På scb.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Publicerad: 2017-06-13
Nr 2017:44

Författare

Susanne Gullberg Brännström

arbetar med ekonomisk statistik på SCB.

010-479 66 61

susanne.gullbergbrannstrom@scb.se

Fredrik W. Andersson

arbetar med ekonomisk statistik på SCB.

010-479 62 61

fredrik.andersson@scb.se

Fakta

För att kunna besvara frågan plockar vi ut alla som var 16 år 2010, (födda 1994), samtidigt som deras föräldrars sysselsättningsstatus noteras. Sedan gör vi en uppföljning av ungdomarna året de fyller 20 år, det vill säga år 2014. Uppföljningen sker genom att studerar ungdomarnas status på arbetsmarknaden, det vill säga om de är ekonomisk inaktiva eller inte. För att studera eventuella samband mellan föräldrarnas sysselsättningsstatus och barnens inaktivitet tittar vi bara på barn som växte upp tillsammans med båda sina föräldrar. Denna selektion görs för att få en enhetlig undersökningsgrupp och i slutänden för att renodla effekterna från föräldrarnas arbetslöshet. Gruppen som vi studerar består då av 68 500 ungdomar, varav 49 procent kvinnor.

Med utländsk bakgrund menar vi personer som är födda utomlands samt födda i Sverige med två utrikesfödda föräldrar.

Så definierar vi unga i ekonomisk inaktivitet

Unga personer som är ekonomiskt inaktiva kallas även för unga som varken arbetar eller studerar (UVAS). Vi får vi fram statistiken över denna grupp genom registerstudier. För att ingå i gruppen får ungdomarna inte ha haft någon studerandeinkomst eller deltagit i studier under det aktuella året och inte heller ha varit registrerade på grund- eller forskarutbildning vid högskola eller universitet. Summan av eventuell inkomst från arbetsgivare och aktiv näringsverksamhet (exklusive underskott) plus inkomst från grundläggande militärutbildning får inte överstiga ett basbelopp.

I gruppen ingår inte ungdomar som har arbetspendlat till Norge eller Danmark. Personer som har deltagit i svenska för invandrare (sfi) 60 timmar eller mer under det aktuella året ingår inte heller.

Risk för att arbetslöshet går i arv

Ungdomar med arbetslösa föräldrar löper nästan 70 procent högre risk än andra att hamna utanför både arbetsmarknad och studier. Allra högst är risken i de tre storstadslänen, det vill säga Stockholm, Västra Götaland och Skåne.

En vuxen håller ett barn i handen.

Det sociala arvet är viktigt och ibland styr det oss utan att vi vet om det. Inom arbetsmarknadsområdet visar bland annat brittisk forskning att barn som växer upp med arbetslösa föräldrar själva tenderar att hamna utanför arbetsmarknaden.

Genom att använda den Registerbaserade arbetsmarknadsstatistiken (RAMS) kan vi undersöka om detta förhållande även stämmer i Sverige. Är det större sannolikhet att personer blir ekonomiskt inaktiva, det vill säga varken arbetar eller studerar, om deras föräldrar inte var förvärvsarbetande än om föräldrarna var förvärvsarbetande? För att försöka svara på frågan följer vi ungdomar som var 16 år 2010 fram till året då de fyller 20, det vill säga 2014.

14 procent av 20-åringarna arbetade inte

Ett bra mått för att utvärdera aktuell status på arbetsmarknaden är förvärvsintensiteten. Den speglar hur stor andel av en specifik grupp av befolkningen som är förvärvsarbetade vid en viss tidpunkt.
Totalt fanns det i Sverige drygt 119 000 16-åringar 2010. De flesta av dem gick sista året på högstadiet. Eftersom vi i det här fallet bara är intresserade av de ungdomar vars föräldrar lever och bor i Sverige reduceras gruppen till drygt 112 500 personer. Fyra år senare, 2014, var 56 procent förvärvsarbetande enligt RAMS. Dessutom hade 30 procent fått lön utbetald från en arbetsgivare, men inte arbetat så pass mycket att de blivit klassade som förvärvsarbetande. 14 procent hade inte jobbat alls. En naturlig förklaring till detta var studier. Mer än varannan som inte var förvärvsarbetande studerade, medan det gällde endast för var femte som förvärvsarbetade.

Om man tittar på föräldrarna till den här gruppen ungdomar så är variationen i föräldrarnas sysselsättningsstatus stor. År 2010 var det bland 16-åringarnas mammor 12,3 procent som inte förvärvsarbetade. Motsvarande siffra för papporna var 9,7 procent. Bland ungdomarna var det totalt 4,1 procent som inte hade någon förälder som var sysselsatt.

Procent av 20-åringarna som var sysselsatta eller inte samt studerade år 2014

Andelen
förvärvsarbetande

Studerar inteStuderar
56 % ja76 %24 %
30 % delvis35 %65 %
14 % inte alls38 %62 %

Källa: SCB, egna beräkningar

Föräldrarna utbildningsnivå påverkar

Att inte vara förvärvsarbetande är dock inte detsamma som att vara ekonomisk inaktiv. Då krävs det även att man inte heller har studerat under samma tidsperiod. År 2014 handlade det om drygt 14 000 av 20-åringarna.

Ungdomar med föräldrar med utländsk bakgrund eller låg utbildningsnivå är överrepresenterade bland de ekonomiskt inaktiva. Andelen 20-åringar som var ekonomiskt inaktiva var som högst bland de med en mamma med högst förgymnasial utbildning. Av tabellen framgår det även att förvärvsintensiteten var som lägst bland kvinnor med förgymnasial utbildningsnivå. Lite fler än varannan av dem var förvärvsarbetande. I gruppen män med förgymnasial utbildningsnivå var nästan fyra av fem förvärvsarbetande.

Procent av 20-åringar 2014 som var ekonomiskt inaktiva samt föräldrarnas utbildningsnivå och förvärvsintensitet 2010

FörälderMor Far
Utbildningsnivå
bland föräldrar
Förgymn.Gymnasial Eftergymn. Förgymn.Gymnasial Eftergymn.
Förvärvsintensitet
bland föräldrar
57,9 88,7 93,2 80,1 91,6 92,6
Ekonomisk inaktivitet
bland 20-åringarna
11,0 7,9 6,09,2 7,8 5,9

Källa: SCB, egna beräkningar

Kraftigt ökad risk utan gymnasiebehörighet

För att ta reda på hur föräldrarnas arbetslöshet påverkar ungdomarnas ekonomiska inaktivitet använder vi en modell där vi tar hänsyn till exempelvis överrepresentationen av föräldrar med utländsk bakgrund och låg utbildningsnivå. För att skapa en enhetlig undersökningsgrupp inkluderas endast ungdomar som växer upp i samma hushåll som båda föräldrarna.

När vi utvärderar resultatet finner vi att ungdomar som hade båda föräldrarna utan sysselsättning 2010 löpte 69 procent större risk att vara ekonomiskt inaktiva fyra år senare jämfört med de ungdomar vars båda föräldrar var förvärvsarbetande 2010. Bland ungdomar som endast hade en förälder som var arbetslös 2010 var risken mindre. Om pappan var arbetslös var risken 23 procent högre jämfört med de som inte hade någon förälder som var arbetslös. Motsvarande tal för ungdomarna med en arbetslös mamma var 38 procent.

En tungt vägande faktor för att hamna i ekonomisk inaktivitet är om en person inte får gymnasiebehörighet när hon eller han går ut högstadiet. Utan gymnasiebehörighet ökar sannolikheten för att bli ekonomiskt inaktiv med över 118 procent jämfört med de individer som har behörighet. Högsta andel återfanns i familjer där varken mamman eller pappan arbetade, hela 40 procent av dessa ungdomar fick inte gymnasiebehörighet. Motsvarande tal för familjer där bara pappan eller mamman var arbetslösa var 16 respektive 13 procent.

Noterbart är att de ungdomar som bor i de tre storstadslänen (Stockholm, Västra Götaland och Skåne) löpte en 8-procentig högre risk att senare vara ekonomiskt inaktiva än ungdomar i övriga landet.

Dessa preliminära resultat visar alltså att ekonomisk inaktivitet verkar gå i arv på den svenska arbetsmarknaden, precis som på den brittiska. Totalt sett hamnade nästan var åttonde 16-åring som växte upp i en storstadskommun med två arbetslösa föräldrar senare i ekonomisk inaktivitet. För unga män var risken 12 procent högre än för unga kvinnor.

Etiketter