På scb.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Publicerad: 2014-06-09
Nr 2014:28

Författare

Anna Eriksson

arbetar med utbild­nings­statistik på SCB.

019-17 68 12

anna.eriksson@scb.se

Lotta Larsson

arbetar med utbild­nings­statistik på SCB.

019-17 63 14

lotta.larsson@scb.se

Fakta

Uppgifter om asylsökande är hämtade från UNHCR.

Svenska uppgifter om ursprungs­land är hämtade från SCB, övriga länders upp­gifter är hämtade från UN Population Division. Referens­åren för de övriga länderna är i de flesta fall 2005–2009. I samtliga fall refererar upp­gift­erna till med­borgar­skap.

Läsfärdigheter skiljer stort bland utrikes födda

Det är stora skillnader i utrikes föddas läs­färdig­heter i Sverige. Det är också stora skill­nader mellan utrikes och inrikes födda i Sverige jämfört med andra länder. En för­klaring är att samman­sätt­ningen av gruppen utrikes födda varierar från land till land till exempel vad gäller ursprungs­land och skäl till invandring.

Kvinna läser en bok

I den internationella undersökningen av vuxnas kompetens, PIAAC, delar man in kunskaper i läsning på landets språk i 6 olika nivåer. Bland svenskarna var det drygt 13 procent som låg på de två lägsta nivåerna i läsning. Dessa personer kan endast utföra enkla läsuppgifter och har därmed ofta problem med att klara av kraven i samhället och arbetslivet.

Undersökningen, som genomfördes under 2012 och 2013, visar att personer med svaga resultat i läsning ofta hade problem även med undersökningens två andra delar, räkning och problem­lösning med hjälp av dator.

Större spridning i läsfärdighet bland utrikes födda

Genomsnittliga poäng och percentiler (10, 25, 75 och 90) i läsfärdighet på svenska efter födelseland, år 2012–2013

Lådagram över genomsnittliga poäng och percentiler (10, 25, 75 och 90) i läsfärdighet på svenska efter födelseland, år 2012–2013

Bland dem som har låga kunskaper och färdigheter finns många med kort utbildning och många som är födda utomlands. När det gäller utrikes födda är andelen med otillräckliga läsfärdig­heter i svenska språket (nivå 1 och lägre) 42 procent, medan mot­svar­ande andel för inrikes födda är 7 procent. Det behöver inte betyda att personerna har otillräckliga läsfärdig­heter i sitt modersmål.

Citat: Nyinvandrade till Finland och Sverige ha i genomsnitt mycket låga poäng.

I alla länder som deltog i PIAAC finns det skill­nader mellan inrikes och utrikes födda. För just läsfärdig­heter är skill­naden i genom­snittliga poäng mellan de båda grupperna störst i Sverige och Finland.

Det är också betydligt större skillnader i resultaten inom gruppen utrikes födda, jämfört med hur det ser ut för inrikes födda. Utrikes födda är en heterogen grupp av människor från många olika länder, som har invandrat till Sverige under olika tids­perioder och av olika skäl.
i de flesta länder har vuxna som bott mindre än fem år i landet betydligt sämre färdig­heter än de som har bott i landet mer än fem år. Invandrare som bott längre tid i landet har betydligt högre poäng. OECD nämner att svårigheter att lära sig språk som är mindre vanliga, som svenska, kan spela en viss roll.

Tid i landet viktigt för läsfärdigheter

Genomsnittliga poäng i läsfärdigheter efter tid i landet för utrikes födda, år 2012–2013

Stapeldiagram över genomsnittliga poäng i läsfärdigheter efter tid i landet för utrikes födda, år 2012–2013

I Sverige, Norge och Finland är skillnaderna i genom­snittliga läsfärdig­heter stora mellan utrikes födda som har vistats i landet i mer än fem år och utrikes födda som har vistats i landet under kortare tid. De som har vistats i landet mer än fem år ligger på en genom­snittlig poäng som mot­svarar nivå 2. Det innebär att de inte riktigt når upp till goda kunskaps­nivåer, vilket definieras som nivå 3 eller högre i undersök­ningen. Nyinvandrade till Finland och Sverige har i genom­snitt mycket låga poäng, som ligger vid ”botten” av nivå 1.

I Danmark, Frankrike och Tyskland är skillnaderna små mellan de som bott i landet 0–5 år och de som bott mer än fem år. Utrikes födda som har vistats i landet mer än fem år ligger på en något lägre genom­snittlig poäng än mots­var­ande grupp i Finland, Norge och Sverige.

Sverige har störst skillnad i läsfärdigheter

Skillnader i genomsnittliga poäng för läsfärdigheter mellan inrikes och utrikes födda, år 2012–2013

Liggande stapeldiagram över skillnader i genomsnittliga poäng för läsfärdigheter mellan inrikes och utrikes födda, år 2012–2013

*Skillnaderna mellan inrikes och utrikes födda i Slovakien och Tjeckien är inte signifikanta.

Det finns flera förklaringar till att skillnaderna i läsfärdig­heter mellan utrikes och inrikes födda är stora i Sverige jämfört med andra länder. Många som invandrar till Sverige gör det av flykting- eller anhörigskäl. Om man tittar på de genom­snittliga läsfärdig­heterna för personer som kommit till Sverige som flyktingar eller anhöriga så är de betydligt sämre än för personer som invandrat av andra skäl.

Sverige har under den senaste femårsperioden (2009–2013) varit det fjärde enskilt största mottagarlandet för asylsökande efter Tyskland, USA och Frankrike. De andra nordiska länderna har mycket färre asylsökande och rankar på plats 14 (Norge), 18 (Danmark) och 19 (Finland) av totalt 45 länder. Sett i relation till befolk­ningens storlek är Sverige det näst största mottagar­landet efter Malta.

I många andra länder är det vanligare med arbets­krafts­invandring. Bland 23 OECD-länder är det ett 10-tal länder som i förhållande till befolk­ningen har högre arbets­krafts­invand­ring än Sverige, däribland Norge och Danmark. Nästan hälften av arbets­krafts­invand­ringen till europeiska länder kommer från ­andra EU-länder, vilket inte är förvånande med tanke på den fria rörligheten.

Citat: 13 procent av svenskarna ligger på de två lägsta nivåerna i läsning.De största grupperna som invandrat till Sverige de senaste fem åren innan PIAAC-under­­sök­ningen genom­­fördes (det vill säga 2007–2011) är utöver svenska medborgare irakiska, polska och somaliska medborgare. I Somalia har förut­­sätt­­ning­­arna för utbild­ning varit mycket dåliga under lång tid. I många länder kommer de största invandrar­­grupperna från grann­­länder. I Norge är de vanligaste ursprungen Polen och Sverige, medan de flesta som invandrat till Finland de senaste åren kommer från Estland och Ryssland. De vanligaste medborgar­­skapen bland de nyligen invandrade i Danmark är Polen och Tyskland. De största grupperna som kommit till Tyskland på senare tid är polacker och rumäner medan mot­svar­ande grupper i Frankrike är algeriska och marockanska medborgare.

Även den genomsnittliga skillnaden i utbildningsnivå mellan utrikes och inrikes födda i ett land har betydelse för skillnad i läs­färdig­het mellan grupperna. Länder med stora skill­nader i utbild­­nings­­nivå har också större skill­nader i läs­färdighet. Hur stor del av de utrikes födda som har låg utbild­nings­nivå varierar kraftigt mellan länder och hänger samman med ursprung och skäl för invandring. I Sverige har var tredje utrikes född kort utbildning mot­svar­ande för­gymnasial utbildning eller gymnasial utbildning kortare än tre år. Mot­svar­ande andel för inrikes födda är 22 procent. Även i Tyskland, USA och Frankrike har en relativt stor andel av den utrikes födda befolk­ningen en kort utbildning, samtidigt som skillnaden i andel av befolkningen med kort utbildning är stor mellan inrikes- och utrikes födda.

En annan orsak är att landets språk, till exempel engelska, redan talas av en stor del av de invandrade till vissa länder. I Irland rapporterar mer än hälften av de utrikes födda att deras modersmål är detsamma som det nya hem­landets. Resultaten från Irland visar enbart små skillnader i läsfärdig­heter (5 poäng) mellan inrikes och utrikes födda.

Föräldrarnas födelseland spelar roll

Genomsnittliga poäng i läsfärdigheter för inrikes födda efter inrikes/utrikes födda föräldrar, år 2012–2013

Stapeldiagram över genomsnittliga poäng i läsfärdigheter för inrikes födda efter inrikes/utrikes födda föräldrar, år 2012–2013

I nästan samtliga deltagande länder har inrikes födda med två utrikes födda föräldrar något lägre genom­snittliga läsfärdig­heter än övriga inrikes födda. I Sverige har personer som är inrikes födda med två utrikes födda föräldrar ganska höga genom­snittliga färdig­heter jämfört med genom­snittet för de deltagande länderna. Även i Irland har inrikes födda med två utrikes födda föräldrar i snitt höga färdig­heter. Resterande länder i jämförelsen ligger på lägre nivåer när det gäller genom­snittliga läs­färdigheter.

Vi kan också se att skillnader i metod mellan länderna har effekt på resultatet för gruppen utrikes födda. I många länder är bortfallet mycket stort bland utrikes födda med språk­problem. När hänsyn tas till detta är skill­naderna mellan utrikes och inrikes födda inte längre störst i Sverige. Sverige har dock fort­farande stora skill­nader och ligger över snittet i de deltagande länderna.

Etiketter