På scb.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Publicerad: 2016-10-06
Nr 2016:56

Författare

Lotta Larsson

arbetar med utbild­ningsstatistik på SCB.

010-479 63 14

lotta.larsson@scb.se

Fakta

I kunskapsområdena läsning och räkning har personerna delats in i sex kunskapsnivåer från nivå 0 till nivå 5. De personer som ligger på nivå 0–1 bedöms ha otillräckliga färdigheter, vilket innebär att de endast klarar enkla läs- och räkneuppgifter och därmed ofta har problem att klara kraven i samhället och arbetslivet. Personer som ligger på nivå 3–5 har goda/höga färdigheter.

I artikeln delas befolkningen in efter om de förvärvsarbetade och/eller studerade 2014. Med förvärvsarbetande avses personer som förvärvsarbetade november månad 2014. Med studerande avses personer som registrerats som studerande inom formell utbildning hösten 2014. Studier kan exempelvis bedrivas inom gymnasium, högskola/universitet, folkhögskola och komvux.

Personer med svaga färdigheter arbetar i mindre utsträckning

Var sjätte svensk hade 2012 otillräckliga kunskaper i att läsa och/eller räkna. Av dem förvärvsarbetade 60 procent år 2014, jämfört med 85 procent av dem med goda färdigheter.

Folksamling

Sverige är ett av 24 länder som 2011–2012 deltog i PIAAC, en inter­nationell under­­sökning som bedömer hur befolkningen i åldrarna 16–65 år klarar att läsa, räkna och lösa problem med hjälp av dator och internet.

Sveriges befolkning hamnar bland de främsta när det gäller genom­snittliga grund­läggande färdigheter i läsning och räkning. Samtidigt hör Sverige till de länder som har störst skillnader mellan låg- och hög­presterande personer. I befolkningen 16–65 år har hälften goda eller höga färdigheter i både läsning och räkning medan var sjätte person har otillräckliga färdigheter i minst ett av dessa områden. Var tionde person har problem inom både läsning och räkning.

Det är ungefär samma andel kvinnor som män som har svaga färdigheter inom minst ett av områdena. Däremot är skillnaderna stora mellan utrikes och inrikes födda. Nära hälften av de utrikes födda har problem jämfört med en av tio av de inrikes födda. Utrikes födda är en heterogen grupp av männi­skor från många olika länder med varierande utbild­nings­nivå och som invandrat till Sverige under olika tidsperioder. Det finns därför stora skillnader i färdigheter inom gruppen utrikes födda. Utrikes födda som hade vistats i Sverige kortare tid än fem år hade i flera fall problem med svenska språket vilket påverkade bedömningen av färdigheter.

Det finns ett tydligt samband mellan formell utbildning och färdigheter. Majoriteten av dem med en utbildning som är kortare än 2 års gymnasium har otillräckliga eller låga färdigheter medan den över­vägande delen av dem med efter­gymnasial utbildning på minst 2 år har goda eller höga färdigheter.

I denna artikel beskrivs hur situationen såg ut 2014 för dem som deltog i under­sökningen ett par år tidigare. Vilka skillnader fanns vad gäller att förvärvs­arbeta och delta i studier mellan dem med goda/höga färdigheter och dem med otillräckliga färdigheter?

Andelen som förvärvsarbetade 2014 var betydligt högre bland de personer som hade goda eller höga färdigheter. Ungefär 85 procent av dem förvärvs­arbetade jämfört med 60 procent av dem med svaga färdigheter. Andelen som studerade var knappt 15 procent i båda grupperna. Vissa både förvärvs­arbetade och studerade. Av dem med svaga färdigheter var det tre av tio som varken förvärvs­arbetade eller studerade 2014, jämfört med en av tio bland dem med goda eller höga färdigheter.

I gruppen med otillräckliga färdigheter hade 55 procent kortare utbildning än 2-årig gymnasial. Av dem förvärvs­arbetade 48 procent, medan 38 procent varken förvärvs­arbetade eller studerade. Bland dem med svaga färdigheter och längre utbildning var andelarna 71 respektive 23 procent.

I gruppen med goda färdigheter hade 11 procent den kortare utbildningen och bland dem förvärvs­arbetade 65 procent, medan 34 procent varken förvärvs­arbetade eller studerade. Bland dem med goda färdigheter och längre utbildning var dessa andelar 87 respektive 7 procent. En inter­nationell PIAAC-rapport från OECD har visat att det finns ett samband mellan färdigheter och deltagande i arbetskraften även när hänsyn tas till skillnader i utbild­nings­nivå och ålder.

Lägre andel som arbetar bland personer med otillräckliga färdigheter

Personer 19–64 år efter nivå på färdigheter i att läsa och räkna 2011/12 och förvärvsarbete/studier 2014. Procent

Bland personer med goda eller höga färdigheter i att läsa och räkna är andelen förvärvsarbetande betydligt högre än bland dem som har otillräckliga färdigheter.

Fyra av tio unga med otillräckliga färdigheter studerar

Personer 19–64 år med otillräckliga färdigheter i att läsa och/eller räkna 2011/12 efter förvärvs­arbete/studier och ålder 2014. Procent

I åldersgruppen 55–64 år med otillräckliga kunskaper förvärvsarbetar 55 procent och 45 procent varken förvärvsarbetar eller studerar. I åldrarna 19–24 år förvärvsarbetar drygt 35 procent medan drygt 20 procent varken förvärvsarbetar eller studerar.

I gruppen med otillräckliga färdigheter arbetar lågutbildade i minst utsträckning

Personer 19–64 år med otillräckliga färdigheter i att läsa och/eller räkna 2011/12 efter förvärvsarbete/studier, födelseland och utbildningsnivå 2014. Procent

Både bland inrikes födda och utrikes födda förvärvsarbetar cirka 60 procent av dem som har otillräckliga kunskaper och cirka 30 procent varken förvärvsarbetar eller studerar.

Ett sätt att öka sin kompetens och få större möjligheter på arbets­marknaden är att delta i studier. I gruppen med svaga färdigheter hade tre av tio studerat någon gång mellan 2011 och 2014, vilket var samma andel som för dem med goda eller höga färdigheter. Studier inom gymnasium, komvux, folk­högskola eller kompletterande utbildning var vanligast bland dem med otillräckliga färdigheter, 22 procent hade studerat inom dessa utbildnings­former. Motsvarande andel för dem med goda eller höga färdigheter var 10 procent. Studier inom hög­skola/universitet eller yrkeshögskola var vanligast bland dem med goda eller höga färdigheter. Andelen som studerat inom dessa utbild­nings­former någon gång mellan 2011 och 2014 var 22 procent, medan motsvarande andel för dem med svaga färdigheter var 4 procent.

Tre av tio med otillräckliga färdigheter och en av tio bland dem med goda eller höga färdigheter varken förvärvs­arbetade eller studerade 2014. Varifrån får då dessa personer sin huvud­sakliga inkomst? Bland de som har otillräckliga färdigheter och varken arbetade eller studerade 2014 fick nästan 40 procent sin huvudsakliga inkomst från förtids­pension. Det kan jämföras med drygt 10 procent av dem med goda eller höga färdigheter som varken arbetade eller studerade.

Förutom förtidspension så är även ekonomiskt bistånd och någon form av arbets­marknads­politisk åtgärd vanligt bland personer med svaga färdigheter som varken arbetar eller studerar. Många av dem med goda eller höga färdigheter som hade klassats som varken förvärvs­arbetande eller studerande 2014 hade trots det sin huvud­sakliga inkomst från förvärvs­arbete. Dessa personer hade förmodligen en svagare anknytning till arbets­marknaden.

Etiketter