På scb.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Publicerad: 2015-06-09
Nr 2015:127

Författare

Andreas Raneke

arbetar med demografisk analys på SCB.

010-479 44 83

andreas.raneke@scb.se

Invandring avgörande för framtidens befolkning

År 2060 väntas Sveriges befolkning vara 12,9 miljoner, enligt SCB:s nya befolkningsprognos. Storleken på in- och utvandringen har stor betydelse för hur många vi blir i framtiden, men det är samtidigt ett område där det är svårt att göra prognoser.

Folksamling

Vad vi tror om befolkningens framtida storlek och samman­sättning bygger på antaganden om hur frukt­samhet, dödlighet och migration kommer utvecklas under prognos­perioden. Både fruktsamhet och dödlighet påverkar befolk­ningens storlek, men under den senaste tiden har migrationen varit det som haft störst betydelse för befolk­nings­utveck­lingen och det förväntar vi oss kommer att fortsätta fram till mitten av 2040-talet. Därefter har den naturliga folk­ökningen, det vill säga att fler föds än dör, större betydelse än migrationen.

Enligt SCB:s beräkningar kommer antalet människor som bor i Sverige uppgå till 12,9 miljoner år 2060. Det är en ökning med 3,2 miljoner jämfört med år 2014, en ökning som till stor del beror på att fler invandrar än utvandrar. Vi ska därför titta närmare på antagandena kring migration och vilken påverkan de har på den framtida befolk­ningen. En stor del av de som invandrar utvandrar sedan från Sverige. Det är den sammantagna effekten av in- och utflyttning, det vill säga netto­migrationen, som har betydelse för hur befolk­ningens storlek utvecklas.

12,9 miljoner år 2060

Folkmängd 1900–2014 samt prognos 2015–2060

Linjediagram över folkmängd 1900–2014 samt prognos 2015–2060

Enligt befolkningsprognosens huvudalternativ kommer Sveriges befolkning att passera 10-miljonersgränsen under 2016, 11 miljoner under 2025 och 12 miljoner år 2042. År 2060 väntas befolkningen uppgå till 12,9 miljoner.

I befolkningsprognosen analyserar SCB in- och utvandring efter olika födelse­lands­grupper, Sverige, Norden, EU och länder utanför EU och Norden. För personer födda utanför EU och Norden studeras in- och ­utvandring efter skälet till invandringen; arbete, asyl, anhörig, studier eller övriga skäl. De största grupperna är idag asyl­invandrare och anhörig­invandrare, både till utrikes födda och till personer födda i Sverige, samt personer födda i ett annat EU-land. I prognosen av in- och utvandring görs mer ingående antaganden för utveck­lingen de närmaste fem åren. För tiden därefter bygger antagandena mer på ett tänkbart scenario om hur faktorer som påverkar migrationen utvecklas.

Citat: I takt med att invandringen har ökat har även antalet utvandrare blivit fler.

När det gäller invandring antar vi att politisk instabilitet i andra länder kommer påverka migrationen till Sverige de närmaste åren. Prognosen över asyl­invandring bygger på kort sikt på Migrationsverkets antagande om att många människor förväntas söka skydd i Sverige, främst från inbördes­krigets Syrien, men att konflikten där kommer att mattas av efter några år, vilket då kommer att ge en lägre asylinvandring. Även anhörig­invand­ringen påverkas av situationen i Syrien genom att familjer återförenas i Sverige efter att ha flytt sitt land. Alla anhörig­invandrare är dock inte anhöriga till asylmigranter, det kan även vara familje­medlemmar som kommit till personer som invandrat av andra skäl eller till personer födda i Sverige. Dessa har under 2000-talet utgjort 71 procent av all anhöriginvandring.

Vi väntar oss att konflikter och politisk instabilitet även i fortsätt­ningen gör att människor söker skydd i Sverige. På längre sikt gör vi dock antagandet att antalet konflikter i världen blir färre och i takt med det väntar vi oss att asylinvandringen blir lägre. Antagandet grundar sig på att demografiska och socio­ekonomiska faktorer som vanligtvis är förknippade med en högre konfliktrisk, till exempel en stor andel unga i befolk­ningen, kommer att förändras i många länder. För de konflikter som driver människor på flykt avgör ofta existerande sociala nätverk och kontakter vart de asylsökande försöker ta sig. Många av de framtida konflikterna förväntas äga rum på platser där människor har starkare kopplingar till andra länder än just Sverige. För personer födda i Sverige, de nordiska länderna och i EU:s medlemsstater antar vi att flödena mellan länder fortsätter även på lång sikt. Den fria rörligheten underlättar rörelser över nations­gränserna och den framtida arbets­marknaden och den ekonomiska situationen tillsammans med sociala nätverk avgör till vilket land migrationen kommer att ske.

In- och utvandring antas närma sig varandra på sikt

Invandrare och utvandrare 1970–2014 samt prognos 2015–2060

Linjediagram över invandrare och utvandrare 1970–2014 samt prognos 2015–2060

Antagandena ger ett genomsnittligt antal invandrare och utvandrare under prognosperioden. In- och utvandringen kommer dock variera från år till år, så som den hittills har gjort. Det gäller speciellt invandringen.

Alternativa antaganden har stor effekt på nettomigrationen

Invandrare och utvandrare 1970–2014 samt prognos 2015–2060 enligt hög- och lågalternativ för migrationen

Linjediagarm över invandrare och utvandrare 1970–2014 samt prognos 2015–2060 enligt hög- och lågalternativ för migrationen

Migrationen kan komma att utvecklas på ett annat sätt än vad som antas i huvudalternativet. Därför redovisas även alternativa antaganden.

En del av invandrarna bosätter sig inte i Sverige för gott. Många flyttar efter en ganska kort tid, vanligen efter ett eller ett par års vistelse i landet. I takt med att invandringen har ökat har även antalet utvandrare blivit fler. Under åren 2005–2014 utvandrade nästan en halv miljon människor. 58 procent av dem var födda i ett annat land än Sverige medan 42 procent hade Sverige som födelseland.

Hur vanligt det är att återutvandra skiljer sig åt beroende på skälet till flytten till Sverige. De som kommer hit för att arbeta eller studera är de som återutvandrar i störst utsträckning, bland annat på grund av regler kring hur länge uppehållstillståndet gäller. Asylinvandrare och deras anhöriga är, av förklarliga skäl, ofta inte lika benägna att återvända till ursprungslandet. Åtminstone inte så länge situationen de flydde ifrån är oförändrad.

Åldersstrukturen hos befolk­ningen i framtiden påverkas också av hur migrationen kommer att se ut. De utrikes föddas median­ålder är 27 år vid invandringen och 32 år vid utvandringen. Detta innebär att det är en relativt liten andel av de unga som är utrikes födda och en större andel i de mest förvärvs­aktiva åldrarna, 20–64 år. Eftersom befolk­ningen åldras så påverkar invandringen efter en tid även storleken på de äldre ålders­grupperna.

Under prognosperioden väntar vi oss att andelen av befolkningen som är 65 år eller äldre ökar. År 2014 var nästan var femte person i Sverige 65 år eller äldre. I slutet av prognosperioden, år 2060, beräknar vi att var fjärde person är i dessa åldrar. Andelen barn och unga beräknar vi däremot fortsätter vara ungefär på dagens nivå, 25 procent, medan vi väntar oss att andelen i åldern 20–64 år minskar från 58 procent till 52 procent.

Dagens befolkning

Antal kvinnor och män i befolkningen efter ålder och födelseland, 2014

Befolkningspyramid över antal kvinnor och män i befolkningen efter ålder och födelseland, 2014

Prognos 2060:
Större andel äldre och utrikes födda än idag

Antal kvinnor och män i befolk­ningen efter ålder och födelseland, prognos för år 2060 enligt prognosens huvudalternativ

Befolkningspyramid över antal kvinnor och män i befolkningen efter ålder och födelseland, prognos för år 2060 enligt prognosens huvudalternativ

Enligt prognosens huvudalternativ kommer andelen som är 65 år och äldre öka från 20 procent 2014 till 25 procent år 2060 och andelen utrikes födda öka från 16 till 22 procent.

Att fler invandrar till Sverige än utvandrar medför att antalet och andelen utrikes födda i befolk­ningen ökar. Vi förväntar oss att drygt 22 procent av befolk­ningen kommer vara födda i ett annat land i slutet av prognosperioden jämfört med 16 procent år 2014.

Migrationen kan utvecklas på ett annat sätt än det som antas i huvudalternativet. Prognosen innehåller därför, förutom huvudalternativet, även alternativ med lägre respektive högre migration.

Prognos 2060:
Låg migration ger större andel äldre

Antal kvinnor och män i befolkningen efter ålder och födelse- land, prognos för år 2060 enligt alternativet med låg migration

Befolkningspyramid över antal kvinnor och män i befolkningen efter ålder och födelse- land, prognos för år 2060 enligt alternativet med låg migration

Om migrationen ser ut som prognosens alternativ med låg migration ökar andelen i befolk­ningen som är 65 år och äldre från dagens 20 procent till 30 procent år 2060.

I alternativet med lägre migration förväntar vi oss betydligt lägre invandring än vad som har varit fallet under de senaste åren. Här antar vi att Sverige inte längre ses som ett attraktivt land att flytta till. Bland annat förväntas asylmigrationen till Sverige minska när Sverige inte längre är ett primärt land att söka asyl i som en följd av långa hand­lägg­nings­tider och att andra länder har ett effektivare mottagnings­system. I detta alternativ antar vi också att reglerna kring invandring av personer födda utanför EU och Norden blir striktare, vilket innebär att det blir svårt att få uppehållstillstånd. Det för med sig en relativt snabb nedgång av antalet invandrare.

Citat: 22 procent utrikes födda år 2060.Vi förväntar oss också att invandringen av personer födda inom EU och Norden avtar för att andra länder har större attraktionskraft med högre löneläge och en mer tillgänglig arbetsmarknad. Liknande utveckling förväntar vi oss bland arbetskraftsmigranter och studenter födda i ett land utanför Europa. Även anhöriginvandringen blir då lägre, som en följd av att invandringen generellt blir lägre och de sociala nätverken betyder mindre för den framtida invandringen. Eftersom det är andra länder än Sverige som lockar till sig migranter antar vi att utvandringen ligger kvar på dagens nivåer men att utvandringen på längre sikt avtar något eftersom färre invandrar.

Alternativet med låg migration ger en lägre folkmängd jämfört med huvudalternativet. Under hela prognosperioden är folkmängden i detta alternativ i stort sett i nivå med dagens befolk­ning, omkring 10 miljoner. Andelen utrikes födda blir knappt 12 procent. Detta alternativ ger en större andel äldre än de andra alternativen och en lägre andel i de åldrar där flest förvärvs­arbetar. Andelen av befolk­ningen som är 65 år och äldre skulle öka från dagens 20 procent till 30 procent år 2060 och andelen som är i åldrarna 20–64 år skulle vara omkring 50 procent.

Prognos 2060:
Hög migration ger ungefär lika stor andel äldre som idag

Antal kvinnor och män i befolkningen efter ålder och födelseland, prognos för år 2060 enligt alternativet med hög migration

Befolkningspyramid över antal kvinnor och män i befolkningen efter ålder och födelseland, prognos för år 2060 enligt alternativet med hög migration

Om migrationen ser ut som prognosens alternativ för hög migration förväntas andelen av befolk­ningen som är 65 år och äldre endast bli något högre än dagens nivå.

I alternativet med högre migration än huvudalternativet är Sverige ett av de mest attraktiva länderna att flytta till inom Europa. Sveriges ekonomi presterar bättre än många andra länder vilket gör att människor fortsätter att söka sig hit med möjligheter till bättre arbete och en bättre levnadsstandard. Samtidigt fortsätter krig och politiska oroligheter att skapa ett behov för människor att söka skydd. Det medför en fortsatt hög asyl- och tillhörande anhörig­invandring från länder i Mellanöstern och Afrika söder om Sahara, men även från andra länder som drabbas av konflikter och där kopplingar till Sverige finns i form av att landsmän bor här.

Detta alternativ ger en betydligt större folkmängd, år 2060 beräknas en folkmängd som är två miljoner större än i huvudalternativet, alltså 14,9 miljoner. Antagandet om hög nettomigration ger också en större andel utrikes födda. I detta alternativ är andelen utrikes födda nästan 30 procent i slutet av prognosperioden. Jämfört med ­dagens nivå ger högalternativet minst förändringar när det gäller hur stor andel av ­befolk­ningen som tillhör olika åldersgrupper. Andelen av befolk­ningen i åldern 65 år och äldre ökar med tre procentenheter, jämfört med fem procent­enheter i prognosens ­huvud­alternativ, medan andelen som är i åldrarna 20–64 år minskar med fem procent­enheter fram till år 2060 jämfört med sex procentenheter i huvudalternativet.

Etiketter