På scb.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Publicerad: 2016-07-06
Nr 2016:45

Författare

Jonas Allerup

010-479 48 71

jonas.allerup@scb.se

Fakta

De 16 miljökvalitetsmålen

-Begränsad klimatpåverkan
-Frisk luft
-Bara naturlig försurning
-Giftfri miljö
-Skyddande ozonskikt
-Säker strålmiljö
-Ingen övergödning
-Levande sjöar och vattendrag
-Grundvatten av god kvalitet
-Hav i balans samt levande kust och skärgård
-Myllrande våtmarker
-Levande skogar
-Ett rikt odlingslandskap
-Storslagen fjällmiljö
-God bebyggd miljö
-Ett rikt växt- och djurliv

http://www.miljomal.se/

Så går mätningen av soporna till

För att ta reda på vad som finns i våra soppåsar görs så kallade plockanalyser. Först samlar man in en viss mängd sopor från till exempel en kommun. Avfallet i varje soppåse sorteras ut och innehållet i påsen vägs utifrån olika förutbestämda avfallskategorier. Avfallskategorierna kan variera beroende på vad man vill mäta. Skor och kött är två exempel på avfallskategorier som det gjorts mätningar av.

Statistik i soppåsen – så mycket slänger vi i onödan

I Sverige slänger hushållen 4,2 miljoner ton hushållssopor på ett år. Det motsvarar ungefär 430 kilo per år och person. Cirka 30 procent av all mat som slängdes hade kunnat ätas upp istället för att bli avfall. Dessutom kastas cirka 60 procent av alla plastförpackningar i soptunnan. Hur väl stämmer detta med Sveriges ambition om att bli ett mer hållbart samhälle?

Riksdagen har beslutat att vi ska lösa våra miljöproblem nu och inte lämna över dem till kommande generationer. Sveriges miljömål är riktmärken för detta miljöarbete. Genom att undersöka och mäta vad som hamnar i hushållens soppåsar kan man följa hur väl vi når en del av miljömålen.

Naturvårdsverket har i uppgift att verka för att det av riksdagen uppsatta generationsmålet uppnås. Generationsmålet lyder:

"Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser."

För att följa upp generationsmålet finns 16 stycken miljökvalitetsmål och därtill finns ett antal etappmål.

SCB, som är en del av konsortiet Svenska MiljöEmissionsData (SMED) där också IVL Svenska Miljöinstitutet, Sverige lantbruksuniversitet (SLU) och Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI) ingår, tar på uppdrag av Naturvårdsverket fram statistik som bland annat används för att följa upp de olika etappmålen.

En viktig indikator på Sveriges miljöarbete och utveckling till ett mer hållbart samhälle är hur mycket avfall som uppkommer och hur detta avfall hanteras. För att förbättra Sveriges miljöarbete behöver vi klättra uppåt i avfallstrappan. Det innebär att avfallet ska hanteras på ett så hållbart sätt som möjligt. Helst av allt ska mängderna avfall minimeras. För att se potentialen till förbättring finns det alltså ett behov av att veta vad en vanlig soppåse kan innehålla. Vad slänger vi och hur mycket?

Avfallstrappa

EU och Sverige har beslutat att följa en generell avfallshierarki, eller avfallstrappa, för att öka resurseffektiviteten.

I våra soppåsar hamnar det förstås väldigt många olika saker. Mycket av det vi kastar är matavfall, cirka 70 kilo per år – cirka 20 kilo av detta hade kunnat ätas upp. Men kastar inte restauranger och matbutikerna mer än hushållen? Nej, så är det faktiskt inte. Av det ätbara matavfallet är det hushållen som slänger mest, följt av restauranger med 2 kilo per person och år, och handeln och storköken på vardera 1 kilo.

Det hamnar även en del matavfall i vasken. Det vanligaste som hälls ner är kaffe och te, följt av mejeriprodukter och andra drycker. Totalt uppgår det till 224 000 ton varje år vilket motsvarar 425 miljoner koppar kaffe och innehållet från 56 miljoner mjölkpaket. Etappmålet för matavfall är att minst 50 procent ska separeras ut och råvaruåtervinnas genom kompostering eller rötning. År 2014 var den andelen dock endast 38 procent.

Mycket av det som vi handlar i butiker är inpackat i en förpackning. Dessa består oftast av plast, metall, glas, papper eller kartong. I Sverige finns det ett producentansvar vilket innebär att den som sätter förpackningar på marknaden är ansvarig för att de samlas in och återvinns. Resultaten för 2014 visar att 43 procent av alla plastförpackningar, 71 procent av metallförpackningarna, 95 procent av glasförpackningar samt 79 procent av alla papper-, papp-, kartong- och wellpappförpackningar återvanns. 2014 uppnåddes sju av åtta materialåtervinningsmål för förpackningar. Från och med 2020 höjs målnivåerna ytterligare.

Varje år köper vi 13 kilo kläder och textilier i form av till exempel hemtextilier, handdukar, gardiner, lakan, filtar och arbetskläder. Av dessa hamnar 8 kilo i soporna. Analyser av textilavfallet har visat att 60 procent är hela textilier som skulle kunna återanvändas. Naturvårdsverket arbetar med ett regeringsuppdrag att ta fram mål för återvinning av textilier.

Källa: SMED rapport nr 176, år 2016.

Mycket av det vi slänger i soporna skulle kunna sorteras ut eller användas igen. Vi måste därmed bli bättre på att minimera avfallet och återanvända mera. Som statistiken visar har vi en bit kvar till toppen av avfallstrappan.

Etiketter