På scb.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Publicerad: 2014-07-03
Nr 2014:42

Författare

Anna-Karin Nylin

arbetar med inte­gra­tions­statistik på SCB.

010-479 42 32

anna-karin.nylin@scb.se

Fakta

Om studien

Uppgifterna har hämtats från SCB:s databas för integrations­studier, STATIV.

I studien ingår alla utrikes födda personer som invandrade i åldern 20–49 år under 1997 och som sedan bott kvar i Sverige under 15 samman­­hängande år. Förvärvs­frekvensen beräknas för varje år efter 1997 fram till och med 2012. Gruppen som vid invand­ringen under 1997 var mellan 20–49 år hade hunnit bli mellan 35–64 år gamla 2012, 15 år efter invand­ringen. För varje år görs jämför­elser med jämn­gamla inrikes födda. Det sätts dock inget krav på den inrikes födda populationen att de ska ha bott i Sverige under en samman­hängande period.

Som förvärvsarbetande räknas alla som har arbetat i genom­snitt minst en timme per vecka under november månad. Även de som var till­fälligt från­varande under mät­perioden, till exempel på grund av sjukdom, ingår.

Stor skillnad i förvärvsfrekvens 15 år efter invandringen

Utrikes födda är i lägre utsträck­ning än inrikes födda förvärvs­arbetande. Men skill­naderna är stora mellan olika grupper av utrikes födda. Personer som kommer till Sverige för att arbeta, studera eller som har hög utbild­nings­nivå är oftare förvärvs­arbetande 15 år efter invandringen.

Byggarbetare lägger gatsten

Av de utrikes födda i Sverige, i åldern 20–64 år, var 58 procent förvärvs­arbetande 2012, att jämföra med 82 procent av de inrikes födda. Men det finns stora skillnader i förvärvs­frekvens inom gruppen utrikes födda. Störst är skill­naderna mellan personer som nyligen har flyttat till Sverige, och av den anledningen inte hunnit etablera sig på arbets­marknaden, och personer som bott lång tid i landet. Över tid har också arbets­marknads­läget förändrats liksom invandrings­orsakerna och invandrarnas bakgrund.

Därför är det intressant att studera personer som invandrat till Sverige under en och samma period, en så kallad invand­rings­kohort. Vi har studerat alla 20–49-åringar som invandrade under 1997 och som bodde kvar i Sverige under de kommande 15 åren fram till och med 2012. Närmare 19 000 personer invandrade och 12 000 bodde fort­farande kvar i landet i slutet av 2012. De vanligaste födelse­länderna var länderna i forna Jugo­slavien och Irak.

Åldern vid invandringen spelar stor roll

Oavsett ålder vid invandringen ökar förvärvs­frekvensen snabbast under de första åren efter invandring. För kvinnor som var 20–24 år vid invand­ringen fortsätter andelen förvärvs­arbetande även att öka efter de första tio åren i Sverige. För grupper som var äldre än så när de invandrade är öknings­takten på förvärvs­frekvensen efter de första åren i landet svagare.

Personer som var yngre vid invandringen är i större utsträck­ning än äldre personer förvärvs­arbetande 15 år efter invand­ringen. Kvinnor och män som var 20–24 år när de invandrade har 15 år senare, år 2012, en förvärvs­frekvens på 72 respektive 79 procent. För både kvinnor och män som var 30–34 år vid invand­ringen är förvärvs­frekvensen 73 procent och för de som var 40–44 år är förvärvs­frekvensen drygt 50 procent efter 15 år i Sverige.

Även när flytten till Sverige har skett i 20-års­åldern finns en skillnad mellan utrikes och inrikes föddas förvärvs­frekvens. Utrikes födda kvinnor och män som invandrade som 20–24-åringar har 17 respektive 12 procent­enheter lägre förvärvs­frekvens än jämngamla inrikes födda 2012.

Förvärvsfrekvens åren efter invandring 1997, bland de som var 20‑24 år vid invand­ringen samt förvärvs­frekvens hos jämnåriga inrikes födda

Linjediagram över förvärvsfrekvens åren efter invandring 1997, bland de som var 20‑24 år vid invandringen samt förvärvsfrekvens hos jämnåriga inrikes födda

Förvärvsfrekvens åren efter invandring 1997, bland de som var 30‑34 år vid invand­ringen samt förvärvs­frekvens hos jämnåriga inrikes födda

Linjediagram över förvärvsfrekvens åren efter invandring 1997, bland de som var 30‑34 år vid invandringen samt förvärvsfrekvens hos jämnåriga inrikes födda

Förvärvsfrekvens åren efter invandring 1997, bland de som var 40‑44 år vid invand­ringen samt förvärvs­frekvens hos jämnåriga inrikes födda

Linjediagram över förvärvsfrekvens åren efter invandring 1997, bland de som var 40‑44 år vid invandringen samt förvärvsfrekvens hos jämnåriga inrikes födda

Lägst förvärvsfrekvens bland flyktingar

Det är inte bara ålder vid invandringen som påverkar förvärvs­frekvensen. För att titta närmare på hur förvärvs­frekvensen varierar beroende på orsaken till invandring kan vi studera grund för bosättning som registreras för alla invandrare som är medborgare utanför Norden eller EU. Grund för bosättning registreras inte för nordiska medborgare, och för ungefär en femtedel av EU-med­borgarna saknas också uppgiften.

Personer som invandrat till Sverige för att arbeta har relativt snabbt efter invand­ringen en förvärvs­frekvens på ungefär samma nivå som jämngamla inrikes födda. Bland personer som kommit för att studera är förvärvs­frekvensen av naturliga skäl låg under de första åren, men med tiden ökar även dessa personers förvärvs­frekvens till samma nivå som för inrikes födda. Bland de som kom för att arbeta eller studera var det relativt vanligt att bara stanna i Sverige under några år. Detta gör att grupperna som stannat i Sverige under hela den studerade 15-års­perioden är relativt små. Av drygt 1 700 personer som invandrade för att arbeta och 840 personer som invandrade för att studera stannade knappt 460 respektive 190 personer kvar i landet.

Lägst förvärvsfrekvens har kvinnor och män som kommit till Sverige som flyktingar. Drygt 60 procent av kvinnorna och männen är förvärvs­arbetande efter 15 år i Sverige. För kvinnor och män som kommit till Sverige som anhöriga är förvärvs­frekvensen något högre än för de som kommit som flyktingar.

Kvinnor som saknar registrerad grund för bosättning, och alltså främst kommer från de nordiska länderna, har 15 år efter invand­ringen en högre förvärvs­frekvens än män inom samma grupp, men något lägre förvärvs­frekvens än jämngamla inrikes födda kvinnor. Att kvinnorna har högre förvärvs­frekvens än männen kan bero på att förvärvs­frekvensen under­skattas, framför­allt för män födda i Norden. Män födda i Norden arbetar nämligen relativt ofta i något annat land än Sverige, oftast ett nordiskt grannland, och fångas därmed inte upp som förvärvs­arbetande i statistiken.

Kvinnors förvärvsfrekvens åren efter invandring 1997, efter grund för bosättning samt förvärvs­frekvens hos jämnåriga inrikes födda

Linjediagram över kvinnors förvärvsfrekvens åren efter invandring 1997, efter grund för bosättning samt förvärvsfrekvens hos jämnåriga inrikes födda

Mäns förvärvsfrekvens åren efter invandring 1997, efter grund för bosättning samt förvärvs­frekvens hos jämnåriga inrikes födda

Linjediagram över mäns förvärvsfrekvens åren efter invandring 1997, efter grund för bosättning samt förvärvsfrekvens hos jämnåriga inrikes födda

Högre utbildning ger högre förvärvsfrekvens

Utbildningsnivå har också en betydande påverkan på förvärvs­frekvensen. Personer med för­gymnasial utbildning har lägst förvärvs­frekvens bland både utrikes och inrikes födda. Bland utrikes födda och inrikes födda med samma utbild­nings­nivå har utrikes födda lägre förvärvs­frekvens oavsett om utbild­nings­nivån är för­gymnasial, gymnasial eller efter­gymnasial.

Efter tio år i Sverige har utrikes födda män med efter­gymnasial utbild­ning samma förvärvs­frekvens som inrikes födda män med för­gymnasial utbild­ning. Utrikes födda kvinnor med efter­gymnasial utbild­ning har samma förvärvs­frekvens som inrikes födda kvinnor med för­gymnasial utbild­ning efter åtta år. Efter tio år har även utrikes födda kvinnor med gymnasial utbild­ning en förvärvs­frekvens i nivå med inrikes födda kvinnor med för­gymnasial utbildning.

På grund av brister i utbildningsstatistiken före år 2000 följer vi ej utrikes födda under de första åren efter invandring 1997.

Kvinnors förvärvsfrekvens åren efter invandring 1997 efter utbild­nings­nivå samt förvärvs­frekvens hos jämnåriga inrikes födda

Linjediagram över kvinnors förvärvsfrekvens åren efter invandring 1997 efter utbildningsnivå samt förvärvsfrekvens hos jämnåriga inrikes födda

Mäns förvärvsfrekvens åren efter invandring 1997 efter utbild­nings­nivå samt förvärvs­frekvens hos jämnåriga inrikes födda

Linjediagram över mäns förvärvsfrekvens åren efter invandring 1997 efter utbildningsnivå samt förvärvsfrekvens hos jämnåriga inrikes födda

Att personer som kommit till Sverige som flyktingar har betydligt lägre förvärvs­frekvens än andra grupper som invandrat till Sverige hänger delvis samman med deras utbild­nings­nivå. Bland de som kommit som flykt­ingar har knappt en tredje­del efter­gymnasial utbild­ning, att jämföra med till exempel de som saknar grund för bosättning som till nästan två tredje­delar har efter­gymnasial utbildning.

Etiketter