På scb.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Publicerad: 2012-11-01
Nr 2012:109

Thomas Bjurenvall

är redaktör för tidskriften SCB‑Indikatorer.

010-479 45 74

fornamn.efternamn@scb.se

Stark tjänsteexport senaste åren

Sedan mitten på det förra decenniet har tjänste­exporten växt snabbare än varu­exporten och har under 2012 lämnat ett positivt bidrag till BNP:s till­växt. I denna artikel presenteras tjänste­exportens utveckling sedan 1993 samt dess innehåll under andra kvartalet i år. Man kan konstatera att en stor del av tjänste­exporten är nära kopplad till varu­handel, men att den mer renodlade tjänste­handeln är på frammarsch.

Fem kontorsanställda samtalar över en dator och dricker kaffe

Stora handelsöverskott under lång tid

Som det ofta framhålls så är Sverige en öppen ekonomi med en stor utrikes­handel och handeln med omvärlden har en stor betydelse för vårt välstånd. Sedan mitten på 1980-talet har Sverige haft ett positivt handels­netto vilket enkelt uttryckt betyder att vi exporterar mer än vi importerar. När Riks­banken i slutet av 1992 övergav den fasta växel­kursen och kronan sjönk kraftigt i värde stärktes vår konkurrens­kraft och exporten fick en rejäl skjuts. Handels­över­skottet växte då ytterligare och har sedan dess legat på en inter­nationellt sett mycket hög nivå. I för­hållande till BNP har Sverige ett större över­skott från utrikes­handeln än i klassiska export­länder som Kina, Hongkong och Sydkorea.

Tjänsteexporten växer

Försäljning över nationsgränser har traditionellt sett bestått av varu­handel och den svenska exporten består fortfarande till cirka 70 pro­cent av fysiska varor. Sedan mitten på 00‑talet har dock tjänste­exporten utvecklats starkare än varu­exporten och blivit allt viktigare för ekonomin. Sedan början på 2000‑talet har tjänste­exporten också ökat betydligt snabbare än tjänste­importen och tjänste­handels­nettot har därmed lämnat ett starkt positivt bidrag till BNP‑tillväxten. Efter att tidigare ha visat under­skott visar utrikes­handeln med tjänster sedan 2003 ett överskott.

Exportens utveckling

Volymindex 1993=100

Linjediagram över exportens utveckling 1993-2012
Export av tjänster uppstår när en svensk enhet säljer tjänster till en utländsk enhet. En ekonomisk enhet definieras inte som svensk eller utländsk utifrån vem som äger den, utan på basis av var den har sin stadig­varande verksamhet. En enhet räknas som stadig­varande om den bedriver verksamhet på en plats i mer än ett år. Ett företag som verkat i Sverige i mer än ett år räknas allstå som svenskt, även om det är ett dotter­företag eller en filial till ett utländskt företag.

Alla inkomster av tjänsteförsäljning till utländska kunder betraktas som export av tjänster oavsett var tjänsten utförs. Det innebär att t.ex. royalties från utländska företag samt kommissioner och provisioner i samband med uppdrag för utländska kunder betraktas som tjänsteexport.

Tjänsteexportens innehåll

Andra kvartalet 2012

PostAndel
Resevaluta18 %
Handel16 %
Transport & magasinering14 %
Information och kommunikation14 %
Företagstjänster11 %
Uthyrning och leasing10 %
Huvudkontor och rådgivning10 %
Finansiella tjänster4 %
Övrigt4 %

Resevalutan störst

Den ovan beskrivna utrikeshandeln med tjänster består främst av transaktioner mellan företag. Den enskilt största posten i tjänste­exporten består dock av privat konsumtion, så kallad resevaluta. Med detta menas utländska med­borgares konsumtion i Sverige, exempelvis när utländska turister bor på svenska hotell och äter på svenska restauranger. Viktigt att komma ihåg är att resevaluta omfattar allt som utländska medborgare köper i Sverige, både varor och tjänster. Även e‑handel räknas som resevaluta, om en utländsk privatperson beställer en vara via internet från Sverige så räknas det som svensk tjänste­export, trots att det egentligen är en vara som säljs. Ett annat exempel på varuhandel som räknas som tjänste­handel är gräns­handel. När exempelvis norska medborgare kommer till Sverige och handlar livsmedel och alkohol så räknas det som tjänste­export till Norge.

Resevalutaexporten har på senare år växt starkt och är nu ungefär lika stor som importen. Orsaken till detta är delvis att den utländska turismen i Sverige ökat, men framförallt att den norska gräns­handeln stigit kraftigt.

Varuhandel genererar tjänstehandel

Den näst största posten i tjänste­exporten är handel, som under andra kvartalet i år till över 95 pro­cent bestod av så kallad merchanting (tre­parts­handel). Merchanting innebär att ett svenskt bolag bedriver handel utom­lands utan att varorna förs in i Sverige. Merchanting bedrivs tradi­tion­ellt av handels­hus, men består nu­förtiden främst av moder­bolags vidare­för­sälj­ning av varor som produ­cerats av ut­ländska dotter­bolag. Tekniskt sett köper moder­bolaget då varan av sitt ut­ländska dotter­bolag och säljer direkt den vidare till en ut­ländsk köpare. Varan passerar aldrig den svenska gränsen, men det gör däremot betal­ning­arna. Skill­naden mellan köp‑ och vidare­för­sälj­nings­priset, det vill säga margi­nalen, ses som en tjänst utförd av det svenska moder­bolaget och räknas därmed som svensk tjänste­export.

Nettoexport

Miljarder kronor, 2011 års prisnivå

Linjediagram över nettoexporten i kronor av varor respektive tjänster 1993-2012

Merchanting nära kopplat till varuhandeln

Merchanting har växt snabbt under det senaste decenniet vilket delvis förklaras av att produktion flyttats utomlands. När tillverk­ning flyttas till utländska dotter­bolag minskar den svenska varu­exporten, en del av detta kompen­seras dock med merchanting som istället lyfter tjänste­exporten. En annan förklaring till att merchanting ökat är ett ändrat beteende hos företagen. Tidigare var det vanligare att utländska dotter­bolag själva skötte försälj­ningen av sina producerade varor. Vinsten i det utländska dotter­bolaget fördes då över till moder­bolaget genom aktie­utdelning och kom därigenom till Sverige utan att det påverkade vår BNP (däremot på­verk­ades BNI).

Fram till 2008 ökade merchanting snabbare än den övrig tjänste­exporten, men i samband att varu­handeln i världen minskade under finans­krisen sjönk den tillbaka. Detta under­stryker merchantings nära koppling till varu­handeln. I den nya europeiska standarden för national­räken­skaper, som ska imple­men­teras 2014, klassas merchanting om från tjänste­handel till varu­handel.

Stor export inom sjöfarten

Även den tredje största posten i tjänste­exporten, transport‑ och magasin­erings­tjänster, är nära kopplad till varu­handeln. Dessa tjänster är ju en form av stöd­tjänster till handeln med varor, och om ingen varu­handel skulle ske skulle inget behov av dem finnas. Den del­bransch som står för den största exporten är sjö­farten, en bransch som är mycket internationell där redare från olika länder konkurrerar om transporter över hela världen. En stor del av den relativt stora svenska rederi­näringens transporter utförs därför åt utländska kunder.

Teknisk utveckling gynnar tjänstehandeln

Medan den ovan beskriva tjänstehandeln har en tydlig koppling till varu­handeln består övriga poster av mer renodlad tjänste­handel. Tack vare den snabba tekniska utvecklingen kan dessa tjänster numera ofta produceras i Sverige och enkelt levereras till kunder världen över. Enligt rapporter från OECD och den amerikanska statistik­byrån BEA har tjänste­handel som möjlig­gjorts med informations‑ och kommunika­tions­teknik (IKT) ökat snabbare än övrig tjänste­handel under 2000‑talet. Den tjänste­grupp som tjänat mest på utveck­lingen är finansiella tjänster. I Sverige är exporten av dessa dock fortfarande relativt liten.

Exporten av just IKT-tjänster är däremot stor och utgjorde under andra kvartalet i år cirka 14 pro­cent av tjänste­exporten. Den största del­branschen är data­konsult­tjänster som står för cirka två tredje­delar.

Betydande export av forskning och utveckling

Även inom övriga typer av konsulttjänster, som ingår i gruppen företags­tjänster, är exporten relativt stor. Den största del­posten är forsk­ning och utveck­ling (FoU) och därefter kommer teknik­konsult­tjänster. FoU‑exporten utförs till viss del av den akademiska världen men lejon­parten sker i närings­livet. Företagens FoU‑export består till stor del av koncern­intern försäljning där forsk­nings­enheter i Sverige finansieras av utländska bolag i samma koncern.

Uthyrning och leasing respektive huvudkontors och rådgivnings­tjänster står för ungefär en tiondel var av tjänste­exporten. Den först­nämnda består främst av ersättning för immateriella rättig­heter medan huvud­kontors‑ och råd­giv­nings­tjänster främst består av koncern­interna trans­aktioner där svenska bolag fakturerar sina utländska dotter­bolag för olika typer av råd­giv­nings­tjänster. I gruppen Övrigt dominerar rese­tjänsterna.

Etiketter