På scb.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Publicerad: 2014-11-19
Nr 2014:66

Författare

Richard Öhrvall

arbetar med demokratistatistik på SCB.

010-479 41 58

richard.ohrvall@scb.se

Stefan Svanström

arbetar med geo­grafiska informa­tions­system på SCB.

010-479 45 58

stefan.svanstrom@scb.se

Fakta

Ett valdistrikt är den minsta geografiska enheten vid svenska val, och ett valdistrikt är det område som tillhör en vallokal. Vanligtvis finns det 800–1 200 röstberättigade i ett valdistrikt. Totalt fanns det 5 837 valdistrikt i valet 2014.

Den geografiska redovisningen av valresultatet har möjliggjorts med Geografiska Informationssystem (GIS). Genom att förse statistiken med geografi kan vi underlätta tolkningen och upptäcka rumsliga mönster som är svåra att se i rena tabeller och diagram.

Nya kartor visar politiskt mönster i storstäderna

Röstfördelningen i riksdagsvalet 2014 varierar stort i Stockholm, Göteborg och Malmö. Det framträder tydligt på våra så kallade prickkartor. De visar var partiblocken har sina starka fästen och hur många röster de får där.

Prickar

Under senare tid har det diskuterats om vi har fått en ny politisk konfliktdimension där stad står mot land. Samtidigt har inte väljarna någon enstämmig röst varken i stad eller på landsbygd. Det finns i stället en betydande spännvidd, i synnerhet i storstäderna. Denna variation framträder tydligt om man studerar hur rösterna i riksdagsvalet 2014 fördelade sig i storstädernas valdistrikt.

Bland storstäderna är det i Stockholms kommun vi hittar de största skillnaderna i stöd mellan partiblockens svagaste och starkaste valdistrikt. Till exempel fick Alliansen sammantaget över 87 procent i ett av valdistriken i Bromma, samtidigt som de fick mindre än 5 procent i ett av Rinkebydistrikten. För de tre rödgröna partierna (S+V+MP) var variationen än större: från 6 procent i distriktet Oscar 10 vid Karlaplan på Östermalm till 94 procent i Rinkeby mellersta. Skillnaden i stöd mellan svagaste och starkaste distrikt i Stockholms kommun är alltså en bit över 80 procentenheter. Nästan lika stora variationer går även att finna i Göteborg och i Malmö.

Prickkartorna visar resultatet tydligare

Vi har tagit fram ett antal prickkartor för att åskådliggöra resultatet i 2014 års riksdagsval i storstäderna. Till skillnad från de kartor man oftast använder för att redovisa valresultat, ger prickkartor information både om hur rösterna fördelas och hur många som har röstat i olika områden.

På kartorna motsvarar varje blå prick 25 röster på något av partierna i Alliansen och varje röd prick 25 röster på något av de rödgröna partierna. I många av städernas mer centrala delar finns de flesta röstande och betydande stöd för båda blocken, vilket gör att färgerna ofta smälter samman till en lila nyans. Men på andra håll framträder skillnaderna tydligt.

Stockholm

I Stockholm är det inte bara i de norra områdena – Husby, Rinkeby och Tensta – som de rödgröna har starkt stöd, utan även i stora delar av västra och östra Söderort. Allianspartiernas starka stöd på Östermalm och i Bromma syns även det tydligt, men även andra blå områden går att urskilja. I stadens centrum framträder även skillnaden i röstfördelningen mellan norr och söder.

Prickkarta över antalet röstande på partiblocken i centrala Stockholm (klicka på bilden för att göra den större)

Prickkarta över antalet röstande på partiblocken i centrala Stockholm

Prickkarta över antalet röstande på partiblocken i Stockholms kommun (klicka på bilden för att göra den större)

Prickkarta över antalet röstande på partiblocken i Stockholms kommun.

Göteborg

I Göteborg framträder ett tydligare mönster: Det finns starka fästen för Alliansen i vissa mer centrala delar, såsom Lorensberg och Örgryte, och de kustnära delarna. I delar av Majorna, Kortedala, Angered och Västra Hisingen gick däremot många röster till de rödgröna partierna. Samtidigt syns tydligt att även om en del av de områden som ligger utanför centrala Göteborg tenderar att rösta på endera partiblock, så är antalet röster i dessa områden jämförelsevis få.

Prickkarta över antalet röstande på partiblocken i Göteborg (klicka på bilden för att göra den större)

Prickkarta över antalet röstande på partiblocken i Göteborg

Malmö

Än tydligare mönster går att finna i Malmö. Utanför stadskärnan har Alliansen ett större stöd i de västra delarna, såsom Bellevue och Västra Hamnen med flera stadsdelar närmare kusten, medan de rödgröna partierna är starkare i de östra delarna, bland annat i Möllevången och Rosengård. Det finns även stora delar av kommunen där få väljare bor och som därför bara en mindre del av rösterna kommer från.

Prickkarta över antalet röstande på partiblocken i Malmö (klicka på bilden för att göra den större)

Prickkarta över antalet röstande på partiblocken i Malmö.

Prickkartorna som presentationsform

En av prickkartornas stora fördelar är att de visar täthet eller densitet. Vanligtvis är kartor över valresultat konstruerade på så vis att ett område får en färg efter hur pass starkt stöd ett parti eller partiblock har i det området, så kallade koropletkartor. Rösterna antas därmed vara jämnt spridda över området. Dessa kartor är dock ofta missvisande i och med att stora, glest befolkade områden framträder tydligare än små, tätt befolkade områden. Prickkartorna visar i stället både partistöd och var de röstande bor. På så sätt ges en redovisning som är så korrekt som data medger.

Etiketter