På scb.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Publicerad: 2014-03-04
Nr 2014:3

Författare

Katja Olofsson

arbetar med analyser av utbildning och arbetsmarknad på SCB.

010-479 48 07

katja.olofsson@scb.se

Fakta

Arbetskraftsbarometern

Arbetskraftsbarometern ger information om arbets­mark­nads­läget och utsikterna på kort sikt för cirka 70 utbild­nings­grupper på den svenska arbets­mark­naden. Fokus ligger på hög­skole­utbild­ningar. Resultaten bygger på svaren på en enkät till ett urval av arbets­givare.

Undersökningen har genomförts varje höst sedan 1959. Statistiken i artikeln är tagen från den senaste Arbets­krafts­baro­metern, som publicerades i december 2013.

Ökande elevkullar kan förvärra lärarbrist

Arbetsgivarna rapporterar stor brist på grundskollärare i matematik och NO i SCB:s senaste Arbetskraftsbarometer. Rekryteringsläget har försämrats de senaste åren, och i takt med ökande elevkullar finns det risk att bristen fortsätter.

Elev i ett klassrum räcker upp handen

Nio av tio arbetsgivare uppger i undersökningen att det är brist på ny­ut­exami­nerade lärare i matematik och natur­orien­terande ämnen för grund­skolans senare år. Nästan lika många, åtta av tio, uppger även att det är ont om yrkes­erfarna grund­skol­lärare med denna inriktning.

Bristen på matematik- och NO-lärare sticker ut när man jämför med rekryter­ings­läget för de övriga lärar­grupperna i grund­skolan. Till­gången på grund­skol­lärare för tidiga år och på grund­skol­lärare i språk och samhälls­orien­terande ämnen är mer balanserad. Knappt sex av tio arbets­givare uppger dock att det råder brist på yrkes­erfarna lärare för grund­skolans tidiga år.

Bristen på lärare i matematik och NO är inget nytt fenomen, utan har utvecklats successivt de senaste tio åren. År 2004 rapport­erade arbets­givarna att till­gången på grund­skol­lärare i matematik och NO var balanserad. Efter det har till­gången för­sämrats i stort sett varje år.

Som för de flesta yrken och utbildnings­grupper styrs bristen på matematik- och NO-lärare av till­gång och efter­frågan. Till­gången handlar främst om hur många som examineras, hur många som väljer att arbeta inom utbild­nings­sektorn och hur många som går i pension. Efter­frågan styrs av elev­kull­arnas storlek, som till­sammans med politiska beslut om lärar­täthet avgör hur många lärare som behövs.

Citat: 23 % väntas antalet barn i grundskolans årskurs 4-9 öka fram till 2021.Just större elevkullar är också en viktig del av förklar­ingen till bristen på grund­skol­lärare i matematik och NO. År 2011 började antalet barn i grund­skole­ålder att öka igen efter flera års nedgång. Under tio år fram till 2021, väntas antalet barn i årskurs 4–9-ålder öka med 133 000 eller 23 procent. Om inget annat för­ändras innebär det i förläng­ningen också att rekryterings­behoven ökar.

Ökande barnkullar förklarar dock inte hela bristen på lärare i matematik och NO. En indikation på det är att bristen på grund­skol­lärare för tidiga år samt för språk och SO inte alls har ökat på samma sätt, trots att alla tre lärar­grupper möter samma växande elev­underlag. Förklar­ingen måste därför komplett­eras med att även studera till­gången på lärare i matematik och NO.

Idag arbetar cirka 6 900 personer som matematik- och NO-lärare i årskurs 4–9, och av dessa har runt 5 700 en peda­gogisk examen av något slag. Antalet tjänst­görande lärare i ämnet har visser­ligen minskat något de senaste tio åren, men det gjorde alltså även antalet grund­skole­elever under samma period.

Tillgången på grundskollärare i matematik och NO verkar inte heller ha blivit sämre för att de utbildade sökt sig till andra branscher. Av de som hade en lärar­utbild­ning i matematik eller NO för grund­skolans senare år arbetade 82 procent inom utbild­nings­sektorn 2012, en exakt lika stor andel som 2004. Det utesluter dock inte att de utbildade grund­skol­lärarna arbetar inom andra delar av utbild­nings­­väsendet än just grund­skolan.

De två andra faktorerna som påverkar tillgången på matematik- och NO-lärare, antalet examina­tioner och antalet äldre i yrket, är dock något som har för­ändrats de senaste tio åren.

Särskilt de senaste två läsåren, 2011/12 och 2012/13, har antalet examinerade matematik- och NO-lärare för grund­skolans senare år varit lägre än tidigare. Dessa läsår låg antalet examina­tioner på 300 respektive 340 stycken, jämfört med 450–780 under perioden 2004–2011. Antalet examinerade språk- och SO-lärare för grund­skolans senare år blev visser­ligen också färre under samma period, men det är fort­­farande betydligt fler som väljer denna inriktning.

Därtill påverkas tillgången på lärare av antalet som lämnar yrket genom pensions­avgångar, och här har det också skett föränd­ringar. Under perioden 2004–2013 har den stora del av befolk­ningen som är född på 1940-talet stegvis närmat sig pensions­ålder. Bland matematik- och NO-lärarna för grund­skolans senare år visar det sig i att andelen som är 55–64 år har minskat från 24 till 19 procent. Till­gången på matematik- och NO-lärare har därför även för­sämrats på grund av relativt stora pensions­avgångar under perioden.

Särskilt stor brist på matematik- och NO-lärare

Andel arbetsgivare som uppger brist, balans respektive god tillgång på arbets­sökande med grund­skol­lärar­examen, efter lärar­grupp, år 2013

Tre stapeldiagram över andel arbetsgivare som uppger brist, balans respektive god tillgång på arbetssökande med grundskollärarexamen, efter lärargrupp, år 2013

Klart försämrat rekryteringsläge sedan 2004

Rekryteringsläget för grundskollärare för senare år i matematik och NO, 2003–2013

Diagram över rekryteringsläget för grundskollärare för senare år i matematik och NO, 2003–2013

Rekryteringsläget beräknas som skillnaden mellan andelen arbets­givare som svarat god tillgång på sökande och andelen som svarat brist, och varierar därför mellan +100 och –100. ”Balans” redovisas när måttet ligger mellan +20 och -20.

Fler barn i grundskolan de kommande åren

Antal barn i åldrarna 7–15 och 10–15 år, 2000–2012 samt prognos för 2013–2025

Linjediagram över antal barn i åldrarna 7–15 och 10–15 år, 2000–2012 samt prognos för 2013–2025

Få examinationer de två senaste läsåren

Antal examinationer med inriktning mot grundskol­lärare senare år, språk/SO respektive matematik/NO, läsåren 2003/04–2012/13

Stapeldiagram över antal examinationer med inriktning mot grundskollärare senare år, språk/SO respektive matematik/NO, läsåren 2003/04–2012/13

År 2011 infördes krav på lärar­legitima­tion i grund­skolan, vilket sanno­likt ligger bakom det högre antalet examina­tioner år 2010/11.

Etiketter