På scb.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Publicerad: 2016-03-07
Nr 2016:8

Författare

Oskar Nilsson

arbetar med arbets­mark­nads­statistik och prognoser på SCB.

010-479 46 17

oskar.nilsson@scb.se

Fakta

Vård- och omsorgsutbildning omfattar här vård- och omsorgs­utbildade på gymnasial nivå, övrig gymnasial utbildning inom hälso- och sjukvård, social omvårdnad samt yrkes­hög­skole­utbild­ning inom vård och omsorg. De vanligaste yrkena är under­sköt­erska, sjuk­vårds­­biträde följt av vård­biträde och personlig assistent.

Stora insatser krävs för att klara 40-talisternas äldreomsorg

I framtiden väntas betydande brist på vård- och omsorgsutbildade. Även om intresset bland gymnasieungdomar skulle öka och betydligt fler skulle examineras från komvux är risken stor att antalet utbildade inte når upp till efterfrågan år 2035.

Gammal kvinna får omsorg

Sedan år 2000 har antalet personer som är 80 år eller äldre ökat med cirka 10 procent, vilket är i ungefär samma omfattning som den övriga befolkningen. Nu när den stora gruppen 40-talister blir äldre står vården, och framförallt äldre­omsorgen, inför en stor utmaning. Mellan åren 2015 och 2035 väntas gruppen som är 80 år eller äldre öka med 76 procent, från cirka 500 000 personer till närmare 890 000. För att klara av vård och omsorg enligt dagens nivå krävs en omfattande expansion av äldreomsorgen.

Antalet 80+ år kommer att öka

Antal personer 80 år eller äldre 2000–2014 samt prognos 2015–2035

Linjediagram över antal personer 80 år eller äldre 2000–2014 samt prognos 2015–2035

Mellan år 2015 och 2035 väntas antalet personer som är 80 år eller äldre öka med 76 procent.

Inom äldreomsorgen arbetar flera olika personal­kategorier med olika kompetenser. Den absolut största gruppen är personer med en vård- och omsorgs­utbildning på gymnasial nivå. De arbetar i första hand som under­sköterskor eller vård­biträden. År 2013 var drygt 220 000 personer i åldern 16–74 år med vård- och omsorgs­utbild­ning syssel­satta. Av dessa var nio av tio kvinnor. Frågan är om det fram­över kommer att finnas till­räckligt med vård- och omsorgs­utbildade för att möta den stora ökningen av antalet äldre?

Citat: Mellan åren 2015 och 2035 väntas grupper som är 80 år och äldre öka med 76 procent.

Enligt SCB:s prognoser väntar en stor brist på vård- och omsorgs­utbildade i framtiden. De ökande behoven inom vården generellt och särskilt inom äldre­omsorgen gör att efter­frågan på personal väntas öka kraftigt under åren fram till 2035. När det gäller tillgången på vård- och omsorgs­utbildad personal är utvecklingen en helt annan. Om antalet personer som utbildar sig under prognos­perioden är lika stort som det varit under de senaste åren kommer det totala antalet utbildade att vara lägre år 2035 än idag. Det beror dels på att intresset för vård- och omsorgs­utbild­ningen på gymnasiet minskat under de senaste åren samtidigt som antalet utbildade inom komvux inte ökat nämnvärt. Dessutom är en relativt stor andel av de som idag är yrkes­verksamma vård- och omsorgs­utbildade äldre än 45 år. Det innebär att pensions­avgångarna för gruppen väntas bli större än antalet nyut­examinerade, vilket leder till en minskad tillgång på utbildad personal. Den beräknade effekten av detta blir att det år 2035 kommer att saknas drygt 160 000 vård- och omsorgs­utbildade.

För att motverka bristen krävs stora utbildningsinsatser. För att öka tillgången på vård- och omsorgs­utbildade behöver betydligt fler examineras från utbildningen. Av de som idag slutför utbildningen kommer cirka hälften från komvux, 40 procent från gymnasie­skolan och resterande från arbets­marknads­utbildning (Amu).

Tänker man sig att intresset för utbildningen på gymnasiet skulle öka med 50 procent under prognos­perioden innebär det ett tillskott på 17 000 utbildade år 2035. Ökar samtidigt antalet examinerade från komvux med 50 procent visar modellen att antalet vård- och omsorgs­utbildade ökar med ytterligare 38 000 personer. Bristen blir dock fortfarande stor och uppgår till cirka 105 000 personer år 2035 (SCENARIO 1).

Efterfrågan större än tillgången på utbildade

Prognos över tillgång och efterfrågan på arbetskraft med vård- och omsorgs­utbildning, enligt olika kombinationer av antaganden 2013–2035

Linjediagram över prognos över tillgång och efterfrågan på arbetskraft med vård- och omsorgsutbildning, enligt olika kombinationer av antaganden 2013–2035

Trots ökad examination av vård- och omsorgs­utbildade från gymnasiet och komvux möter tillgången inte efterfrågan år 2035.

Andelen som ingår i arbetskraften, det vill säga arbetar eller står till arbets­marknadens förfogande, är något lägre bland vård- och omsorgs­utbildade än genom­snittet för samtliga gymnasiala utbildningar. Om man antar att vård- och omsorgs­utbildade skulle ingå i arbetskraften i samma utsträck­ning som specialist­sjuk­sköterskor (en grupp där andelen i arbetskraften är mycket hög) samtidigt som intresset för utbildningen på gymnasiet ökar med 50 procent och examinationen från komvux ökar med 100 procent skulle tillgången på vård- och omsorgs­utbildade öka betydligt. Totalt innebär det att tillgången på utbildad personal motsvarar efterfrågan fram till år 2025, men att en brist på cirka 40 000 personer kvarstår år 2035 (SCENARIO 2). För att tillgången ska kunna komma upp i nivå med efterfrågan krävs således ytterligare åtgärder.

Bristen minskar om fler utbildas

Scenarier för att minska bristen på vård- och omsorgs­utbildade år 2035

Stapeldiagram över scenarier för att minska bristen på vård- och omsorgsutbildade år 2035

SCENARIO 1: I detta scenario antas att 50 procent fler vård- och omsorgs­utbildade examineras från gymnasiet och komvux. Det ger ett tillskott på 17 000 fler utbildade från gymnasiet och 38 000 från komvux. Bristen är dock fortsatt stor, cirka 105 000 år 2035.

SCENARIO 2: Här antas arbetskraftsdeltagandet öka betydligt och uppgå till samma höga nivå som bland specialistsjuksköterskor, samtidigt som examineringen från gymnasiet ökar med 50 procent och dubbleras från komvux. Trots det kvarstår en brist på cirka 40 000 år 2035.

För att täcka den framtida bristen på vård- och omsorgs­utbildade är det möjligt att man trots stora satsningar inom utbild­nings­systemet kommer att behöva anställa fler personer som saknar relevant utbildning inom äldre­omsorgen. Det är viktigt att dessa personer ges möjlighet att få den kompetens som behövs. Ett exempel på kompetens­höjande insatser som finns redan idag är Vård- och omsorgs­college där utbild­nings­anordnare, arbetsgivare och fackförbund samarbetar. Utbildningen finns på flera nivåer såsom ungdoms- och vuxen­gymnasier och yrkes­högskolan. Regeringen har också beslutat att under 2016 genomföra en kompetens­satsning på vård­personal. Det är Social­styrelsen som fått i uppdrag att fördela 190 miljoner till kompetens­höjande åtgärder till vård­personal inom äldre­omsorgen och funktions­hinders­området.

Citat: Utrikes födda utgör en allt större del av de vård- och omsorgsutbildade.

En förutsättning för att öka intresset för vård- och omsorgs­utbild­ningen är att det blir mer attraktivt att arbeta som under­sköterska och vård­biträde. Ökade möjligheter till fördjupning och vidare­utbildning inom yrket i kombination med de kompetens­stegar som några landsting har infört kan vara viktiga steg på vägen för att göra vård- och omsorgs­utbildningen mer populär.

Utrikes födda utgör en allt större del av de vård- och omsorgs­utbildade. År 2013 var nästan 35 000 av de sysselsatta med vård- och omsorgs­utbildning utrikes födda, vilket var en lika stor andel som andelen utrikes födda i befolkningen. Men statistik från komvux visar att andelen utrikes födda bland de examinerade ökat från 35 procent 2008 till 42 procent 2013. Personer som immigrerat till Sverige är av avgörande betydelse för att öka examinationen, vilket krävs för att minska den framtida bristen på vård- och omsorgs­utbildade. Inför det växande behov som väntas inom vård och omsorg är det även viktigt att ta till vara på den kompetens som redan finns bland de människor som invandrar till Sverige.

Etiketter