På scb.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Publicerad: 2017-12-18
Nr 2017:93

Kontakt

SCB, enheten för befolkningsstatistik

befolkning@scb.se

Registrering av faderskap

För barn som föds inom äktenskapet blir maken automatiskt registrerad som pappa. När ett barn föds utanför äktenskapet måste faderskapet anmälas. I dataunderlaget till denna artikel saknar 1,7 procent av alla nyfödda under 2016 en registrerad pappa, en anledning till att pappan inte är registrerad kan vara att han inte är folkbokförd i Sverige.

Summerad fruktsamhet (TFR)

Summerad fruktsamhet (TFR) visar hur många barn som en kvinna i genomsnitt skulle föda under sin fruktsamma period utifrån den vid tidpunkten för beräkningen gällande fruktsamheten. Nackdelen är att det kan förekomma kortsiktiga svängningar i fruktsamheten. Ett stabilare mått är att beräkna antalet födda barn när kvinnornas fertila period är över, men då måste man vänta tills alla kvinnor i en årskull avslutat sitt barnafödande.

Ovanligt många barn födda 2016

Antalet födda barn under 2016 var det högsta sedan 1993. Skälet till detta är framför allt att det finns många kvinnor i Sverige i fertil ålder just nu. Maj var förlossningsavdelningarnas mest hektiska månad.

Under 2016 föddes 117 425 barn i Sverige, 60 199 pojkar och 57 226 flickor, vilket är 2 555 fler än året innan. De senaste åren har det fötts lite drygt 110 000 barn per år. Det är cirka 20 000 fler än åren runt millennieskiftet. Hur många barn som föds under ett år beror på flera olika faktorer. Historiskt har ett ovisst säkerhetsläge under till exempel krigsår och ekonomiska kriser påverkat den svenska födelsestatistiken.

I diagrammet nedan ser vi att perioden för det första och andra världskriget både har de högsta topparna och åren med det lägsta antalet födda under perioden 1900–2016. Även effekter av ekonomiska kriser syns i diagrammet, främst 1990-talskrisen har påverkat men även 1970-talskrisen märks. Barnafödandet påverkas dessutom av antalet kvinnor i fertila åldrar, vilket gör att det är tydliga cykliska toppar i diagrammet. Det betyder att när en stor födelsekull kommer upp i åldern runt 20–30 år ökar antalet födda. I Sverige finns idag många kvinnor i fertila åldrar, vilket gör att det föds många barn.

Antal födda 1900–2016

Antal födda 1900–2016

Det föds något fler pojkar än flickor. Könskvoten ligger stabilt kring 105–107 pojkar på 100 flickor vid födseln. Varje år sedan 1750-talet då statistik över födda började föras i Sverige har det fötts fler pojkar än flickor. Sedan 1968 har det fötts cirka 106 pojkar på 100 flickor och under 2016 föddes 105 pojkar på 100 flickor i Sverige.

Av barnen födda 2016 föddes 23 procent eller 26 765 barn i de tre största kommunerna, Stockholm, Göteborg och Malmö. De kommuner med minst antal födda var Åsele, Bjurholm, Sorsele, Dorotea och Arjeplog. De fem kommunerna stod tillsammans för 0,1 procent av Sveriges nyfödda, vilket motsvarar 128 barn.

Utöver anledningen att det föds fler barn i de största kommunerna på grund av att det bor fler människor där har dessa kommuner också en högre inrikes inflyttning. Detta bidrar till ett större antal födda barn eftersom de som flyttar ofta är i barnafödande åldrar.

I de tre storstadskommunerna var andelen kvinnor i barnafödande åldrar (20–40 år) 34,2 procent år 2016, i jämförelse med 18,4 procent i de tre Västerbottenskommunerna Åsele, Bjurholm och Sorsele.

1 643 tvillingfödslar under 2016

Flerbarnsfödslar, det vill säga att två eller fler barn föds, utgjorde under förra året 3 procent av alla födslar. Mer specifikt handlade det om 1 643 tvillingpar och 22 trillingfödslar. Denna statistik involverar både levande födda och dödfödda barn.

Fruktsamheten högst i Lessebo och lägst i Ockelbo

I genomsnitt behöver en kvinna föda 2,1 barn under sin livstid för att befolkningen ska reproducera sig själv utan hjälp av invandring. Att talet är större än 2,0 beror på att det föds fler pojkar än flickor, som tidigare nämnts. Den summerade fruktsamheten (TFR) var precis som året innan 1,85 barn per kvinna.

Skillnaderna mellan kommunerna i fruktsamhet kan vara relativt stora, från som högst 3,05 i Lessebo till som lägst 1,17 i Ockelbo. Andra kommuner med hög fruktsamhet är Kinda och Ödeshög. I botten, efter Ockelbo, ligger kommuner som Ragunda och Rättvik. I Stockholm låg år 2016 den summerade fruktsamheten på 1,72 barn per kvinna, motsvarande tal i de andra storstadskommunerna var 1,70 i Göteborg respektive 1,81 i Malmö.

Summerad fruktsamhet 2016 i storstadskommunerna samt kommuner med högst respektive lägst summerad fruktsamhet (TFR)

KommunTFR
StorstadskommunernaStockholm1,72
Göteborg1,70
Malmö1,81
Högst TFRLessebo3,05
Kinda3,03
Ödeshög2,74
Forshaga2,61
Boxholm2,60
Lägst TFRÄlvdalen1,50
Sotenäs1,46
Rättvik1,46
Ragunda1,40
Ockelbo1,17

Äldsta förstagångsföräldrarna i Stockholmskommuner

Föräldrarnas ålder vid första barnets födelse varierade regionalt över landet. De äldsta förstagångsmammorna fanns i Danderyd, där medelåldern var 31,8 år. Lidingö hade de äldsta förstagångspapporna, med en medelålder på 33,8 år.

I Filipstad bodde de yngsta förstagångsmammorna och de yngsta förstagångspapporna bodde i Heby. De hade en medelålder på 25,6 år respektive 27,6 år. Sett till hela riket var medelåldern 29,1 år för förstagångsmammorna och 31,5 år för förstagångspapporna.

I kommuner med liten folkmängd kan några få personer förändra statistiken om medelålder och fruktsamhet för förstagångsföräldrarna betydligt. Kommuner med liten folkmängd kan vissa år vara i botten för att året därpå ha en tätposition.

Föräldrarnas medelålder vid första barnets födelse 2016

Moderns
medelålder
vid första
barnets
födelse
KommunPappans
medelålder
vid första
barnets
födelse
Kommun
Fem Äldsta31,8Danderyd33,8Lidingö
31,6Stockholm33,8Täby
31,5Solna33,8Stockholm
31,5Lidingö33,8Solna
31,4Täby33,6Vallentuna
Fem yngsta26,2Sävsjö28,4Filipstad
26,2Fagersta28,3Vingåker
26,2Hallstahammar28,3Bengtsfors
25,9Vingåker27,9Mullsjö
25,6Filipstad27,6Heby

Redovisningen baseras på kommuner med minst 30 förstagångsmammor och 30 förstagångsfäder.

Vartannat barn föds utanför äktenskapet

År 2016 föddes en stor andel av barnen utanför äktenskapet. Av alla barn som föddes under året hade 51 procent en ogift mamma, medan 45 procent hade en gift mamma. Det var 4 procent av barnen som hade en mamma som var skild vid tidpunkten för födseln.

Före år 1988 var det vanligare att barnen föddes inom ett äktenskap. Första året då fler barn föddes utanför var år 1988. Därefter pendlade det under några år, med en uppgång år 1989 då många gifte sig främst på grund av ändrade regler för änkepensionen. Men sedan år 1993 har det under varje år fötts fler barn utanför äktenskapet än inom.

Andelen födda med gift respektive ogift mamma 1900–2016

Andelen födda med gift respektive ogift mamma 1900–2016

Maj passerar juli som vanligaste födelsemånaden

Drygt hälften (53 procent) av barnen födda under 2016 föddes under vår- eller sommarmånaderna (mars till augusti). Flest barn (10 758) föddes i maj månad. Detta skiljer sig mot tidigare år då juli varit den månad då landets förlossningsavdelningar har som mest att göra, så har det varit varje år sedan 2008.

Den vanligaste dagen att födas på under 2016 var den 10 maj då 398 barn föddes.

Antalet födda per månad och år 2011–2016

201120122013201420152016
januari9 2529 1539 5009 1229 4609 677
februari8 5179 2828 7178 8048 7769 349
mars9 7469 6299 91610 0349 50110 246
april9 6319 68810 03410 2779 98210 130
maj9 95710 04910 23010 31910 22410 758
juni9 7619 8009 71610 1809 98110 262
juli10 22410 27410 50610 56010 45510 455
augusti9 97810 22410 19910 0959 96410 121
september9 4739 4749 4269 6419 93810 020
oktober8 9759 2079 0819 3049 6149 365
november8 2588 2688 1678 4038 5638 537
december7 9988 1298 1018 1688 4128 505
Totalt111 770113 177113 593114 907114 870117 425
Etiketter