På scb.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Publicerad: 2015-07-02
Nr 2015:136

Författare

Mikaela Järnbert

arbetar med demokrati­statistik på SCB.

010-479 42 43

mikaela.jarnbert@scb.se

Johan Wilén

arbetar med demokrati­statistik på SCB.

010-479 45 16

johan.wilen@scb.se

Fakta

I Sverige finns i dag inga fastställda kriterier för vem som ingår i gruppen personer med funk­tions­ned­sätt­ning. Olika slags funk­tions­ned­sätt­ningar påverkar människor i olika situationer, och det finns för närvarande ingen fastställd definition som fungerar i alla sammanhang.

I den analys som gjorts kring val­del­tagande har upp­gifter använts från SCB:s under­sök­ningar av levnads­för­håll­anden och därmed också den definition av funk­tions­ned­sätt­ning som används i under­sök­ningarna.

I denna definition inkluderas man i gruppen personer med funk­tions­ned­sätt­ning om man har åtminstone en av följande listade funk­tions­ned­sätt­ningar; nedsatt hörsel; nedsatt syn; nedsatt rörelse­förmåga; svåra besvär av astma; svåra besvär av allergi; svåra besvär av ängslan, oro, ångest med mera; hälso­problem som i hög grad begränsar aktivitet. Upp­gifter om val­del­tagande har samlats in från röstlängden.

För att belysa hur folkvalda med funk­tions­ned­sätt­ningar upplever sin tid i full­mäktige, har en under­sökning gjorts bland Sveriges folk­valda. Både de som valt att lämna sitt uppdrag i förtid och de som haft kvar sin plats under hela mandat­perioden har ingått i under­sök­ningen. Svaren baseras på ett urval av ledamöter och samtliga leda­möter som lämnat sitt uppdrag i förtid. Analysen komplett­eras med uppgifter från Arbets­för­med­lingens under­sökning som studerar situa­tionen på arbets­marknaden bland personer med funk­tions­ned­sättning.

Med funktionsnedsättning avses här personer med nedsatt syn eller hörsel, ha tal- eller röst­problem, rörelse­hinder, allergi eller någon form av psykisk funk­tions­ned­sätt­ning. Det kan också vara att man har diabetes, hjärt-lung­problem, mag-tarm­sjukdom, psoriasis, epilepsi, dyslexi eller något liknande.

Färre personer med funktionsnedsättning deltar i val och lokalpolitik

Valdeltagandet var något lägre bland personer med funktionsnedsättning jämfört med övriga befolkningen vid både riksdagsvalet och valet till Europaparlamentet 2014. Samtidigt är representationen av personer med funktionsnedsättning i Sveriges kommunfullmäktige-församlingar något sämre jämfört med befolkningen.

Valsedlar

Statistiska centralbyrån fick hösten 2014 ett uppdrag från regeringen att genomföra studier om valdeltagandet samt om folkvaldas villkor i kommunpolitiken, bland personer med funktionsnedsättning. Det har aldrig studerats tidigare i Sverige.

Studierna visar att valdeltagandet var något lägre bland personer med funktionsnedsättning vid båda valen 2014. I Europaparlamentsvalet var valdeltagandet 49 procent bland dem med funktionsnedsättning jämfört med 53 procent i övriga befolkningen. Vid riksdagsvalet var motsvarande andelar 85 respektive 88 procent.

Andel röstande i 2014 års val till Europaparlamentet och riksdag. Procent

Andel röstande i 2014 års val till Europaparlamentet och riksdag. Procent

Det var framförallt personer med nedsatt rörelseförmåga, med besvär av oro och ångest och med synnedsättning som röstade i lägre grad än personer utan dessa besvär eller nedsättningar. Lägst var valdeltagandet i riksdagsvalet bland dem med svårt nedsatt rörelseförmåga, 64 procent jämfört med 88 procent bland dem utan nedsatt rörelseförmåga. Bland personer med svåra besvär av oro och ångest röstade 82 procent i riksdagsvalet jämfört med 89 procent bland dem utan några besvär. Vid riksdagsvalet var det 85 procent av röstberättigade personer med synnedsättning som gick och röstade, jämfört med 88 procent av dem som inte hade någon synnedsättning.

Färre folkvalda

Det är sämre representation bland folkvalda i lokalpolitiken bland personer med funktionsnedsättning. I en enkät riktad till folkvalda under mandatperioden 2010 – 2014 fick ett urval av ledamöter i kommunfullmäktigeförsamlingarna i Sverige svara på frågan om de upplevde sig ha en funktionsnedsättning. Omkring 20 procent av de folkvalda uppgav att de har det. Andelen kan jämföras mot andelen i befolkningen 16–64 år med en funktionsnedsättning, som år 2012 var omkring 26 procent.

Andel personer med funktionsnedsättning i befolkningen och bland folkvalda. Procent

Andel personer med funktionsnedsättning i befolkningen och bland folkvalda. Procent

De vanligaste typerna av funktionsnedsättning bland de folkvalda är astma/allergi, hörselnedsättning, synnedsättning diabetes, samt hjärt-/kärlsjukdom. Män och kvinnor uppger i samma utsträckning att de har en funktionsnedsättning. Det går att konstatera skillnader mellan folkvalda med en funktionsnedsättning och övriga folkvalda. Folkvalda med en funktionsnedsättning har till exempel i mindre utsträckning en heltidsanställning, och får i större utsträckning någon typ av sjuk och aktivitetsersättning.

Samma skäl att kandidera

De som väljer att kandidera till kommunfullmäktige gör det av samma skäl, oavsett om man har en funktionsnedsättning eller inte. De folkvalda uppger ett generellt engagemang i politik och samhällsfrågor samt en önskan att bidra i utvecklingen mot ett bättre samhälle som främsta skäl. Omkring 70 procent anser att det är viktigast att en förtroendevald har generella kunskaper, det vill säga kan lite om mycket.

Alla folkvalda har rätt till ersättning för sitt deltagande i kommunpolitiken. De allra flesta förtroendevalda får ett arvode för de sammanträden de går på och omkring hälften får även ersättning för resor. Ersättning för resor är vanligare bland de folkvalda med en funktionsnedsättning. Det går i linje med lagen om ersättning för förtroendevalda med funktionsnedsättningar, som ger dessa rätt till skälig ersättning för resekostnader förknippade med uppdraget (Lag 2002:249).

Bra arbetsmiljö viktigt

Under mandatperioden 2010–2014 var det 2 516 av de totalt 12 969 folkvalda som hoppade av sitt uppdrag, De två vanligaste skälen till avhopp var flytt eller förhållanden i arbetslivet. Det går inte att konstatera några skillnader mellan förtroendevalda som har en funktionsnedsättning eller inte utifrån resultaten från undersökningen, vare sig när gäller hur vanligt det är att man lämnar sitt uppdrag eller skälen till det.

Bra arbetsmiljö är oftast en förutsättning för att det ska vara möjligt att utföra sitt arbete på bästa sätt. Ledamöter med funktionsnedsättning som hoppat av svarar i större utsträckning att innemiljön i kommunens lokaler är ganska dålig, jämfört med kvarsittande ledamöter med funktionsnedsättning.

Majoriteten av samtliga folkvalda uppfattar det politiska uppdraget som något positivt. De folkvalda upplever att de i rollen som förtroendevald blir övervägande positivt bemötta av både familj, vänner, andra förtroendevalda och medborgare. Det gäller oavsett funktionsnedsättning eller inte.

Etiketter