På scb.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Publicerad: 2012-05-24
Nr 2012:41

Författare

Marie Berlin

arbetar med välfärds­analys på Social­styrelsen.

075-247 31 78

marie.berlin@socialstyrelsen.se

Mäns livslängd närmar sig kvinnors

Kvinnor lever i genomsnitt längre än män. Självmord, olyckor och alkohol­missbruk svarar för en stor del av mäns över­dödlighet i ungdomen och yngre medel­åldern. I högre åldrar är hjärt- och kärl­sjukd­omar den viktigaste förklaringen till mäns över­dödlighet.

Barn och gammal kvinna tillsammans

Kvinnor lever i genomsnitt längre än män och skillnaden i medel­livs­längd är större i dag än den var på 1940‑talet. Under 1950‑, 60‑ och 70‑talen ökade kvinnors medel­livs­längd stadigt medan den var nästan oförändrad bland män. Det gjorde att könsskillnaden ökade från drygt två år 1945 till drygt sex år i slutet av 1970‑talet.

Mäns medellivslängd ökar snabbare

Förväntad medellivslängd vid födseln för kvinnor och män i Sverige 1945‑2009

Linjediagram över förväntad medellivslängd vid födseln för kvinnor och män i Sverige 1945-2009

Skillnaden mellan kvinnors och mäns medel­livs­längd var som störst i slutet av 1970‑talet.

Från 1980‑talet har dock mäns medel­livs­längd ökat snabbare än kvinnors vilket gjort att skillnaden nu minskat till fyra år. År 2009 var den förväntade åter­stående medel­livs­längden vid födseln 83 år för kvinnor och 79 år för män.

Medellivslängd är ett samlings­mått på dödlig­heten i olika åldrar. När man jämför kvinnors och mäns döds­risker ålders­vis är den högre bland män ända upp till 95 års ålder. Störst är skill­naden i 20‑års­åldern. Då är det upp till tre gånger så vanligt att män dör som att kvinnor gör det. Det är framför allt den högre risken för män att dö av skador som gör att skill­naden är så stor i den åldern. Att män, och då särskilt yngre män, har en högre alkohol­konsumtion än kvinnor bidrar sannolikt till detta.

Unga män dör av skador

Kvoten mellan antal döda män per 100 000 och antal döda kvinnor per 100 000, åren 2003‑2007

Linjediagram över kvoten mellan antal döda män per 100 000 och antal döda kvinnor per 100 000, åren 2003-2007

I 20-års­åldern är mäns dödlighet tre gånger så hög som kvinnors.

Sedan mitten av 1990‑talet har dödligheten bland unga män ökat något. Det har den inte bland kvinnor. Perioden 2000‑2006 dog årligen omkring 120 kvinnor och 300 män i ålders­gruppen 16‑24 år.

I åldersgruppen 25‑64 år dör varje år omkring 2 000 kvinnor och 6 000 män. Dödlig­heten ökar kraftigt med stigande ålder och det är 10‑20 gånger fler som dör vid 64 års ålder än vid 25 års ålder. Ända upp i fyrtio­års­åldern är det mäns högre dödlig­het i själv­mord, olyckor och alkohol­miss­bruk som ligger bakom en stor del av över­dödlig­heten bland män. Högre upp i åldrarna är hjärt‑ och kärl­sjuk­domar den viktigaste förklaringen till mäns över­dödlig­het.

Före 60 års ålder finns det en dödsorsak som är vanligare bland kvinnor än bland män, och det är cancer. Det beror på att bröst­cancer, liv­moder­cancer och ägg­stocks­cancer kommer tidigare i livet än prostata­cancer. Åren 2004‑2006 var median­åldern 72 år för dem som dog i bröst­cancer, 67 år för liv­moder­hals­cancer, 75 år för liv­moder­cancer och 71 år för ägg­stocks­cancer. Median­åldern för döds­fall i prostata­cancer var 81 år.

Hjärt‑ och kärldödligheten har minskat kraftigt bland män, vilket sannolikt främst är en följd av minskad rökning. Risken för hjärt‑ och kärlsjukdomar minskar nästan omgående när man slutar röka.

Död i lungcancer minskar bland yngre

Antal döda i lungcancer per 100 000 invånare och år, kvinnor och män i total­befolkningen samt i ålders­gruppen 40‑54 år, perioden 1955‑2006

Linjediagram över antal döda i lungcancer per 100 000 invånare och år, kvinnor och män i total­befolkningen samt i ålders­gruppen 40-54 år, perioden 1955-2006

Andelen män som dör i lungcancer har minskat sedan 1970‑talet, bland kvinnor fortsätter den dock att öka. Bland kvinnor i medel­åldern (40‑54 år) minskar dock lung­cancer­dödlig­heten sedan år 1997, vilket är ett tecken på att den uppåt­gående trenden kan vara på väg att brytas.

Risken för lungcancer minskar också men det går lång­sammare. Trots att svenska män numera röker minst av alla män i EU så finns det ungefär en miljon rökare i Sverige. Det motsvarar 18 procent av alla kvinnor och 14 procent av alla män. När rökningen var som mest utbredd, på 1960‑ och 70‑talen, rökte en fjärdedel av alla svenska kvinnor och hälften av alla män.

Rökning bland män började minska redan för trettio år sedan. Som en följd av detta har lung­cancer­dödlig­heten bland män minskat sedan 1980‑talet. Utvecklingen bland kvinnor har inte varit lika bra. Kvinnor över 45 år fortsätter att röka i ungefär samma omfattning som tidigare och följaktligen fortsätter också lung­cancer­dödlig­heten att öka bland kvinnor. Omkring 80‑90 procent av all lung­cancer orsakas av rökning. Bland kvinnor i dag dör fler av lung­cancer än av bröst­cancer och upp till 65 års ålder drabbas fler kvinnor än män av lung­cancer.

Glädjande är dock att andelen rökare bland yngre kvinnor minskat stadigt under senare decennier och att lung­cancer i åldrarna 40‑54 år minskar sedan år 1997. Lung­cancer bland yngre utgör bara en liten del av all lung­cancer bland kvinnor men det är ett tidigt tecken på att den uppåt­gående lung­cancer­trenden bland kvinnor är på väg att brytas. Lung­cancer är betydligt vanligare bland dem som har lägre utbildning än bland dem som har högre, oavsett kön.

Hallänningar lever längst

Återstående medellivslängd vid födelsen för kvinnor och män i olika län år 2009

Stapeldiagram över återstående medellivslängd vid födelsen för kvinnor och män i olika län år 2009

Kvinnor i Halland har den högsta återstående medel­livs­längden från födelsen (84,1 år) och män i Väster­norrland har den lägsta (77,8 år). Bland kvinnor är medel­livs­längden lägst i Gävleborgs län (82,0 år). Äldst blir männen i Uppsala län (80,0 år), tätt följda av männen i Halland (79,9 år).

Etiketter
 

Välfärd

Artikeln har tidigare publi­cerats i tid­skriften Välfärd.

Lästips

Folkhälsorapport 2009 ger en över­gripande bild av folk­hälsan i Sverige.

Rapporten lyfter sam­banden mellan sociala faktorer, levnads­vanor och de stora folk­sjuk­domarna samt beskriver utveck­lingen bland kvinnor och män, i olika ålders­grupper och olika socio­ekonomiska grupper.

Folkhälso­rapporten 2009 finns på www.social­styrelsen.se.