På scb.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Publicerad: 2012-12-28
Nr 2012:126

Författare/konktaktperson

Anna Wennesjö

är praktikant och arbetar med demo­grafisk analys på SCB:s Prognos­institut.

demografi@scb.se

Andreas Raneke

arbetar med demo­grafisk analys på SCB.

010-479 44 83

andreas.raneke@scb.se

Föräldrar och syskon

Kärnfamiljen fortfarande vanligast

Den klassiska kärn­familjen är den vanligaste familje­formen för de över en miljon barn­familjer som finns i Sverige. Tre av fyra barn bor med båda sina ursprungliga föräldrar och de allra flesta hemma­boende barn är folk­bok­förda med minst ett syskon.

Två barn ligger på en säng och skrattar

År 2011 fanns det totalt 1,1 miljoner barnfamiljer i Sverige med i genomsnitt 1,7 hemmaboende barn i varje familj. Knappt 70 procent av alla barnfamiljer var kärnfamiljer. Med det menas en familj där alla barn är båda föräldrarnas gemensamma.

Av alla barn i Sverige var tre av fyra folkbokförda med båda sina ursprungliga föräldrar, det vill säga biologiska eller adoptivföräldrar. Andelen sjunker dock ju äldre barnen är, främst eftersom det är vanligare bland de äldre barnen att föräldrarna har separerat.

Nio av tio ettåringar var folkbokförda med båda sina föräldrar 2011, medan motsvarande andel bland 17-åringarna inte var mer än sex av tio. Det här är ett mönster som varit så gott som oförändrat de senaste tio åren, även om andelen bland de äldsta barnen, 16-17 åringarna, har minskat något sedan år 2000.

Andel barn 0-17 år som bor med båda sina ursprungliga föräldrar efter ålder, år 2011 och 2000

Procent

Linjediagram över andel barn 0-17 år som bor med båda sina ursprungliga föräldrar efter ålder, år 2011 och 2000

Vanligare att bo med mamma än med pappa

Bland de barn som inte bor med båda sina ursprungliga föräldrar är det vanligast att vara folkbokförd med en ensamstående förälder. Det gäller vart femte barn i Sverige. Av barnen med en ensamstående förälder var hela 80 procent folkbokförda med sin mamma. I den siffran gömmer sig dock många barn som bor växelvis hos föräldrarna, vilket inte syns i statistiken. Enligt en beräkning som Socialdepartementet publicerade 2011 bor cirka en tredjedel av alla barn växelvis hos båda föräldrarna men är då folkbokförd hos en av dem.

Av de barn som är folkbokförda med en förälder var något fler flickor än pojkar folkbokförda med sin mamma medan det är vanligare bland pojkarna att vara folkbokförd med sin pappa. Andelen barn som är folkbokförda med sin pappa ökade också något ju äldre barnen är.

Andel hemmaboende barn 0-17 år efter familjetyp 2011

Cirkeldiagram över andel hemmaboende barn 0-17 år efter familjetyp 2011

Man bör komma ihåg att i folkbokföringen är det bara sambor med gemensamma barn som i dagsläget kan identifieras som familj. Det innebär att de familjer där ett barn bor med en förälder och en styvförälder som är sambo utan gemensamma barn, räknas som boende med ensamstående förälder.

I rapporten Upp till 18 görs en uppskattning av hur många barn som bor med en förälder och en styvförälder som är sambo. Här uppskattas andelen boende med en styvförälder till 8 procent istället för de 5 procent som kan redovisas utifrån folkbokföringen.

Barn med samkönade föräldrar ökar

Antalet barn som är folkbokförda i familjer med två mammor eller två pappor som är gifta eller har registrerat partnerskap har ökat kraftigt under 2000-talet. År 2011 var 1 290 barn mellan 0 och 21 år folkbokförda med två mammor eller två pappor. Av dem var 1 220 barn folkbokförda med två mammor och resterande 70 barn med två pappor.

Andelen barn som är folkbokförda med två mammor eller två pappor utgör mindre än 1 procent av det totala antalet barn i Sverige under 2011.

Antal barn 0-21 år som är folkbokförda med två mammor respektive pappor som registrerat partnerskap eller är gifta år 2000-2011

Linjediagram över antal barn 0-21 år som är folkbokförda med två mammor respektive pappor som registrerat partnerskap eller är gifta år 2000-2011

Barn med en ensamstående förälder oftare ensambarn

Många barn i Sverige var 2011 folkbokförda tillsammans med syskon. Barn som är folkbokförda hos en ensamstående förälder har i genomsnitt färre syskon hemma än de som bor med sammanboende föräldrar. Som syskon räknas alla hemmaboende barn i familjen som är 0-21 år gamla, alltså helsyskon, halvsyskon och styvsyskon.

Andel barn 0-17 år med 0, 1, 2 och 3 eller fler syskon efter familjetyp, 2011

Procent

Stalepdiagram över andel barn 0-17 år med 0, 1, 2 och 3 eller fler syskon efter familjetyp, 2011

I diagrammet nedan ser du andelen barn i olika åldrar som var folkbokförda med syskon 2011 och hur många syskon de bodde med. I 10-årsåldern bor de flesta barn med alla sina syskon. Det är få som får yngre syskon efter denna ålder och de äldre syskonen bor i de flesta fall kvar i föräldrahemmet.

Nära hälften av alla barn var folkbokförda med ett syskon vid 10 års ålder. Endast 11 procent var folkbokförda med tre eller fler syskon.

Andel barn 0-17 år efter antal hemmaboende syskon och ålder, 2011

Fraktionsstapeldiagram över andel barn 0-17 år efter antal hemmaboende syskon och ålder, 2011

Familjer med fler barn än fyra är ovanligt i Sverige. Färre än 1000 familjer har sju barn eller fler, varav minst ett av barnen är under 18 år och är folkbokförd i familjen. De familjer som har många barn är oftast kärnfamiljer där föräldrarna är gifta. Ingen familj i Sverige har fler än femton barn.

Etiketter