På scb.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Publicerad: 2015-03-03
Nr 2015:90

Författare

Anna-Karin Nylin

arbetar med inte­gra­tions­­statistik på SCB.

08-506 942 32

anna-karin.nylin@scb.se

Fakta

Om undersökningen

Gruppen som följs i rapporten är utrikes födda kvinnor och män som invandrade under åren 1997–1999, och som då var 20–49 år gamla. Här redovisas endast de som var folk­bokförda i Sverige under 13 samman­hängande år. Det innebär att gruppen som invandrade under 1999 följts till och med år 2012. Ålders­gruppen 20–49 år har valts för att studera grupper som varit i förvärvs­arbetande åldrar under hela uppföljnings­perioden. Då ålders­sammansättningen mellan utrikes och inrikes födda skiljer sig åt har resultaten över andelen förvärvs­arbetande ålders­standardiserats.

Datamaterialet har hämtats från SCB:s databas för integrations­studier, STATIV. Uppgifter om förvärvs­arbete avser den register­baserade arbetsmarknads­statistiken, och baseras på kontroll­uppgifter för november respektive år. De som inte förvärvs­arbetar har grupperats med hjälp av information om vilka typer av inkomster och ersätt­ningar de haft samt registrering i olika skolformer.

Gruppen som här benämns ”flyktingar” omfattar såväl de som fått uppehålls­tillstånd på grund av skyddsbehov som de som fått uppehålls­tillstånd av olika humanitära skäl.

Majoritet av flyktingar i arbete efter 10 år

Av flyktingar som invandrade åren 1997 till 1999 och stannade kvar i Sverige var det 6 av 10 som hade förvärvsarbete efter 10 år.

Tandläkare undersöker patient

SCB har studerat utvecklingen av andelen förvärvsarbetande bland utrikes födda kvinnor och män som invandrade under åren 1997–1999. Av dem som kommit till Sverige som flyktingar eller anhöriginvandrare var det 8 av 10 eller cirka 31 000 personer som stannade kvar i Sverige under de 13 år som uppföljningen omfattar.

Totalt var det nästan 12 000 flyktingar från 90 olika länder som stannade kvar i Sverige under 13 sammanhängande år. Många av dem kom från Irak och forna Jugoslavien. Bland de nästan 20 000 anhörig­invandrarna var Irak, Jugoslavien och Turkiet de vanligaste ursprungsländerna.

Efter 10 års tid i Sverige arbetade 60 procent av kvinnorna som kommit som flykting- eller anhöriginvandrare. Bland männen arbetade något mer än 60 procent av flyktingarna och omkring 70 procent av anhöriginvandrarna. Efter ytterligare ett par år i Sverige ökade kvinnornas förvärvsfrekvens lite till medan männens utveckling avstannade. Detta kan bero på att männen drabbades hårdare av finanskrisen som inträffade under hösten år 2008. Den krisen sammanföll med att de invandrade bott i Sverige under omkring 10 år. Även efter 13 års tid i Sverige har flyktingar och anhöriginvandrare lägre förvärvsfrekvens än jämngamla inrikes födda kvinnor och män.

Citat

För de som inte förvärvsarbetat har vi undersökt om de studerat eller haft någon form av inkomst eller sociala ersättningar.

Året efter invandring var det 25 000 personer som inte förvärvsarbetade. För dem var det klart vanligast att ägna sig åt studier. Närmare 80 procent av flyktingarna och mer än 60 procent av anhöriginvandrarna som inte förvärvsarbetade året efter invandring ägnade sig åt studier. Så kort inpå invandringen till Sverige var det vanligast att studera svenska för invandrare (SFI).

Efter 13 års tid i Sverige hade gruppen som inte förvärvsarbetade minskat till 10 000 personer. Av dessa fick var femte sin huvudsakliga inkomst från ekonomiskt bistånd eller från sjuk- och aktivitetsersättningar och ungefär lika stor andel hade A-kassa som viktigaste inkomstkälla. Ekonomiskt bistånd omfattar i huvudsak introduktionsstöd till nyanlända och försörjningsstöd.

Även bland de som inte klassificerats som förvärvsarbetande var det en viss andel som hade arbetsinkomst som främsta inkomstkälla under respektive år. Det beror på att uppgiften om förvärvsarbete avser november månad och att personen kan ha arbetat under en annan del av åre

Det händer att personer som utvandrat från Sverige inte anmält sin flytt till Skatteverket. Det innebär att förvärvsfrekvensen underskattas eftersom de räknas in i folkmängden men inte haft förvärvsarbete i Sverige. Hur mycket förvärvsfrekvensen underskattas är svårt att säga, men de flesta av dem antas ingå i gruppen ”saknar inkomst”.

Omkring sex av tio flyktingar arbetar efter 13 år

Andel förvärvsarbetande efter tid i Sverige för flyktingar och anhöriginvandrare. Glidande medelvärden över tre år

Diagram: Omkring sex av tio flyktingar arbetar efter 13 år

* Som jämförelse redovisas en sammanvägning av jämngamla inrikes födda kvinnors och mäns förvärvsfrekvens för de år som motsvarar 1, 2, 3 och så vidare år efter invandringen.

Vanligt att studera året efter invandringen

Ej förvärvsarbetande flyktingar och anhöriginvandrare efter huvudsaklig aktivitet 1 och 13 år efter invandring

Diagram 2

Etiketter