På scb.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Publicerad: 2012-10-03
Nr 2012:101

Författare

Örjan Hemström

arbetar som demograf på SCB.

010-479 49 97

orjan.hemstrom@scb.se

Medellivslängden ökar stadigt

Medellivslängden i Sverige har ökat nästan oavbrutet sedan 1860-talet och utvecklingen bara fortsätter. Om 50 år kan den ha ökat med fem år för kvinnor och sju år för män.

Porträtt på gammal dam med blommor i bakgrunden

Medellivslängden i Sverige har ökat nästan oavbrutet sedan 1860‑talet. Det finns ett undan­tag 1918, då spanska sjukan skördade många liv. Ett annat undan­tag är att männens över­levnad stag­nerade under 1960‑ och 1970‑talen. År 2011 var medel­­livs­längden knappt 84 år för kvinnor och nära 80 år för män.

Stabil ökning av medellivslängden

Återstående förväntad medellivslängd vid födelsen och 65 år, 1861–2011

Linjediagram över återstående förväntad medellivslängd vid födelsen och 65 år, 1861–2011

Diagrammet visar hur den återstående förväntade medellivslängden vid födelsen respektive 65 års ålder har förändrats sedan år 1861. Förväntad medellivslängd vid födseln är knappt 84 år för kvinnor och 80 år för män. Vid 65 års ålder är den återstående förväntade medellivslängden drygt 21 år för kvinnor och 18 år för män.

För att bättre förstå medellivslängdens föränd­ringar är dödlig­heten i olika åldrar och döds­orsak­ernas utveckling till hjälp. Medel­livs­längden vid födelsen ökade snabbt före 1950. Det hängde samman med att dödlig­heten minskade kraftigt i yngre åldrar, men inte alls så mycket bland äldre. Efter 1950 för kvinnor, och efter 1980 för män, har dödlig­heten i stället minskat mer bland äldre än bland yngre. Under denna period har där­för även den åter­stående för­väntade medel­livs­längden vid 65 års ålder ökat.

Två av tre är 80 år eller äldre då de dör

Fördelning av dödsfall i olika åldersgrupper 1901–1910 och 2006–2010 samt prognos för år 2060

Tre stapeldiagram över fördelning av dödsfall i olika åldersgrupper 1901–1910 och 2006–2010 samt prognos för år 2060

Diagrammet visar hur dödsfallen har fördelat sig, och hur prognosen förutser att de kommer fördela sig, mellan olika åldrar. Fördelningen av dödsfallen i de tre perioderna utgår från den standardpopulation som används i livslängdstabellen.

För att visa ålderns betydelse för medel­livs­längden under olika tids­perioder kan man titta på hur andelen döds­fall fördelas i olika ålders­grupper. I början av 1900‑talet var de relativt jämnt för­delade. Knappt var tredje döds­fall inträffade i åldern 0–44 år. Men redan i mitten av 1900‑talet var det en liten andel av döds­fallen som inträffade i åldrarna upp till 44 år. Med tiden har döds­fallen kommit att samlas allt mer i högre åldrar. Idag är sju av tio kvinnor och sex av tio män 80 år och äldre när de dör.

Dödsfallen kommer troligtvis att förskjutas allt mer mot högre åldrar. Enligt SCB:s befolk­nings­prognos kan 90 år eller mer bli en typisk döds­ålder 2060. Döds­fall i yngre åldrar får allt mindre betydelse för medel­livs­längdens föränd­ringar i fram­tiden.

Hur snabbt dödligheten går ner i olika åldrar kan bland annat förklaras med döds­orsak­ernas utveck­ling. I början av 1900‑talet var det sjunkande död­lig­het från infek­tions­sjuk­domar och olyckor som bidrog mest till att fler unga över­levde. Under senare decennier är det minskad dödlighet från hjärt‑ och kärl­sjuk­domar, främst hjärt­infarkt och stroke, som har bidragit mest till ökad medel­livs­längd, och då främst bland äldre.

Medellivslängd används ofta som ett välfärds­mått. Det ingår bland annat i Human Develop­ment Index vilket är ett mått på ett lands ut­vecklings­nivå som används av FN. Ett annat exempel är forskning om inkomst och inkomst­fördel­ningens samband med medel­livs­längd. Vissa har funnit att rika länder med stor inkomst­sprid­ning har kortare medel­livs­längd än rika länder med liten inkomst­sprid­ning. Väl­färds­forskaren Richard Wilkin­son menar att för­klar­ingen är att länder med liten inkomst­spridning har större social samman­hållning än länder med stora inkomst­skill­nader. Social samman­håll­ning antas gynna folk­hälsan.

Snabb ökning av medellivslängd i Turkiet

Medellivslängd vid födelsen i ett urval av länder 1990 och 2009 samt förändring mellan 1990 och 2009

Tabell över medellivslängd vid födelsen i ett urval av länder 1990 och 2009 samt förändring mellan 1990 och 2009

Länderna har ordnats efter hur stor förändringen varit mellan 1990 och 2009. I flera länder har medellivslängden ökat mer än i Sverige. I Turkiet har medellivslängden ökat ca 10 år sedan 1990.

Källa: WHO 2012

Internationella jämförelser av medellivslängd visar att Sverige ligger högt bland världens länder. Sverige följer också en normal utveckling med lång­samt ökande medel­livs­längd. Varia­tionen mellan länder är ganska stor. Det gäller också hur snabbt medel­livs­längden för­ändras. Turkiet är ett land som haft särskilt stor ökning under de senaste två decennierna. Ryska män hade där­emot kortare medel­livs­längd 2009 än 1990.

Citat: 11 procent av flickor som föds idag kan bli 100 år gamla.Enligt SCB:s senaste befolkningsprognos ökar medel­livs­längden för män med unge­fär sju år och för kvinnor med fem år fram till 2060. Det blir knappt 89 år för kvinnor och nästan 87 år för män. Detta är knappt två år högre än de an­tag­anden som gjordes i prognosen 2009. Skill­naden är att SCB i den tidigare prognosen antog att ned­gången i död­lig­heten steg­vis skulle bli mindre i fram­tiden. Men i det senaste an­tag­andet fort­sätter död­lig­heten att minska ungefär på samma sätt som den gjort under de senaste decennierna.

Befolkningsprognosen kan också användas för olika födelse­år­gångar och jäm­föras med dagens över­levnad. Om över­levnaden inte ändras alls lever hälften av de flickor som föddes 2011 vid 86 års ålder. Mot­svarande ålder för pojkarna blir 82 år. Medel­livs­längden vid födelsen är knappt 84 år för kvinnor och nästan 80 år för män.

När man räknar ut medellivslängden bortser man från event­uella änd­ringar av över­lev­naden i fram­tiden. Den historiska utveck­lingen visar att det är osanno­likt med oförän­drad över­levnad i fram­tiden.

Hälften av dem som föds idag kan uppnå 92 års ålder

Andel kvarlevande kvinnor respektive män för år 2011 samt prognos för födda 2011

Linjediagram över andel kvarlevande kvinnor respektive män för år 2011 samt prognos för födda 2011

Diagrammet visar hur stor andel som finns kvar i olika åldrar enligt vad som observerats år 2011 och enligt en prognos om överlevnadsökning för födda 2011. Hälften av de flickor som föddes 2011 kan uppnå 93 års ålder. För pojkarna kan hälften leva vid 91 år.

Om över­levnaden i stället fortsätter att utvecklas som under de senaste decennierna för­väntas hälften av de flickor som föddes 2011 uppnå 93 års ålder. För pojkarna kan hälften leva vid 91 års ålder.

Med fortsatt över­levnads­ökning blir medel­livs­längden nästan 91 år för kvinnor och knappt 89 år för män. Sex procent av pojkarna och elva procent av flickorna som föds år 2011 lever till 100 år. Det finns forskare som menar att hälften av de som föds idag blir 100 år. Den bedöm­ningen gör varken SCB eller Eurostat i sina prog­noser.

Det kan ses som kontroversiellt att anta ständiga ökningar av medel­livs­längden i fram­tiden. Minskad död­lig­het bland äldre japanska kvinnor under senare år tyder på att vi inte nått någon övre gräns för livs­längden ännu. Hur riktiga olika beräk­ningar om fram­tidens över­levnad är vet vi dock först i början av nästa sekel.

Etiketter