På scb.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Publicerad: 2012-12-21
Nr 2012:125

Författare

Russell Schmieder

arbetar med analyser och prog­noser över utbild­ning och arbets­marknaden.

010-479 46 81

russel.schmieder@scb.se

Många ingenjörer saknar formell utbildning

Det råder brist på yrkeserfarna ingenjörer på den svenska arbets­marknaden, enligt arbets­givarna. Samtidigt är det vanligt att arbeta som ingenjör utan formell ingenjörs­utbild­ning. Det fram­kommer i en rapport om till­gång och efter­frågan på ingenjörer som publicerades i februari 2013.

Tre män i bygghjälmar sitter på huk och tittar och pekar på ritningar på golvet

Vart tredje år presenterar SCB rapporten Trender och Prognoser med beräk­ningar över tillgång och efter­frågan på utbildad arbetskraft. Den senaste kom 2011 och blickar framåt mot 2030. I februari 2013 kommer en särskild prognos­rapport som fokuserar på ingenjörer – personer som har ingenjörs­utbildning och/eller arbetar som ingenjörer.

Närmare hälften har ingen ingenjörsutbildning

Många som i dag arbetar som ingenjörer saknar formell ingenjörs­utbildning. Av dem som 2010 var verksamma som ingenjörer hade endast drygt hälften, 51 pro­cent, en sådan utbildning. Inom yrkes­gruppen Civil­ingenjörer var det 67 pro­cent som var utbildade ingenjörer, varav 40 pro­cent var civil­ingenjörs­utbildade och 27 pro­cent hade en gymnasie‑ eller hög­skole­ingen­jörs­utbildning.

Av samtliga personer som är sysselsatta som ingenjörer har 16 pro­cent en gymnasial teknisk utbildning. Det är också vanligt att arbeta som ingenjör med bara delvis avslutade studier ‑ 7 pro­cent av de verksamma har en eller flera terminers studier inom teknik­området bakom sig, men har inte tagit examen.

Utbildning bland personer med ingenjörsyrke, år 2010. Pro­cent

Högsta utbildningYrkesgrupp
Cilvil‑
ingen‑
jörer1
Ingen‑
jörer/
tekniker2
Ingen‑
jörer
(totalt)
Civilingenjörsutbildning40820
Högskoleingenjörsutbildning121011
Gymnasieingenjörsutbildning 4 år101412
Gymnasieingenjörsutbildning 2‑3 år598
Teknisk‑industriell gymnasieutbildning52316
Högskolepoäng motsvarande minst en termin inom teknik, ej examen777
Övrig eftergymnasial utbildning inom teknik och tillverkning344
Eftergymnasial utbildning inom
naturvetenskap/matematik/data
534
Högskolepoäng motsvarande minst en termin inom naturvetenskap/
matematik/data, ej examen
111
Naturvetenskaplig gymnasial utbildning111
Yrkesinriktad utbildning på gymnasienivå inom naturvetenskap/matematik/data000
Övriga eftergymnasiala utbildningar655
Högskolepoäng motsvarande minst en termin inom övriga omr, ej examen111
Övriga gymnasiala utbildningar396
Folk‑ och grundskoleutbildning164
Totalt100100100

1 yrken som normalt kräver eftergymnasial utbildning på 3‑4 år eller mer
2 yrken som normalt kräver eftergymnasial utbildning upp till 3 år

Källa: SCB, Utbildnings‑ och yrkesregistren

Bland dem som arbetar som ingenjörer finns också de som har utbildningar som inte räknas som ingenjörs­utbildningar, men som har andra utbild­ningar inom det tekniska/natur­vetens­kapliga området. Dit räknas efter­gymnasial utbild­ning inom natur­vetenskap, matematik och data med och utan examen (4 pro­cent av ingen­jörerna), övrig efter­gymnasial utbildning inom teknik­området (4 pro­cent) och natur­veten­skapligt gymnasium (1 pro­cent).

Sammantaget har 83 pro­cent av ingenjörerna en avslutad eller oavslutad ingenjörs­utbildning eller annan utbildning inom det tekniska/natur­veten­skapliga området. I yrkes­gruppen civil­ingenjörer är andelen något högre, 89 pro­cent. Resterande har således utbild­ningar som inrikt­nings­mässigt inte ligger inom det tekniska eller natur­veten­skapliga området och där utbild­ningen kan vara på såväl för­gymnasial, gymnasial som efter­gymnasial nivå.

Kvinnor under­representerade

Intresset för tekniska utbildningar bland kvinnor har ökat något under senare år, speciellt när det gäller utbild­ningar på efter­gymnasial nivå. År 2010 var 21 pro­cent av de nyut­exami­nerade civil‑ och hög­skole­ingen­jörerna kvinnor, jämfört med 15 pro­cent år 2000. I dag är cirka en av fyra yrkes­verksamma med civil‑ eller hög­skole­ingen­jörs­utbild­ning kvinnor. Andelen kvinnor bland yrkes­verksamma ingenjörer med en gymnasie­ingen­jörs­utbildning är lägre, 10 pro­cent, och andelen kvinnor bland personer med 2‑3‑årigt tekniskt gymnasium som högsta utbildning är endast 5 pro­cent.

Andelen kvinnor och män inom olika utbildningar bland personer som arbetar som civilingenjör eller ingenjör/tekniker, år 2010. Pro­cent

Fraktionsstapeldiagram över andelen kvinnor och män inom olika utbildningar bland personer som arbetar som civilingenjör eller ingenjör/tekniker

Källa: SCB, Utbildnings‑ och yrkesregistren

Trots att kvinnorna har ökat sin andel bland civil‑ och högskole­ingenjörs­utbildade, så var dock endast var femte examinerad från en sådan utbildning år 2010 kvinna. Kvinnorna var också under­repre­senterade bland personer som tog examen år 2010 från tekniskt gymnasium, 5 pro­cent.

Utbildade med yrkeserfarenhet en bristvara

Arbetsgivarna har under flera år uttryckt att det varit brist på ingenjörer och andra personer med teknisk kompetens. Bristen har dock framförallt gällt personer med yrkes­erfarenhet. Under åren 2002 till 2012 angav i snitt strax över hälften av arbets­givarna att det var brist på yrkes­erfarna ingenjörs­utbildade. Samtidigt angav endast var femte arbets­givare att det var brist på nyut­exami­nerade ingenjörs­utbildade.

Arbetsgivare som anger att det är brist på nyut­examinerade ingenjörer, år 2002‑2012. Andel*

Tabell över andel arbetsgivare som anger att det är brist på nyut­examinerade  ingenjörer

* Vägda andelar som tar hänsyn till hur mycket personal arbets­givaren sökt.

.. Uppgifter är alltför osäker för att kunna redovisa.

Källa: SCB, Arbetskraftsbarometern

Situationen för nyutexaminerade varierar beroende på utbildningens inriktning. Vissa inriktningar är mer konjunktur­känsliga än andra. Exempelvis uppgav år 2005 endast 3 pro­cent av arbets­givarna att det var brist på nyut­exami­nerade civil­ingenjörer inom byggnads­teknik. År 2008 var samma andel 60 pro­cent. Om man däremot ser på inriktningen kemi‑ och bio­teknik så har andelen arbets­givare som uppgett brist på nyut­exami­nerade varit tämligen oförändrad under perioden 2002‑2012, runt 4 pro­cent.

De civilingenjörsinriktningar där arbets­givarna i genomsnitt har angett störst brist på nyut­exami­nerade under den senaste tio­års­perioden är inrikt­ningarna energi‑ och elektro­teknik samt lantmäteri. För dessa inrikt­ningar har i genom­snitt en av tre arbets­givare noterat en brist.

Generellt är det fler arbetsgivare i dag än i början av perioden som anger brist på nyut­exami­nerade. Störst var bristen för flertalet inrikt­ningar åren 2007 och 2008, men bristen kvarstår 2012, speciellt bland nyut­exami­nerade civil­ingenjörer inom maskin‑, fordons‑ och far­kost­teknik, lant­mäteri, och bygg­nads­teknik.

Etiketter