På scb.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Publicerad: 2016-06-08
Nr 2016:32

Författare

Fabian Sjö

är utredare på Myndigheten för ungdoms- och civil­samhälles­frågor.

08-566 219 24

fabian.sjo@mucf.se

Fakta

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor har i uppdrag att ta fram kunskap om ungas levnadsvillkor. Sedan hösten 2015 presenterar myndigheten ungdomsindikatorer i lättillgänglig form på webbplatsen ungidag.se.

Där kan man få kunskap om ungas levnadsvillkor inom områdena arbete och boende, ekonomisk och social utsatthet, fysisk och psykisk hälsa, inflytande och representation, kultur och fritid samt utbildning. Indikatorerna bygger på den senaste statistiken från 12 myndigheter och Riksidrottsförbundet.

Indikatorerna visar utvecklingen över tid och redovisas där det är möjligt efter kön, ålder, födelseland och utländsk/svensk bakgrund. Vissa indikatorer redovisas även på läns- och kommunnivå.

Ny webbplats om ungas liv

Unga röstar i allt större utsträckning, den tidigare minskningen i ungas medlemskap i politiska partier har stabiliserats och ungas politiska aktiviteter förändras. Det framgår av statistik från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågors webbplats ungidag.se.

Mobiltelefon

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor presenterar statistik som gör det möjligt att följa ungas levnadsvillkor i Sverige över tid. På webbplatsen ungidag.se finns indikatorer inom olika områden. Inom inflytande och representation kan vi bland annat se följande tendenser.

Ungas valdeltagande ökar

Ungas vikande valdeltagande bröts vid riksdagsvalet 2002 och har de efterföljande valen haft en uppåtgående trend. Andelen 18–24-åringar som röstade i riksdagsvalet ökade från 71 procent 2002 till 82 procent 2014. Trenden syns även i andra val. I valen till kommun- och landstingsfullmäktige var ökningen 11 procentenheter från 2002 till 2014. I samtliga av de senaste valen till svenska folkvalda församlingar röstade 18–24-åringar i lika hög grad som 25–29-åringar men i mindre utsträckning än 30–64-åringar. Unga kvinnor röstade i något större utsträckning än unga män.

Valdeltagandet ökar bland unga

Andel av röstberättigade i åldern 18–24 år som röstat i de allmänna valen 2002–2014. Procent

Diagram Valdeltagandet ökar bland unga

Valdeltagandet bland unga har ökat sedan 2002 i alla allmänna val.

Internet förändrar politisk aktivitet

Att ägna sig åt politiska aktivtiter är ett annat sätt att vara delaktig i samhällslivet. Ungdomsindikatorerna visar att den vanligaste politiska aktiviteten bland personer i åldern 16–25 år 2015 var att stötta en åsikt på internet, vilket 56 procent hade gjort. Det var också vanligt att konsumera medvetet, skriva på namninsamlingar samt ge pengar till en organisation.

Vanligt att stödja en åsikt på internet

Andel unga, 16–25 år, som ägnat sig åt en typ av politisk aktivitet under 2015. Procent

Diagram Andel unga, 16–25 år, som ägnat sig åt en typ av politisk aktivitet under 2015. Procent

Att stödja en åsikt på internet är den vanligaste politiska aktiviteten bland 16–25-åringar.

Ungas digitala omgivning med ständig uppkoppling mot internet avspeglar sig i deras politiska aktiviteter. Andelen som under det senaste året har chattat, debatterat eller kommenterat politik på internet ökade från 10 till 21 procent mellan 2004 och 2015, och vi ser även en ökning i andelen som stöttat en åsikt i en samhällsfråga på nätet. Däremot har mer traditionella politiska aktiviteter som att bära symboler, delta i demonstrationer och skriva på namninsamlingar minskat bland unga.

Medlemskap i politiska partier har stabiliserats

Ungas medlemskap i politiska partier har sjunkit sedan början av 1990-talet. Men sedan 2008/2009 har andelen 16–24-åringar som är medlemmar i ett politiskt parti varit runt 4 procent. Det är ingen signifikant skillnad mellan i vilken utsträckning unga och äldre är medlemmar i ett politiskt parti.

Avhopp vanligare bland unga

18–24-åringar hoppar av sina uppdrag i landstings- och kommunfullmäktige i klart större utsträckning än äldre. Under mandatperioden 2010–2014 avgick nästan hälften, 47 procent, av de unga ledamöterna i kommunfullmäktige och 32 procent i landstingsfullmäktige. Unga kvinnor har avgått i större utsträckning än unga män under de senaste mandatperioderna.

Positiva tendenser i representation

En annan viktig del i inflytandet över samhällsutvecklingen är representation i folkvalda församlingar. Ungas representation i dessa församlingar är liten i jämförelse med de som är 25 år och äldre, men här syns tecken på en ökad representativitet. Andelen 18–24-åringar bland de nominerade i riksdagsvalet har ökat sedan 2002. Vid valet 2014 var andelen knappt 6 procent av samtliga nominerade. Andelen unga invalda i riksdagen har också ökat, från 0,6 procent 2002 till 2,3 procent av samtliga invalda 2014. Unga män blir i något större utsträckning nominerade och valda till riksdag och kommun- och landstingsfullmäktige jämfört med unga kvinnor.

Etiketter