, från 107 procent 2000 till 86 procent 2011.

Hushållens skuldkvot

Procent av disponibel bruttoinkomst

Linjediagram över hushållens skuldkvot i procent av disponibel inkomst

Källa: Eurostat

Bankerna har skruvat åt kranarna

Lånefesten som pågått under många år har om inte upphört helt så åtminstone stannat av. Ett osäkrare läge i ekonomin har fått prisökningarna på bostäder att sakta in samtidigt som hårdare regleringar för att begränsa en alltför frikostig utlåning har införts. Detta har medfört att den årliga tillväxttakten för utlåningen till hushåll har mattats från närmare 13 procent under 2005‑2006 till en ökningstakt som stabiliserats runt 4‑5 procent under 2012 och inledningen av 2013.

Tillväxttakt utlåning till hushåll

Procent

Linjediagram över aillväxttakt utlåning till hushåll i procent

Enligt Svenska Bankföreningen äger drygt 70 procent av de svenska hushållen sin bostad. Av dessa hushåll har 96 procent bostadslån och det är denna kategori som utgör den klart största delen (över 80 procent) av utlåningen till hushåll. Tillväxttakten på bostadslån har sjunkit från drygt 15 procent i början av 2006 till under 5 procent i februari 2013. För utlåning till bostadsrätter låg tillväxttakten på över 20 procent från 2003 till 2008 men i februari 2013 hade den gått ner till 7 procent i årstakt.

Belåningsgraden har minskat

Finansinspektionens senaste studie av den svenska bolånemarknaden visade att hushållens belåningsgrad minskat sedan bolånetaket infördes 2010. Då begränsades möjligheten att låna med bostaden som säkerhet till 85 procent av bostadens värde. Belåningsgraden för nya lån har sjunkit ett par procentenheter sedan dess och ligger nu i snitt på knappt 69 procent av bostadens värde. Samtidigt har Bankföreningen utfärdat rekommendationer på amortering av bostadslån för hushåll med en belåningsgrad över 75 procent. Studien visar att amorteringsviljan för hushåll med en belåningsgrad över 75 procent är god medan den fortsatt är svag för de med en lägre belåningsgrad och omkring hälften av alla nya bostadslån är helt amorteringsfria. Bland de bolån som amorteras är den genomsnittliga återbetalningstiden 140 år ‑ det finns med andra ord ingen plan hos gemene man att betala tillbaka lånen och bli skuldfri.

Finansinspektionen (FI) har även gjort så kallade stresstester där man beräknat hur känsliga hushållen är för räntehöjningar, prisfall på bostäder samt arbetslöshet. FI bedömer att de svenska bolånetagarna generellt har en god återbetalningsförmåga och har marginal för räntehöjningar och inkomstbortfall. Självklart förekommer motsatsen och det är därför viktigt för hushåll med den högsta belåningen att minska sina skulder. FI bedömer även bankernas risk för kreditförluster på bolån som liten och att detta inte utgör något överhängande hot mot den finansiella stabiliteten.

Lågt bostadsbyggande håller uppe priserna

Det var en explosionsartad utveckling av bostadspriserna under slutet av 1990‑ och början av 2000‑talet. Den snabbaste uppgången har avstannat sedan dess, åtminstone vad gäller villapriserna. Priserna på bostadsrätter stiger dock fortsatt och de senaste fyra åren har prisökningstakten åter accelererat. Det finns heller inga synliga tecken på att bostäder och fastigheter skulle börja falla kraftigt i värde, såsom skett i exempelvis Spanien och även i viss mån i Danmark.

Inflyttningen till storstadsregionerna är stor samtidigt som bostadsbyggandet är fortsatt lågt och inte heller ser ut att ta fart under den närmaste framtiden.

Preliminära siffror visar att nybyggnationen av bostadslägenheter 2012 minskade med 23 procent jämfört med 2011. Även bygglovsstatistiken visar på en minskning. Antal beviljade bygglov gick 2012 ner med 12 procent jämfört med 2011.

Dessa faktorer bidrar till att hålla uppe bostadspriserna. Det låga ränteläget har dessutom gjort det fortsatt fördelaktigt för hushållen att låna pengar. Enligt en studie av Boverket är dock den främsta anledningen till prisökningarna på villor stigande inkomster hos hushållen som höjer efterfrågan.

Bostadspriser

Index januari 2005=100

Linjediagram över bostadspriser, index januari 2005=100

Källa: Valueguard

Sjunkande räntor för hushållen

Ränteläget har förbättrats under det senaste året, sett ur ett kundperspektiv. Utlåningsräntorna till hushåll har sjunkit, såväl för korta som långa bindningstider. Andelen som väljer rörliga räntor har minskat något men ligger ändå någorlunda stabilt på ungefär 50 procent. När räntorna rasade som mest 2009 så tecknades ungefär 90 procent av lånebeloppen med rörlig ränta.

De korta bolåneräntorna påverkas i stor utsträckning av hur reporäntan förändras. Riksbanken sänkte reporäntan ett par gånger under 2012 och den senaste sänkningen i december innebar att styrräntan hamnade på 1,00 procent. Bolåneräntorna har följt med nedåt även om det nu är ett större gap gentemot reporäntan än det varit historiskt. Till viss del förklaras det av att finansieringskostnaderna för bankerna stigit efter finanskrisen. Gapet mellan reporäntan och interbankräntorna har däremot minskat under de senaste månaderna. Det kan ses som ett tecken på att turbulensen på den finansiella marknaden har minskat då bankerna kräver mindre riskpåslag än tidigare för att låna ut pengar till varandra. Även räntorna på säkerställda obligationer, som utgör den största delen av bankernas finansiering av bolån, har sjunkit i ungefär samma takt som interbankräntorna. Utlåningsräntorna bestäms dock inte bara av bankernas upplåningskostnader utan det är tydligt att marginalerna på bolån har ökat under senare år. Enligt en färsk studie av Finansinspektionen har marginalerna mellan finansieringskostnaderna och utlåningsräntan ökat successivt sedan början av 2009.

Vid Riksbankens direktionsmöten de senaste åren har hushållens höga skuldsättning fått stor betydelse för räntebesluten. Det är sannolikt så att ränteläget hade varit ännu lägre om inte en majoritet i direktionen fäst stor vikt vid detta mått och de konsekvenser som lägre räntor skulle få på hushållsutlåningen.

Ränteutveckling

Procent

Linjediagram över ränteutveckling i procent

Källa: Riksbanken, SCB

Etiketter