På scb.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Publicerad: 2016-12-12
Nr 2016:88

Författare

Katja Olofsson

arbetar med analyser inom utbildning och arbetsmarknad
010-479 48 07

katja.olofsson@scb.se

Fakta

SCB har utvecklat så kallade regionala matchningsindikatorer på uppdrag av Reglab, som är en sammanslutning av Sveriges 21 regioner/län, Vinnova, Sveriges Kommuner och Landsting, och Tillväxtverket. Indikatorerna beskriver tillgång och efterfrågan på utbildad arbetskraft samt matchning på regional nivå.

Sedan våren 2016 finns de regionala matchningsindikatorerna i SCB:s statistikdatabas, under området Arbetsmarknad.

Matchning visar arbetsmarknadens behov

Matchning är ett begrepp som ofta används i rapporteringen om arbetsmarknaden. Det handlar till exempel om i vilken mån arbetslösas kunskaper matchar arbetsgivarnas behov av kompetens, eller vilka yrken personer med olika utbildningar arbetar inom. Nya matchningsindikatorer visar att personer som utbildat sig till specialistsjuksköterska, psykolog eller speciallärare i stor utsträckning också arbetar inom sina yrkesområden.

Lärare hjälper en ung student.

Matchning på arbetsmarknaden kan syfta på olika saker. I forskningen skiljer man ibland mellan aggregerad matchning och utbildningsmatchning.

Aggregerad matchning handlar om det totala antalet arbetslösa i förhållande till det totala antalet lediga jobb, oavsett vilka kompetenser som efterfrågas. Det är ett makroekonomiskt mått som till exempel används för att studera upp- och nedgångar i ekonomin.

Den aggregerade matchningen i Sverige har tydligt följt den ekonomiska konjunkturen. Under finanskrisen 2008–2009 ökade antalet arbetslösa samtidigt som de lediga jobben blev färre. Kvoten däremellan, antalet lediga jobb per arbetslös, minskade därför också. Efter finanskrisen har antalet arbetslösa legat kvar på ungefär samma nivå, medan antalet lediga jobb successivt har ökat. Följaktligen har även antalet lediga jobb per arbetslös ökat, vilket ibland brukar beskrivas som att arbetsmarknaden ”stramas åt” – färre arbetslösa konkurrerar om jobben.

Antalet lediga jobb per arbetslös har ökat sedan 2009

Antal arbetslösa och lediga jobb 2006–2015

Diagram antal lediga jobb

Antal lediga jobb per arbetslös 2006–2015

Diagram antalet per arbetslös

Antalet arbetslösa och lediga jobb är komponenterna i begreppet aggregerad matchning. Exempelvis innebar finanskrisen 2008–2009 både fler arbetslösa och färre lediga jobb.

Hög matchning bland personer med efterfrågade utbildningar

Vanlig förvärvsgrad och matchad förvärvsgrad bland utbildningsgrupper med hög respektive låg matchning 2013. Personer i åldern 20−39 år. Procent

Diagram Hög utbildning

Nästan alla yngre med specialistsjuksköterskeutbildning och speciallärarutbildning förvärvsarbetar – 99 procent. Och av dessa har de allra flesta ett yrke som utbildningen är avsedd för.

Utbildningsmatchning handlar istället om hur väl arbetsgivarnas efterfrågan på utbildningar, yrkeserfarenhet och kompetens stämmer överens med arbetskraften. Är de anställda utbildade för de yrken och arbetsuppgifter som de har? Vilka utbildningar efterfrågas av arbetsgivarna, och vilka utbildningar har de arbetslösa? Utbildningsmatchningen belyser alltså en annan aspekt av arbetsmarknaden. Låg matchning bland personer med en viss utbildning kan till exempel spegla att de utbildade har svårt att få jobb, och att arbetsgivarnas efterfrågan på utbildningen är lägre. Men en låg matchning kan också innebära att det finns outnyttjad kompetens på arbetsmarknaden, som arbetsgivarna inte når när de rekryterar.

Citat "Det nya måttet matchad förvärvsgrad visar hur stor andel med en viss utbildning som arbetar inom yrken som stämmer bra överens med utbildningen"

Det nya måttet matchad förvärvsgrad visar hur stor andel av befolkningen med en viss utbildning – juristutbildade, lärarutbildade, konstnärligt utbildade och så vidare – som arbetar inom yrken som stämmer bra överens med utbildningen. Med andra ord är det möjligt att se hur många som jobbar inom yrken som de är utbildade för. Den matchade förvärvsgraden jämförs här med det som kallas vanlig förvärvsgrad, som avser andelen som är anställda i en viss grupp, oavsett om arbetet motsvarar utbildningen eller inte.

Utbildade specialistsjuksköterskor, speciallärare, psykologer och läkare är några av de grupper som har högst matchad förvärvsgrad. År 2013 arbetade till exempel närmare 98 procent av de utbildade specialistsjuksköterskorna under 40 år i målyrken för utbildningen. Den höga matchningen visar att arbetsgivarnas efterfrågan på dessa utbildningar är hög.

Omvänt finns det utbildningsområden där de utbildade visserligen får jobb, men inom andra yrken än utbildningarna främst syftar till.

Eftergymnasialt utbildade inom media, humaniora och konst är exempel på grupper där relativt många arbetar inom helt andra yrken. Bland yngre eftergymna­sialt utbildade inom media hade ungefär 80 procent anställning år 2013, men knappt 50 procent hade ett matchande yrke. Det kan i sin tur spegla en lägre efter­frågan på dessa utbildningar bland arbetsgivarna: personerna har fått jobb, men inte nödvändigtvis tack vare sin utbildning.

Utbildningsmatchningen varierar mellan olika delar av landet. Utbildade förskollärare – en ofta omtalad bristgrupp – har till exempel jobb i hög utsträckning i samtliga län. Andelarna som arbetar i matchande yrken, i detta fall framförallt som förskollärare eller annan typ av pedagog, är mer varierande. I Västmanland arbetar 96 procent av förskollärarna i ett matchande yrke, medan 80 procent gör det i Dalarna. Det kan spegla skillnader i efterfrågan på utbildade förskollärare mellan länen, men det kan också visa på att det finns outnyttjade arbetskraftsutbud inom vissa utbildningar och regioner.

Byggutbildade är en annan grupp på arbetsmarknaden som ofta är i fokus, bland annat med anledning av debatten om bostadsbristen. Bland yngre med gymnasial byggutbildning varierar utbildningsmatchningen också mellan olika län, men det gör även andelen som är sysselsatta.

Regionala skillnader i utbildningsmatchning

Vanlig förvärvsgrad och matchad förvärvsgrad efter län, 2013. Personer i åldern 20−39 år. Procent

Diagram Utbildade förskollärareDiagram Byggutbildade, gymnasial nivå
Förvärvsgraden för personer med förskollärarutbildning är hög i alla län, men andelen som arbetar som just förskollärare varierar.Byggutbildade har generellt lägre förvärvsgrad än förskollärar­utbildade. Skillnaden mellan länen i matchad förvärvsgrad är däremot något mindre.

Alla vill dock inte arbeta med det som de är utbildade till. Arbetsmarknaden formas av många aktörer och beteenden, och det finns många orsaker till att en person inte arbetar inom ett yrke som han eller hon är utbildad för. Lönenivå, arbetsmiljö eller en personlig önskan om att prova något annat är faktorer som kan spela in.

Olika mått på matchning kan användas för att identifiera problem och obalanser på arbetsmarknaden. Lösningarna, som är en fråga för beslutsfattare, arbetsmarknadens parter och andra att ta ställning till, kan till exempel bestå i fler utbildningsplatser, nya sätt att attrahera personal eller andra åtgärder.

98 % av de utbildade specialistsjuksköterskorna under 40 år arbetar i målyrken för utbildningen.

Om statistiken

Statistiken över lediga jobb och arbetslösa kommer från Konjunkturstatistiken över vakanser respektive Arbetskrafts­undersökningarna (AKU). Måttet på matchad förvärvsgrad bygger på en samkörning av RAMS (Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik), Utbildningsregistret och Yrkesregistret.

Bedömningarna av vilka utbildningar och yrke som matchar görs av SCB. Dessa omfattar närmare 15 000 kombinationer av yrken och utbildningar.

I måttet matchad förvärvsgrad exkluderas företagare, studerande och personer som saknar uppgift om utbildning eller yrke, eftersom de är svåra att göra matchningsbedömningar för. Den vanliga förvärvsgraden som används i jämförelserna är justerad för att likna den matchade förvärvsgraden så mycket som möjligt.

Etiketter