På scb.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Publicerad: 2013-04-04
Nr 2013:26

Författare

Anna Broman

arbetar med Arbets­krafts­under­sök­ning­arna (AKU) på SCB.

010-479 44 62

aku@scb.se

Statistiken över ungdomsarbetslöshet är jämförbar

Den svenska ungdoms­arbetslös­heten är högre än genom­snittet i Europa, något som i debatten väckt frågor om statistikens jäm­för­bar­het. Men siffrorna är jäm­för­bara. Det visar en studie av hur statistiken tas fram i nio europeiska länder. Istället kan ländernas olika system för lär­lingar vara en för­klar­ing till att nivåerna skiljer sig åt.

Ung man står framför entrén till en arbetsförmedling och har tidiningen Platsjournalen i handen

2007 valde Sverige att gå över till redovisa antalet och andelen arbetslösa enligt International Labour Organizations (ILO) konvention för arbets­marknads­statistiken och i enlighet med Eurostats regelverk. Den nya definitionen i AKU innebar bland annat att hel­tids­studer­ande som söker jobb kom att räknas in i gruppen arbetslösa. Konsekvensen blev att den svenska ungdoms­arbetslösheten framstod som mycket högre än tidigare, och dessutom högre än i flera andra länder. Harmoni­seringen ledde paradoxalt nog till att den inter­nationella jämför­bar­heten i statistiken ifrågasattes.

Dessutom finns en vanlig missuppfattning om hur arbets­lös­hets­måttet ska tolkas; att en ungdoms­arbetslöshet på cirka 25 procent innebär att var fjärde ungdom är arbetslös. Det stämmer inte. Den korrekta tolkningen är istället att en fjärde­del av arbetskraften (där ingår sysselsatta och arbetslösa) är arbetslös. 2011 tillhörde drygt hälften av ungdomarna i Sverige arbetskraften, resten var till exempel studerande som inte efter­frågade arbete. Om vi räknar de arbetslösa ungdomarnas andel av hela den unga befolkningen i Sverige var den cirka 12 procent år 2011, alltså var drygt var tionde ungdom arbetslös.

SCB har nu, på uppdrag av Regeringen, gjort en omfattande studie av hur nio Europeiska länder genomför sina arbets­krafts­under­sökningar, för att ta reda på hur jämförbar den inter­nationella statistiken är. Dessutom har SCB studerat om det finns insti­tutio­nella skillnader som kan bidra till att förklara varför Sverige har så hög ung­doms­arbetslöshet jämfört med till exempel Tyskland eller Danmark.

Ungdomsarbetslöshet i nio länder samt genomsnittet i EU, år 2011. Procent

Stapeldiagram över andelen ungdomsarbetslöshet i nio länder samt genomsnittet i EU, år 2011

Studien har visat att siffrorna för ungdoms­arbetslöshet som tas fram av arbets­krafts­under­sök­ningarna i de berörda länderna är jämförbara. Definitionen av arbetslöshet är väl harmoni­serad, och de skillnader som finns i traditioner och genom­förande av under­sök­ningen påverkar inte arbetslöshets­nivåerna i någon större utsträck­ning. Det finns alltså inget fog för att säga att skälet för Sveriges höga ungdoms­arbetslöshet ligger i mätningen. Svaret på varför Sverige sticker ut vid en inter­nationell jämförelse måste sökas någon annanstans.

Värt att notera är att skillnaderna i arbetslöshets­nivå mellan länderna är störst bland den yngre gruppen ungdomar, 15‑19 år, och bland de studerande. Det är alltså sannolikt i dessa grupper som man kan finna de bästa förklar­ingarna till skill­naderna mellan länderna. Vänder man blicken mot gruppen unga vuxna, 25‑29 år, är skill­naderna mycket mindre.

Ungdomsarbetslöshet i nio länder, efter ålder, år 2011. Procent

Stapeldiagram över andelen ungdomsarbetslöshet i nio länder, efter ålder, år 2011

I arbetskraftsundersökningarna klassificeras i samtliga länder lärlingar som får lön som sysselsatta. Medan Sverige traditionellt har haft mycket få lärlingar, har man i länder som Tyskland och Österrike en stark tradition av lärlings­system. I Tyskland och Österrike är nästan en fjärde­del av alla studerande i åldersgruppen 15‑24 år lärlingar. Det kan jämföras med under en procent i Sverige. Annorlunda uttryckt innebär detta att 68,5 procent av de sysselsatta som studerade i Tyskland, och 56,0 procent i Österrike, var sysselsatta för att de gick en lärlings­utbildning.

Att en fjärdedel av de studerande i Tyskland klassificeras som sysselsatta genom sin lärlings­utbildning får stor effekt på arbetslöshets­talet. Dels genom att lärlingarna då inte kan klassificeras som arbetslösa även om de sökt jobb och dels genom att fler sysselsatta gör att det relativa arbetslöshetstalet sjunker. Arbetslösheten beräknas ju som en kvot, där man delar antalet arbetslösa med antalet i arbetskraften. En ökning av antalet sysselsatta ger också en ökning av antalet i arbetskraften.

En annan faktor inom utbildningssystemet, som kan bidra till att förklara skillnader i arbetslöshets­nivå mellan länder, är hur många månader om året ungdomar får studie­medel. I exempelvis Sverige och Finland utbetalas studie­medel normalt under 9 månader per år. Detta bidrar till att dessa länder har ett tydligare säsongs­mönster än exempelvis Danmark, där studie­medel betalas ut under hela året. Incita­menten att söka sommar­jobb är sannolikt högre om studie­medel inte betalas ut på sommaren. Under andra kvartalet 2011 var till exempel skill­naderna mellan arbetslöshets­nivåerna i Finland och Danmark mycket stora, närmare 12 procent­enheter. Dessa skill­nader var dock helt borta under kvartal tre.

Värt att notera är också att arbetslöshets­tidens längd varierar mycket mellan länderna och att en relativt stor andel av de arbetslösa ungdomarna i Sverige är arbetslösa i en månad eller mindre.

Det går inte att hitta en förklaring till skillnaderna i nivån på ungdoms­arbetslösheten mellan Sverige och de andra länderna. Till exempel kan skill­naderna mellan Sverige och Tyskland förklaras av andra faktorer än skill­naderna mellan Sverige och Neder­länderna.

Etiketter