På scb.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Publicerad: 2012-09-03
Nr 2012:94

Författare

Johannes Holmberg

är skribent i tid­skrift­erna SCB‑Indika­torer och Sveriges Ekonomi.

08-506 945 11

johannes.holmberg@scb.se

Kronan starkare under sommaren

Under senare tid har den svenska kronan stärkts rejält mot fram­förallt euron. I ett litet land som Sverige får det konsekvenser, inte minst för handeln med omvärlden. Den svenska kronan har sedan den tilläts flyta fritt 1992 internationellt betraktats som en skräp­valuta. Har kronan nu blivit en ny hårdvaluta?

Närbild på baksidan av en svensk enkrona

Från fast till rörlig växelkurs

Den svenska kronan har under större delen av efterkrigstiden haft fast växelkurs mot andra valutor eller korgar av valutor. Penningpolitiken under en fast växelkursregim blir då begränsad till att enbart hålla valutans värde stabilt. Fördelarna är att det skapar stabilitet på valutamarknaden och underlättar för utrikeshandeln när företagen slipper risken som valutakursrörelser medför.

Den fasta växelkursen mot ecun släpptes den 19 november 1992 vilket omedelbart innebar att kronan tappade rejält i värde. Snart 20 år senare har kronan ännu inte varit i närheten av nivån som rådde innan kronan tilläts flyta fritt. Som svagast var kronan i samband med finanskrisen i början av 2009 då exempelvis euron kostade över 11 kronor.

Valutakursindex för kronan

Månadsgenomsnitt

Linjediagram över valutakursindex för kronan

Källa: Riksbanken

Sedan denna kris har kronan återhämtat sig och under sommaren 2012 har det skett en markant förstärkning, framförallt mot euron. Mot den har kronan inte varit starkare sedan början av år 2000.

Sett ur ett historiskt perspektiv är det dock inte mot euron som kronförstärkningen är som störst. Månadsgenomsnittet i augusti 2012 är drygt 10 procent lägre än den historiska snittkursen sedan euron infördes 1999. Som en jämförelse kan nämnas att dollarkursen är 15 procent lägre än snittet under samma tid och kursen för det brittiska pundet hela 19 procent lägre än snittkursen. I ett längre perspektiv har alltså kronan stärkts mer mot dessa valutor än mot euron. I det kortare perspektivet är dock kronan en bra bit svagare mot både dollarn och pundet än den var i början av 2011.

Kronans växelkurs

Månadsgenomsnitt. Streckad linje genomsnitt 1999–2012
Linjediagram över kronans växelkurs

Källa: Riksbanken

Kronans snabba förstärkning mot euron beror inte enbart på att kronan blivit starkare, euron har tappat i värde även mot andra valutor. Under året har kurserna för euron dalat och jämfört med dollarn har värdet minskat med ungefär 15 procent på ett år. Det innebär att euro/dollarkursen är tillbaka runt det historiska genomsnittet. Euron har varit starkare än snittet ända sedan slutet av 2003.

Växelkurs EUR/USD

Månadsgenomsnitt. Streckad linje genomsnitt 1999–2012

Linjediagram över växelkurs EUR/USD

Källa: Riksbanken

Många faktorer påverkar valutakursen

Det finns en rad orsaker till att kronan har stärkts under sommaren. En av de viktigaste är turbulensen som råder i euroländerna. Fler länder har dragits in i krisen och dragloket Tyskland börjar visa tecken på avmattning. Den svenska ekonomin går fortfarande starkt med god tillväxt och en motståndskraftig arbetsmarknad. Investerare letar efter placeringar med lägre risk än i euro och kronan börjar alltmer ses som en säker hamn.

Räntedifferenserna är en annan viktig anledning till kronförstärkningen. Riksbankens styrränta ligger högre än både ECB:s och Feds styrräntor. Allt annat lika betyder det att kronan stärks mot euron och dollarn då en högre ränta medför en ökad efterfrågan att placera i kronor. Krisen i euroländerna har fått ECB att sänka räntan och även Bank of England har nyligen sänkt räntan. Amerikanska räntor ligger sedan länge på lägsta möjliga nivå och Fed har meddelat att de kommer att fortsätta göra det de närmaste åren.

Centralbankernas styrräntor

Procent
Lijediagram över centralbankernas styrräntor

Källa: Reuters Ecowin

En annan orsak till kronförstärkningen är att svenska statsobligationer ses som attraktiva på grund av den låga statsskulden. Det märks inte minst genom att andelen utländska placerare som handlar svenska statsobligationer stigit markant. Första kvartalet 2011 var andelen utländskt kapital ungefär 35 procent medan det i augusti 2012 var runt 50 procent utländskt ägande av statsobligationer.

Får stor effekt på utrikeshandeln

En stark krona är toppen för alla svenskar som åker utomlands eller som handlar saker i utländsk valuta. Det är också positivt för svenska företag som importerar utländska varor och tjänster. För den svenska exporten råder däremot det omvända förhållandet. En stark krona medför att svenska varor blir dyrare och att Sveriges konkurrenskraft försämras.

Ser man historiskt på utrikeshandelns utveckling så har Sverige oftast haft en positiv nettoexport (högre export än import). Endast 11 gånger sedan 1950 har importen överstigit exporten på årsbasis. Senast det hände var 1980. Det är dock tydligt att den rörliga växelkursen som medfört en svagare krona än tidigare gynnat exporten. Mellan 1970‑1992 var nettoexporten i snitt 1,2 procent av BNP med ett antal år där importen översteg exporten. Under 1993‑2011 har nettoexporten varit positiv varje år och i snitt legat på 6,6 procent av BNP.

Eftersom Sverige har ungefär 70 procent av sin utrikeshandel med Europa så är det eurokursen som spelar störst roll av omvärldsvalutorna för utrikeshandelns utveckling. Den nuvarande förstärkningen mot euron slår framförallt kraftigt mot de branscher som i första hand konkurrerar med euroländer. Det gäller exempelvis skogsindustrin och stålindustrin.

Nettoexport

Procent av BNP. 1970–2011
Stapeldiagram över nettoexportens andel av BNP

Källa: SCB

Även dollarkursen har en betydande påverkan på utrikeshandeln då en stor del av kontrakten prissätts i dollar. USA är samtidigt den fjärde största köparen av svenska exportvaror. En tillbakablick visar att dollarn historiskt har fluktuerat mer än euron. Kronan har under sommaren stärkts även mot dollarn, men inte i samma utsträckning som mot euron.

En annan effekt av kronförstärkningen är att placeringar i utländska aktier och fonder missgynnas. En starkare kronkurs ger färre kronor när tillgångarna räknas om från dollar eller euro, allt annat lika. Det omvända gäller självklart också, en svagare krona ökar värdet på utländska innehav när det räknas om till kronor.

Framtiden oviss

Framtidsutsikterna för kronan är osäker. En successiv förbättring av ekonomin för euroländerna kan innebära att euron stärks gentemot övriga valutor. Om den nuvarande turbulensen fortsätter finns risken att euron tappar ytterligare i värde. Om kronan kommer att försvagas så småningom och återgå till ett värde runt snittkursen de senaste tjugo åren återstår att se. I annat fall kommer det att slå mot exportföretagen. Starkare krona på kort sikt klarar de flesta företag av då en stor del av affärerna valutasäkras. En bestående starkare kronkurs slår mot exportindustrin och i slutändan på sysselsättningen i dessa branscher. Exportchefsindex som publicerades i slutet av augusti visade på en rejäl dämpning mot föregående kvartal där det framförallt var den framåtblickande indikatorn som sjönk. Företagens bedömning om lönsamheten på tre månaders sikt försämrades kraftigt, vilket sannolikt har att göra med kronförstärkningen.

Under senare tid har Riksbanken fått kritik för att bedriva en för stram penningpolitik. En räntesänkning innebär teoretiskt en svagare krona men exakt hur stor effekten blir är svårt att säga. Andra medel som finns till hands är att Riksbanken säljer kronor och på så vis försvagar valutan. Riksbanken har dock inte intervenerat på valutamarknaden sedan 2001.

Etiketter