På scb.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Publicerad: 2012-12-04
Nr 2012:115

Författare

Martin Ribe

är metod­statistiker på SCB.

010-479 48 54

martin.ribe@scb.se

Statistikskolan:

Följa priser när saker ändras

När man ska ge siffror på hur priserna ändras behöver man hantera kvalitets­förändringar. Tv-appa­rater, datorer, bilar och andra produkter kommer hela tiden i nya modeller. För att bilden ska bli menings­full gäller det att spegla ”rena” pris­föränd­ringar, som om produkt­ernas kvalitet inte föränd­rades.

Närbild på hand som håller i en fjärrkontroll

Konsumentprisindex (KPI) ska följa hur priserna på alla slags konsumentprodukter utvecklas över tiden. Idén är då att låta KPI följa priset för en ”korg” med konsumentprodukter, både varor och tjänster. Korgens innehåll ska svara mot konsumtionsmönstret i landet.

Det aktuella kpi‑talet kan man säga visar priset i dag på en korg som år 1980 kostade 100 kronor. KPI‑talets förändringar månad för månad speglar då hur prisläget utvecklas. Underlaget till KPI utgörs i första hand av priser som samlas in varje månad för ett urval av produkter, i ett urval av butiker och andra försäljningskanaler.

Idén med priset på en korg ger en klar princip för att fånga prisutvecklingen i stort. Så länge korgens innehåll av olika produkter ligger fast kan prisändringar på produkterna direkt slå igenom och avteckna sig i priset på hela korgen.

KPI-korgen förnyas varje år

Innehållet i KPI‑korgen ska svara mot befolkningens aktuella konsumtionsmönster. Ett problem är att en fast korg inte riktigt passar med att det verkliga konsumtionsmönstret förändras med tiden. Dels förändras proportionerna mellan olika slags produkter, dels förändras produkterna genom att nya modeller kommer till och andra försvinner på marknaden.

Att regelbundet förnya korgen är ett viktigt sätt att möta det här problemet. För svenska KPI förnyas indexkorgen inför varje nytt år. Då uppdaterar man både proportionerna mellan produkterna och urvalen av butiker och produkter. Nya slags produkter kommer in som de ska.

Sedan ligger korgen fast under året. När man följer prisförändringarna gör man det på den fasta korgen inom året (från december året före). Därpå ”kedjar” man ihop de årsvisa förändringarna på ett särskilt sätt så att man får en serie indextal som följer prislägets förändringar över flera år, ända från 1980.

Långvarigt prisfall på elektronik

Prisutvecklingen enligt KPI (årsmedeltal), totalt och för hemelektronik med mera (audiovisuell och fotografisk utrustning samt datorutrustning) framgår av detta diagram.

Linjediagram över prisutvecklingen enligt KPI (årsmedeltal), totalt och för hemelektronik m.m. (audiovisuell och fotografisk utrustning samt datorutrustning)

Prisfallet på hemelektronik kommer fram fullt ut i siffrorna genom att man tar hänsyn till kvalitetsförbättringarna. Inte minst är det prestandaökningen på datorer som ligger bakom.

Byten görs i prisinsamlingen

Utbudet av produkter på marknaden förändras hela tiden, och det märker inte minst SCB:s intervjuare när de samlar in priser till KPI ute i butikerna. Ta som exempel att en viss tv‑modell i en viss butik hittills har ingått i prisinsamlingen till KPI. En månad visar det sig att den modellen inte längre finns i butiken, eller att den inte längre verkar så efterfrågad.

Då byter intervjuaren till en annan tv‑modell som då verkar vara butikens mest sålda, bland modellerna av ett angivet slags tv‑apparater. Om då modellen som man bytte till kan anses likvärdig med den tidigare så är det enkelt. I så fall kan man bara fortsätta att räkna på, med ”bytesmodellens” priser i stället för den tidigare modellens.

Mindre enkelt är det när bytes­modellens kvalitet inte är likvärdig med den tidigare modellens. Bytesmodellen kanske har någon ny finess som den tidigare inte hade, eller den kanske tvärtom saknar någon ”lyxdetalj” som den tidigare hade.

Kvalitetsskillnaden justeras

Kvalitetsvärdering kallas det man då har att göra. Det går ut på att justera indexberäkningen med hänsyn till kvalitetsskillnaden i bytet. Ett antal olika metoder är möjliga. I svenska KPI är ansatsen för de flesta slags varor, bland dem tv‑apparater, att låta SCB‑intervjuarna bedöma kvalitetsskillnadernas värde när de samlar in priserna.

Intervjuaren får ange hur mycket i kronor som skillnaden i kvalitet bedöms vara värd. Detta belopp går in i KPI‑beräkningen så att prisutvecklingen justeras med hänsyn till kvalitetsskillnaden. Bedömningen ska göras ur konsumentens perspektiv och inte med tanke på tillverkningskostnader eller så. Intervjuaren kan förstås fråga expediterna i butiken till råds men ska försöka bedöma själv och har att se upp med att inte räkna modeväxlingar som kvalitetsförbättringar.

Annan metod för nya bilar

Nya bilar har man en annan metod för att kvalitetsvärdera. Bilmodeller som är helt annorlunda än tidigare modeller kommer in genom de årliga nyurvalen, inte genom byten. Lägen där kvalitetsvärdering behövs är därför när en tidigare bilmodell efterträds av en snarlik modell. För den efterföljande modellen kanske det ingår något i priset som inte ingick tidigare, till exempel luftkonditionering, stereo eller sidokrockkuddar. Då har man regeln att värdet för konsumenten av denna detalj ska anses vara hälften av priset för att köpa den separat till en liknande bil.

En mera avancerad metod för kvalitetsvärdering bygger på statistiska sambandsanalyser i form av så kallad regressionsanalys, eller ”hedonisk regression” som man säger här. En analyskörning på dator ger siffror på hur mycket olika produktegenskaper betyder för priset, och med hjälp av dem kan man justera bort kvalitetsskillnadens värde i indexberäkningen. I svenska KPI tillämpas metoden för kläder, på andra håll ofta för datorer. Metoden anses allmänt tillförlitlig men kräver bland annat mycket data om produkterna.

Månadsvisa förändringar kedjas ihop

För datorer, bland annat, används i svenska KPI en metod som är enklare att tillämpa. Praktiskt går beräkningen till på följande sätt. Man räknar fram den genomsnittliga prisutvecklingen från en månad till nästa på de datormodeller som fanns i respektive butik båda månaderna. Sedan kedjar man ihop dessa månadsförändringar för att få prisutvecklingen över flera månader.

Det sättet att räkna kan faktiskt göra liknande nytta som hedonisk regression, för till exempel produkter av tekniskt slag. Det bygger på att marknaden för sådana produkter ser värdet i bestående kvalitet när priserna sätts. Metoden kallas mcr, vilket står för ”monthly chaining and re‑sampling”.

De olika metoderna har var för sig sina för‑ och nackdelar, sina källor till osäkerhet, och är omdiskuterade. Klart är dock att kvalitetsvärderingen är viktig för KPI, och internationellt växer en viss samsyn fram om vilka slags produkter olika metoder kan lämpa sig för.

Etiketter