På scb.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Publicerad: 2017-02-02
Nr 2017:2

Författare

Jenny Lunneborg

arbetar med nationalräkenskaper på SCB.

010-479 44 42

jenny.lunneborg@scb.se

Fakta

  • I december 2016 offentliggjordes årsstatistik för 2014 samt preliminära uppgifter för 2015. Beräkningarna avseende 2015 baserades på den statistik som fanns tillgänglig vid denna tidpunkt. Skattningen av preliminäråret är därmed förenad med en större osäkerhet och revideras ett år senare när slutlig regional statistik och årstatistik från nationalräkenskaperna finns tillgängligt.
  • BRP beräknas på kommunnivå. År 2015 fanns det 290 kommuner i Sverige. Artikeln fokuserar på utvecklingen av BRP på länsnivå.
  • Utöver BRP publicerar regionalräkenskaperna också årliga regionala uppgifter om sysselsättning, lönesummor, fasta bruttoinvesteringar och hushållens disponibla inkomster.
  • Förädlingsvärdet tas fram genom att värdet av alla färdiga varor och tjänster summeras. Sedan drar man ifrån värdet av de varor och tjänster som man använt för att ta fram slutprodukterna, men som någon annan har producerat. Det gör man för att undvika att de räknas dubbelt.
  • Fasta priser betyder att hänsyn tagits till förändringar i penningvärdet.
  • Löpande priser betyder att hänsyn inte tagits till förändringar av penningvärdet
  • Förändringar av penningvärdet kan vara inflation – då penningvärdet ökar och priserna går upp – eller deflation – då penningvärdet minskar och priserna går ned.
  • Baspris är det prisbegrepp som används för att värdera produktion och förädlingsvärde i Nationalräkenskaperna. Baspriset är det pris, som producenten får behålla i egen ficka, för en producerad enhet av en vara eller tjänst.
  • Ingen regional prisstatistik finns att tillgå vilket betyder att vid fastprisberäkning av regionala förädlingsvärden används nationella prisindex. Beräkningarna vilar därför på ett underliggande antagande om att prisutvecklingen för en viss bransch är densamma över hela landet. För ett givet år är skillnaderna i volymförändringstal mellan olika län därför en direkt avspegling av att länen har olika branschstruktur.

Stark regional tillväxt 2015

Den regionala tillväxten var stark 2015 och bruttoregionprodukten (BRP) ökade i nästan samtliga län. Högst tillväxt redovisade Västra Götalands län, följt av Kronoberg, Västmanland, Stockholm och Värmlands län som alla uppvisade en snabbare ökningstakt än BNP. Utvecklingen i Norrbottens län var svag och BRP minskade för femte året i följd. Det visar preliminär statistik från regionalräkenskaperna.

Kvinna som arbetar på lager

Regionalräkenskaper är den regionala motsvarigheten till ett lands nationalräkenskaper, det vill säga nationalräkenskaper med regional indelning. BRP mäter den regionala ekonomins produktion, det vill säga summan av förädlingsvärdet för alla varor och tjänster som produceras inom exempelvis en kommun eller ett län. Summan av regionernas BRP är lika med rikets BNP.

BRP är störst i storstadslänen

År 2015 uppgick BRP i Stockholms län till 1 343 miljarder kronor i löpande priser. Det var nästan en tredjedel av Sveriges BNP som uppgick till 4 181 miljarder kronor och en klart högre andel än för övriga län. De tre storstadslänen har högst BRP i landet vilket framförallt förklaras av att de har högst befolkning där många deltar i produktionen. Mer än en fjärdedel av landets sysselsatta arbetar i Stockholms län, och i Västra Götaland och Skåne län är motsvarande andel 17 respektive 12 procent. Det är klart högre än övriga län.

Regionala andelar av Sveriges BNP 2015

Stark BRP-tillväxt 2015

Sveriges ekonomi växte starkt under 2015 då BNP ökade med 4,1 procent. Den inhemska efterfrågan var det främsta dragloket vilket fortsatte att främja tillväxten i tjänsteintensiva regioner, men under året kom även industrin igång och produktionen ökade. Det gynnade nästan samtliga regioner i landet och fick länens BRP att utvecklas i snabb takt.

Preliminära räkenskaper för 2015 visar att BRP i fasta priser ökade jämfört med året innan i nästan samtliga län. Snabbast tillväxt hade Västra Götalands län där BRP ökade med 5,8 procent vilket var klart snabbare än ökningen i BNP. Även i Kronobergs, Västmanlands, Stockholms och Värmlands län ökade BRP i snabbare takt än Sveriges BNP.

Norrbottens län hade negativ tillväxt jämfört med året innan och BRP backade med 0,3 procent. Utvecklingen i länet har varit svag de senaste åren. År 2009 minskade produktionen kraftigt för att året därpå öka i en enastående takt. Från 2011 till 2015 har dock länets ekonomi krympt varje år vilket Norrbotten är ensamt om av samtliga län i landet.

Bruttoregionprodukt (BRP) per län

Löpande priser, miljoner kronor och procent (fasta priser)

Län BRP 2015Förändring i
procent
2014/2015
01Stockholms län1 342 6915,0
03Uppsala län137 6452,5
04Södermanlands län87 3502,9
05Östergötlands län166 3293,3
06Jönköpings län126 8983,0
07Kronobergs län74 4365,5
08Kalmar län76 7261,7
09Gotlands län18 6913,8
10Blekinge län52 0752,7
12Skåne län468 8283,4
13Hallands län102 8522,6
14Västra Götalands län714 9265,8
17Värmlands län91 0994,6
18Örebro län104 9302,6
19Västmanlands län94 3665,4
20Dalarnas län97 1421,8
21Gävleborgs län93 7551,2
22Västernorrlands län91 3452,9
23Jämtlands län43 3081,5
24Västerbottens län93 8233,8
25Norrbottens län101 045-0,3
99Extra-region*843..
SESverige4 181 1034,1

* Delar av det ekonomiska territoriet vilka inte direkt kan knytas till en region, till exempel ambassader och konsulat.

Utvecklingen i Norrbotten beror till stor del på den svaga utvecklingen för industrin de senaste åren. Nästan två femtedelar av produktionen (förädlingsvärde till baspris) i länet kommer från de varuproducerande branscherna vilket är högre än i riket som helhet där något mer än en fjärdedel är varuproduktion.

Drivkraften bakom ökningen i BNP har under senare år främst kommit från den inhemska marknaden och det har framförallt gagnat regioner med större andel tjänsteproduktion. 2015 vände dock produktionen av varor upp vilket bidrog till att höja tillväxten även i län med högre andel varuproduktion. I såväl Västra Götaland, som i Kronoberg, Värmland och Västmanlands län ökade varuproduktionen i en snabbare takt än i riket. I Norrbottens län var dock utvecklingen negativ och skillnaden i tillväxt förklaras av att länens branschstruktur ser olika ut.

Bruttoregionprodukt (BRP)

Fasta priser, Index 2000=100

Byggproduktionen ökade i alla län

Sett till riket som helhet ökade näringslivets produktion (förädlingsvärdet i fasta priser) med 4,6 procent år 2015 och flera branscher visade en positiv utveckling. Produktionen av varor ökade med 5,2 procent vilket var den snabbaste ökningstakten sedan 2010 då svensk ekonomi återhämtade sig efter finanskrisen. Tjänsteproduktionen fortsatte att växa och ökade med 4,4 procent.

Byggbranschen gick mycket starkt under året och produktionen steg i samtliga län. Störst ökning uppvisade Gotlands, Hallands och Kalmar län, där byggproduktionen steg med mellan 13 och 17 procent i respektive region.

Tillverkningsindustrin visade också på en positiv utveckling under 2015 och i 18 av Sveriges 21 län noterades uppgångar. I Gotlands, Värmlands och Västerbottens län var ökningen mätt i fasta priser drygt 14 procent jämfört med 2014. I Västra Götalands län var ökningen drygt 9 procent. Tillverkningsindustrin är betydelsefull för länet då industrin står för runt 30 procent av produktionen i näringslivet. Det är en betydligt högre andel än i de två andra storstadslänen, Stockholm (13 procent) respektive Skåne (16 procent). Produktionen inom tillverkningsindustrin minskade i Södermanlands, Skåne och Jämtlands län.

Tjänsteproduktionen inom näringslivet ökade i samtliga län, med undantag för Gotlands och Gävleborgs län. I båda länen var det främst fastighetsbranschen samt företagstjänster som dämpade utvecklingen.

Informations- och kommunikationsverksamhet utvecklades starkt 2015 och produktionen för riket totalt steg med nästan 8 procent. Sett i ett regionalt perspektiv ökade också produktionen starkt i många län. Det var endast i Blekinge och Värmlands län som produktionen mätt i fasta priser minskade jämfört med året innan.

Både inom de varuproducerande som de tjänsteproducerande branscherna var dock uppgången bred, där många branscher bidrog till att stärka den regionala tillväxten.

BRP per capita högst i Stockholms län

BRP mäter hur stor produktionen är inom en region. Det är med andra ord inte ett mått på regional välfärd och jämförelser mellan regioner brukar istället utgå från BRP per capita-måttet. År 2015 uppgick BNP per capita till 427 000 kronor i löpande priser. Stockholms län och Västra Götalands län var de enda länen som låg över riksgenomsnittet. Trots en dämpad regional tillväxt i Norrbottens län under de senaste åren hamnar regionen högt upp i listan när länen ska rangordnas efter storleken på BRP per capita. Det förklaras av att befolkningen i länet minskat över tid samtidigt som utvecklingen i BRP varit positiv sett över en längre period. 2015 uppgick medelbefolkningen i länet till nästan 250 000 personer, vilket var 7000 färre än år 2000.

BRP per capita-måttet påverkas av arbetspendling över regionsgränser vilket bland annat syns i Södermanlands län (04) som årligen hamnar lågt i jämförelse med andra län. Många personer pendlar ut från länet och bidrar därmed inte till produktionen i Södermanlands län utan istället till den region där arbetsstället ligger. Befolkningsmässigt räknas utpendlarna däremot till den region där de är folkbokförda och utpendlingen påverkar därmed BRP per capita nedåt. Det innebär följaktligen att regioner med betydande inpendling, som till exempel Stockholms län (01), får höga värden. Slår man istället ut BRP per sysselsatt rangordnas Södermanlands län högre upp på listan.

BRP per capita och BRP per sysselsatt 2015

Löpande priser, tusental kronor

Etiketter