På scb.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Publicerad: 2017-06-09
Nr 2017:41

Författare

Karin Wegfors

arbetar med Registret över totalbefolkningen på SCB.

010-479 64 98

karin.wegfors@scb.se

Anna Engström

arbetar med register­produktion på SCB.

010-479 67 48

anna.engstrom@scb.se

Fakta samordningsnummer

Samordningsnummer är en identitetsbeteckning för de som inte är eller har varit folkbokförda. Det används främst för registrering i skatteregistret, passregistret, belastningsregistret och i olika socialförsäkringsregister. Samordningsnummer har en liknande uppbyggnad som person­nummer men med skillnaden att siffrorna för födelsedag ökas med 60. Antalet personer som tilldelas ett samordningsnummer har stadigt ökat och den senaste perioden har 45 000–55 000 personer tilldelats ett samordningsnummer årligen.

Personnumret fyller 70 år

Alla som är folkbokförda i Sverige har ett unikt personnummer. Det används i många olika sammanhang. I år har det gått 70 år sedan personnumret infördes.

Bild på en tårta

Sverige införde personnumret 1947 och det har sedan dess fått stor betydelse i samhället. Personnummer finns i flera andra länder, men Sverige är unikt då det har fått en bredare användning och en allmän acceptans i samhället.

Personnumret är en identitetsbeteckning som på ett entydigt sätt identifierar en individ. När det infördes bestod det av nio siffror; sex siffror för födelsetid (ÅÅMMDD) plus ett tresiffrigt födelsenummer. År 1967 infördes en tionde siffra, en kontrollsiffra, och det var då numret gavs den lagfästa beteckningen personnummer. Kontrollsiffran räknas ut med ledning av födelsetiden och födelsenumret. Med hjälp av kontrollsiffran kan man upptäcka om siffrorna i födelsetid eller födelsenummer angetts fel.

Tabell över hur kontrollsiffran beräknas

Alla personer som folkbokförs i Sverige tilldelas ett personnummer. Skatteverket är den myndighet som fastställer personnummer i Sverige. Ett nyfött barn får sitt personnummer vid registrering i folkbokföringsregistret medan en person som invandrar till Sverige tilldelas ett personnummer då invandringen registreras. Den som en gång fått ett personnummer behåller i normala fall samma nummer livet ut.

De uppgifter som kan utläsas ur ett personnummer är födelseår, födelsemånad, födelsedag och kön. Könet framgår av näst sista siffran i personnumret, udda siffra för män och jämn för kvinnor. I personnummer tilldelade före 1990 kan också födelselän utläsas då varje län använde sig av en särskild nummerserie vid tilldelning av personnummer. Från och med 1990 tilldelas födelsenumren slumpvis ur en serie som är gemensam för hela landet. Mellan födelsetiden och födelsenumret finns ett bindestreck (-), som byts ut mot ett plustecken (+) det år personen fyller 100 år.

Detta för att tydliggöra personens ålder. I normalfallet lagras däremot personnumret med tolv siffror där de två inledande siffrorna anger under vilket århundrade en person är född. För varje födelsetid finns 999 födelsenummer att tillgå och varje dag föds cirka 300 barn i Sverige. Trots detta finns ett tiotal födelsetider där det saknas lediga födelsenummer. Datumen där numren tagit slut är 1 januari, 1 juli, och dagar direkt efter dessa datum, under 1950- och 1960-talet. Orsaken är att många som invandrat kommer från länder med mindre noggrann folkbokföring än Sverige och där 1 januari och 1 juli ofta anges som födelsedatum. Från 2009 är det möjligt att, när födelsenummer saknas för en viss födelsetid, istället ange en närliggande dag i samma månad. Även den faktiska födelsetiden registreras i folkbokföringen. Problemet har ökat kraftigt de senaste åren och fler än 11 000 personer har ett personnummer som inte stämmer med den faktiska födelsetiden. För ett år sedan var det cirka 2 500.

Personnumret har en vidsträckt användning eftersom det tillgodoser myndigheters och andras behov av ett entydigt, lättillgängligt och lätthanterligt hjälpmedel för att identifiera en person. Personnumret används inom folkbokföringen och inom andra samhällsfunktioner som till exempel vid beskattning, inom sjukvården, inom utbildningsväsendet och vid registrering i pass- och körkortsregister. Dessutom används personnumret i stor utsträckning även utanför den offentliga sektorn till exempel i företags kundregister.

Eftersom personnummer används som gemensam identitetsbeteckning i samhället skapas möjlighet till statistikframställning och registerforskning, där uppgifter från olika register och datamaterial kan kombineras för att besvara komplexa frågeställningar. Med hjälp av personnumret kan till exempel en forskare samla in relevanta data för sitt forskningsområde.

En personnummerändring sker om personnumret är felaktigt. Skatteverket beslutar om ett personnummer ska ändras och aviserar detta till vissa andra personregister i samhället. Åren 2007–2011 registrerades cirka 500 personnummerändringar per år. Därefter har antalet ökat och 2016 registrerades 1 400 ändringar. Registrering av felaktig födelsetid i samband med invandring är en vanlig orsak till att personnummer behöver ändras. Om en person fått ändrat personnummer innebär det att denne kan finnas i register med antingen sitt nya eller sitt gamla personnummer.

Återanvända personnummer är personnummer som har tillhört fler än en individ. Den vanligaste typen av återanvändning är att en invandrad person tilldelas en avliden persons personnummer eller ett personnummer som en person haft tidigare men som ändrats.

Vid återanvändning är personnumret inte unikt för en individ och uppgifter kopplade till personnumret kan avse olika personer.Cirka 23 000 personnummer bedöms vara återanvända 2016. Antalet nytillkomna återanvända personnummer har minskat betydligt. Från runt 1 000 per år 2009–2012 har de senaste åren cirka 100 tillkommit per år.

Etiketter