På scb.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Publicerad: 2015-08-26
Nr 2015:143

Författare

Annica Wallerå

arbetar med mikrosimuleringsmodellen FASIT på SCB.

019-17 62 38

annica.wallera@scb.se

Henrik von Hofsten

arbetar med mikrosimuleringsmodellen FASIT på SCB.

019-17 68 59

henrik.vonhofsten@scb.se

Fakta

Individuell disponibel inkomst

Disponibel inkomst är summan av alla skattepliktiga och skattefria inkomster minus skatt och övriga negativa transfereringar. I den individuella disponibla inkomsten delas hushållstransfereringar som bostadsbidrag och ekonomiskt bistånd mellan de vuxna i hushållet. I artikeln är det den individuella disponibla inkomsten som avses med inkomst och uppgifterna avser individer som är 20 år eller äldre.

Ekonomisk standard

För att kunna göra jämförelser av disponibel inkomst mellan olika typer av hushåll används ett viktsystem där konsumtionen är relaterad till hushållets sammansättning. Hushållets disponibla inkomst divideras med den konsumtionsvikt som gäller för hushållet och fördelas ut på de individer som ingår i hushållet. Disponibel inkomst per konsumtionsenhet används som ett mått på hushållens ekonomiska standard.

Över 300 000 berörs av höjd arbetslöshetsersättning

Den 7 september 2015 införs högre ersättningsnivåer i arbetslöshets­försäkringen. Förändringen beräknas påverka över 300 000 personer, vars inkomst stiger med i genomsnitt 2,7 procent. Effekten är störst för hushåll med låg ekonomisk standard. Totalt beräknas förändringen öka de offentliga utgifterna med cirka 1,8 miljarder år 2016.

Riksdagen har fattat beslut om att höja den inkomstrelaterade ersättningen i arbetslöshetsförsäkringen. Det innebär att den högsta dagpenningen höjs från 680 till 910 kronor per dag de första 100 ersättningsdagarna och därefter till 760 kronor. Dessutom höjs den lägsta ersättningen från 320 till 365 kronor per dag och det högsta beloppet för arbetslösa som uppbär sjukpenning ökar från 486 till 543 kronor per dag.

Vad får då en sådan förändring för effekter? Hur påverkas de offentliga finanserna? Vilka gynnas av förändringen? Denna typ av effekter går att beräkna med så kallad mikrosimulering. Med SCB:s mikrosimuleringsmodell FASIT är det möjligt att beräkna både hur den enskilda ekonomin påverkas för olika grupper i samhället och hur stor effekt förändringen får på de offentliga finanserna.

Män får större inkomstökning än kvinnor

Totalt kommer cirka 310 000 personer att beröras. Det handlar framför allt om personer som får höjd arbetslöshetsersättning i och med förändringen. Men samtidigt finns det personer som får lägre inkomst genom att eventuella hushållstransfereringar, som till exempel bostadsbidrag, sänks när makan/maken i hushållet fått höjd ersättning. För de som berörs beräknas inkomsten stiga med i genomsnitt 2,7 procent vilket motsvarar cirka 5 400 kronor för år 2016.

Det är något fler män än kvinnor som berörs av höjningen och männen får större inkomstökning än kvinnorna, 3,0 jämfört med 2,5 procent. Att männens ökning blir större beror på att det är fler män än kvinnor som har den högsta dagpenningen.

Effekten är också något större bland äldre än bland yngre. För individer i åldern 45-64 år beräknas inkomsten öka med 3,2 procent jämfört med 2,4 procent för de som är 20-44 år.

Störst effekt bland de med låga inkomster

En höjd arbetslöshetsersättning påverkar inte enbart den ekonomiska standarden för de arbetslösa utan också för de övriga som ingår i deras hushåll, såsom eventuella barn och make/maka. Totalt är det cirka 680 000 personer, eller drygt sju procent av befolkningen, som direkt eller indirekt påverkas och för dem ökar den ekonomiska standarden med 1,4 procent.

Effekten av höjningen är störst bland de med relativt låga inkomster för att därefter minska med stigande inkomst. Om vi delar in hela befolkningen i tio lika stora grupper efter stigande inkomst, så kallade deciler, ser vi det här mönstret tydligt. Bland de som berörs av höjningen stiger den ekonomiska standarden i hushållet med drygt två procent i de två lägsta decilerna medan den endast stiger med knappt en halv procent bland de i den högsta decilen. Majoriteten av de som berörs finns i de fyra lägsta decilerna.

Genomsnittlig procentuell förändring av ekonomisk standard för individer i berörda hushåll, efter deciler, år 2016

Diagram: Genomsnittlig procentuell förändring av ekonomisk standard för individer i berörda hushåll samt antal berörda individer, efter deciler, år 2016

Förslagets två delar påverkar olika grupper

Höjningen av arbetslöshetsersättningen består av två delar, dels en höjning av taket eller den högsta dagpenningen, men även en höjning av grundbeloppet. Totalt beräknas de offentliga utgifterna stiga med 1,8 miljarder genom förändringen. Av detta står höjningen av taket för den allra största delen, 1,7 miljarder, medan höjningen av grundbeloppet endast står för 100 miljoner.

Totalt är det runt 244 000 personer som påverkas av höjningen av taket och för dem beräknas inkomsten öka med i genomsnitt 3,0 procent. Det är färre, runt 75 000, som påverkas av det höjda grundbeloppet. För dem ökar inkomsten med 1,0 procent. Personer kan ha flera arbetslöshetsperioder under ett år och kan därmed påverkas av både höjning av taket och grundbeloppet.

Det är framför allt yngre och personer i de lägsta inkomstskikten som berörs av höjningen av grundbeloppet, medan effekten av höjningen av taket är mer jämnt fördelad över åldrar och inkomstskikt.

Bland de som får en höjd arbetslöshetsersättning är det en större andel kvinnor än män som påverkas av det höjda grundbeloppet. Detta gäller oavsett ålder, men skillnaden är störst bland de unga. Bland individer i åldern 20-24 år påverkas 62,9 procent av kvinnorna och 48,5 procent av männen av det höjda grundbeloppet. Det är endast i denna åldersgrupp som en större andel påverkas av det höjda grundbeloppet än av det höjda taket.

Andel berörda av höjt grundbelopp respektive höjt tak efter kön och ålder

Diagram: Andel berörda av höjt grundbelopp respektive höjt tak efter kön och ålder

Påverkan på de offentliga utgifterna

Genom den höjda ersättningen i arbetslöshetsförsäkringen beräknas statens utgifter för denna del öka med 2,5 miljarder år 2016, vilket är en ökning med knappt 10 procent. Man kan även uppbära sjukpenning under en arbetslöshetsperiod vilket innebär att också denna utgift kommer att öka, dock endast med 0,3 miljarder.
Då utgiften för arbetslöshetsförsäkringen och sjukpenningen ökar stiger skatteintäkterna. Den slutliga skatten beräknas stiga med 0,9 miljarder, där i princip hela skatteökningen är kommunal skatt. Inkomstökningen leder även till att de skattefria transfereringarna minskar något, - 114 miljoner. Framför allt är det ekonomiskt bistånd som minskar, -75 miljoner, men även bostadsbidraget och bostadstillägg till pensionärer minskar något.

Totalt sett beräknas utgifterna för de offentliga finanserna att öka med 1,8 miljarder.

Så har vi räknat

För att göra de här beräkningarna har vi använt mikrosimuleringsmodellen FASIT. Modellen kan beräkna förändringar i skatte-, avgifts- och transfereringssystemen för personer och hushåll. På det sättet är det möjligt att se både hur den enskildes ekonomi påverkas i olika grupper i samhället och hur stor effekt förändringen får på de offentliga finanserna.

I FASIT finns information om hushållens inkomster, transfereringar, avdrag, boendekostnader, pensioner, avgifter med mera. Genom att koppla samman informationen för personer och hushåll med regelverken för skatte- och transfereringssystemen är det möjligt att utvärdera effekten av tänkta regelförändringar.

För att göra det möjligt att simulera framtida regelförändringar skrivs modellen fram med den förväntade utvecklingen inom olika områden, till exempel sysselsättning och sjukpenning.

FASIT-modellen är en statisk mikrosimuleringsmodell vilket innebär att en förändring i ett transfereringssystem inte genererar några förändringar i hushållens beteende. En simulering visar alltså enbart den direkta effekten av en tänkt förändring och tar inte hänsyn till ett eventuellt förändrat beteende till följd av regelförändringen.

Etiketter